- Säkert på att du inte vill bo i strandhuset inatt? frågade Justin.

- AA men jag hittar lätt dit om jag skulle behöva. Vi ses om två veckor. Vi kramades,hårt.

- Give me a kiss too. Sa Justin. Vi kysstes så länge som det gick. sen skildes vi åt.

åå! Jag saknade honom redan!

Jag smög in i huset. Försökte att inte låta. Tyvärr hördes jag.

- Var fan har du varit!? Vem va den där killen!? Skrek mamma.

- Det är bara en kille...

- Jajaja! Bara en kille du står och vrål hånglar med! Är det bara en kille?

Mamma luktade öl och sprit. Då kom första slaget. Rätt i magen. Jag slungades bakåt och kastades in i dörren. Sen kom sparkarna. 1,2,3,4 Sparkar i magen. De kom rätt på revbenen och det gjorde så ont att jag inet fick någon luft. Jag skrek. Ju högre jag skrek ju håradre blev sparkarna. Sen kom Oscar och deltog i festen. Han flyfte upp mig i håret och jag mig massor av örfilar. Mamma gav mig ett slag i ansiktet. från hakan och uppåt. Sen kom mästerslaget. Det som fick blodet i mig att isas. Oscar tog i och slog till mitt käkben.

- AAAAAAAAAAA! skrek jag så högt jag kunde. Försökte få hjälp. Sen blev allt dimmigt.

Justin: Jag stod en bit ifrån och försökte höra vad som hände där inne. Innefrån ett hus kunde man inte höra så mkt utifrån. Så hörde jag ilskriket. Smilla som skrek. Jag kastade mig in i rummet. Där såg jag smilla. Hängandes i sitt eget hår och helt sönderslagen. En kvinna och en man slog henne. Mannen hånlog mot mig när jag kastade upp dörren.

- Jasså här har vi lilla drömprinsen. Detta ska du vet är inget annat än ett för jävligt troll. Men om du nu vill ha henne kan du tan. Vi behöver henne inte. Han kastade Smilla i famnen på mig. Sen smällde han igen dörren. Jag försökte få henne att vakna. Men jag hörde knappt att hon andades. Jag ringde larmcentralen de lovade att skicka en akutambulans. efter Tio extrema minuter kom den. Jag fick hoppa in och se hur de satte henne med drop, försökte få henne att vakna och kollade puls och allt vad de gjorde. Jag smsade mamma.

När vi kom fram till sjukhuset smsade hon tbx.

De rullade iväg Smilla och jag fick vänta i korridoren. Mamma kom efter den där kvarten.

- Vad har hänt, gubben?

Så fick jag berätta allt. om Hur hon blev slagen, hur jag hittat henne hängandes i hitt hår och ringt ambulansen.

- Varför har jag inte fått veta detta förut? frågade mamma.

- Hon ville inte att någon skulle få veta. Hon var as rädd att behöva lämna huset och sånt. Hon ville inte komma till en foserfamilj. Hon sa att om jag skule säga till någon skulle hon ta självmord.

- Det tror jag hon över drev med..

- Ne, hon har suttit på vård hem för ungdomar med problem. Jag kände igen henne men sa inget. Tror hon mena allvar...

- Då får vi hitta på något annat... Sa mamma. Hon kramade mig. Vi ställde in det tidga flyget och bestämde att vi skulle ta det när vi visste hur det skulle bli med Smilla. Efter två timmar kom en doktor.

- Vi har inte fått någon kontakt med henne ännu. hennes käkben är brutet och ett finger är brutet och det finns en hel del sprickor i revbenen.

- Finns det något vi kan göra?

- Vi har satt henne på dropp och så. Det ända ni kan göra är att be.

Jag tog upp mobilen och skrev till alla på twitter: Pray<3. Efter bara några minuter hade jag massor av folk som stöttade. Några sa till och med att de skulle samlas hela natten och be. Klockan fyra på morgonen fick vi gå in till henne. En hemskare syn har jag aldrig sett. Smilla, MIN Smilla, låg med huvudet inplåstrat i någon slags hatt, bandage för revbenen och gips på handen. Det som inte var inlindat var blått av blå märken. jag vände mig om mot väggen. Kunde inte titta. Slog i väggen. Men kunde fortfarande inte titta. klockan 6 på morgonen fick vi veta att hon skulle få ligga inne på ombestämd tid.

- Justin vi måste åka nu, du har massor av konserer son väntar i LA. Sa mamma. Jag kunde inget annat än att lämna Smilla.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

2 kommentarer för nästa