justinkiss -

Börjar om på nytt

Förlåt för att jag slutade skriva sådär mitt i novellen. Men jag tappade intresset helt och orkade inte. Men har ett ta nu tänkt på om jag skulle fortsätta och aa, nu gör jag det igen. Väntar mig inte att jag ska få massa kommentarer eller så, och kapitlen kommer upp så fort jag skrivit klart dem. Hoppas ni kan förlåta mig för att jag bara sket i novellen och vill läsa den jag håller på med nu. Den kommer upp ikväll eller imorgon ( vill att det första kapitlet ska bli bra). Men nu ska jag börjar skriva puss :*

snart klar

snart klar med nästa kapitel, kommer nog upp imorgon eller ikväll. Men har prov under denna veckan ( skojar inte -.-). Men gör så gott jag kan. Men tagga dejtkapitlet :D

inte lika ofta

lika bra att inse nu att det inte kommer komma upp kapitel lika ofta som förr. Gör så gott jag kan men livet kommer emellan. Har massa läxor och prov de kommande dagarna men på höstlovet ska jag försöka skriva i förväg så jag kan slappna av lite. Ni är jätte snälla och jordens finaste läsare som säger hur fina saker som helst men ibland går det bara inte ihop. Hoppas ni inte hatar mig för det <3

nästa kapitel

Nästa kapitel komme rtyvärr inte bli långt. Har knappt hunnit vara hemma så har inte lyckats jobba på det än. Me håller på, målet är att det ska komma ut ikväll :D <3

vad hände med alla kommentarer? ;o

Vad har hänt med alla kommentarer? Förut kom det lätt in 8 på en kväll, nu är det bara 4? hur går det ens till?
Har jag blivit så tråkig? ;o
Men eftersom kapitlet kom så segt förra gången så lovar jag att kapitlet kommer upp imorgon eller inatt, beroende på hur snabbt jag skriver, som en pay back. Men snälla, fortsätt kommentera! <3

Verkar som om ni alla är lite pervon ;)

Verkar som ni vill att de ska ha sex. Men vet inte om ni vill att jag skriva om det eller bara avsluta när de är på G. Ni får verkligen hjälpa mig med det! och gärna fort!

ni är så sjukt snälla

ni är så sjukt snälla när det gäller kommentarer, inte något hat är helt underbart! Ni är sjukt underbara!

huvudet är tomt

har inga ideer för vad som ska hända i nästa kapitel...
nån som har några ideer?

konstigt?

Konstigt nog så fanns texten som brukar vara under inlägget inte där förragången. Vet inte vad som hänt men kom igen! 1 kommentar!? Vet att ni klarar mer! Måste jag sätta gräns varje gång?

Ni brukar vara jätte snabba med kommentarer? :(

börjar skriva nu

börjar skriva på kapitel 22 nu. :)

fy skäms på mig...

borde egentligen plugga till prov och läxförhör ( har inte pluggat till spankan på 2 ggr, fattar inte hur jag lyckas komma undan!). Men ist för att vara en duktig tjej och studa sitter jag och skriver nytt kapitel. Upp till er när det ska komma upp :)

hoppas detta är första och sista...

Var kapitlet igår så trist? Två kommentarer?
Jag vet att ni kan bättre! vad hände? :0

håller på och skriver

som rubriken säger håller jag på och skriver på nästa kapitel, längtar tills jag fått det avklarat så jag kan sätta fart på resten då ideérna tar död på mitt huvud!
Det komemr upp mer ikväll, lovar!<3

FAN!

Laddade upp kapitel 16 ist för 15. problemet var det att när jag sedan bytte plats på dem försvann hela kapitel 16! Måste skriva om det vilket kan ta ett tag...
aja....

Om 7 dagar! :)

kanske inte någon som är inne på min blogg längre i hopp om ett nytt kapitel eller något.
Men tänkte bara berätta att jag snart kommer få min skoldata vilket betyder att jag kommer kunna vara inne under skoltid ( håltimmar och sånt). Så om ca en vecka kommer jag göra en ny novell, förhoppningsvis så orkar ni läsa den också ;)

ska jag göra en ny?

som rubriken säger är jag lite osäker på om jag ska fortsätta att skriva novell, men vad tycker ni?:) kanske inte så jätte stort intresse i det:)

Kapitel 91: Forever is a long time

Jag gick upp ur sovrummet och in till vardagsrumet, ingen Jusitn. Jag gick in till köket. På bordet låg en lapp. Jag tog upp dne och läste och kände hur hjärtat hoppade ur bröstet.

" Ni var så söta när ni sov så jag var bara tvungen att låna honom lite. xoxo Oscar"

Smilla: Jag rusade in till sovrummet och tog min mobil. Snabbt ringde jag Oscar eftersom han skickat massa mess till mig.

- Hallå? Svarade en självbelåten röst i andra änden. En röst jag kände igen som Oscars.

- Om du så mycket som rör Jusitn kommer jag personligen se till att du får huvudet av bitet av hundar! Var är han!? Nästan skrek jag i telefonen.

- Å, jag har inte rört honom, än...

- Men var är han!

- Lite utanför LA. Å! Nu verkar han vakna till lite, du vet att gasa hela erat sovrum för att kunna sno honom utan att du skjuter mig är ganska tufft.

- Var är ni? Extakt. Sa jag och försökte hålla mig ifrån ett utbrott.

- Jadu. Vi är vid holly-street. Sa han onskefullt och la på. Jag visste var Holly-street var. Snabbt ringde jag 911 och kallade efter polisen till Holly-street. Jag hann knappt avsluta samtalet innan det ringde på min mobil igen.

- Så polisen är på väg hit nu? Du har tio minuter på dig innan jag skjuter dem båda, rätt igenom huvudet. Klockan tickar... Sen stängde han av. I min pyamas kastade jag mig ut och tog Justins bilnycklar och rusade ner för trapporna i hotellet. Justins fanns stog inte där ute som de brukar för de visste inte var vi var. Jag tog Justins bil och körde som en idiot ut ur LA på väg till Holly-street. Jag hade bara övningskört förut och var inte helt säker vid ratten men just nu var det verkligen inget som jag brydde mig om.

Jag kom fram till platsen och hörde små snyftingar, Jakobs snyftingar. jag sprang dit så fort jag kunde och kom dit, 11 minuter efter samtalet. Oscar stod där med en pistol i handen.

- Stanna där! Du kom försent, nu är det dags att välja, jag har bara en kula. Vem ska vi ta? Din lillebror eller killen du " älskar". Sa Oscar ondskefullt. Blicken stelnade på Oscar. Justin stod och höll i Jakob, jag kände hur bådas blickar föll på mig. Det brände på kinden men Oscar fick min fulla uppmärksamhet.

- Det får bli mrs-poppis-bland-tjejerna! Sa han och riktade pistolpipen mot Justin. jag såg hur hans finger spändes och var på väg att trycka av.

- NEJ! skrek jag och kastade mig framåt. Oscar tappade fokus men tryckte av. Jag hann kasta mig framför Justin och kände hur smärtan bränade till någonstanns. Jag vet inte om han prickade hjärtat, eller axel, eller om han ens prickade. Det sista jag minns var Justins: Nej! När kulan avfyrades och sen svimmade jag innan jag landade till marken.

Justin: Smilla kastade sig framför kulan och jag hörde hur kullan tog sig in genom hennes hud. Skriket var inget jag planerat, det bara kom. Jag fick bara mord i blicken. Jag hörde polisbilar på avstånd och såg hur Oscar var på väg att dra. Genast släppte jag taget om Jakob och kastade mig över Oscar. Han var hemskt stark och att bara hålla honom kvar på marken tog alla krafter jag hade i kroppen.

Polisen kom och tog snabbt tag i Oscar, de förde bort honom. Jag skyndade mig fram till Smilla som omringats av poliser. Jag armbågade mig fram till henne. Typ hela hon var täckt av blod och ett hål runt området där hjärtat ska vara pumade ut nytt blod. En polis drog tag i mig och bort från Smilla, eller kroppen...

Jag åkte till sjukhuset och hoppades med mitt liv att Smilla hade överlevt. Jag skulle inte kunna leva om det inte var så.

- Justin Bieber? Frågade en ganska lång kvinna med brunt uppsatt hår.

- mm. Svarade jag.

- Smilla klarade sig, du kan gå in och vänta på att hon vaknar.

Smilla: Jag vaknade av ett starkt vitt sken mitt i ögoen. När jag kissade en aning kunde jag se bättre och såg att jag befann mig på sjukhuset, och inte i himmelen, eller i helvetet för den delen.

Justin satt i en soffan och bevakade varenda sak jag gjorde. När han uppfattat att jag vaknat skyndade han fram till mig.

- Hej baby. Log han och kysste mig på pannan.

Jag vet att slutet var lite sämst men där var det!

Slutet på novellen

Och rubriken ville jag bara ha för aa, nu är det öppet slut typ, de levde lyckliga i alla sina dar!

Och nu! Vill jag ha massa kommentarer på hur novellen vart och sånt!

+ förlåt för att jag inte lyckades fixa bilder, blogg.se you know...

Ska jag göra en ny?

KOMMENTERA!

håller på

håller på med nästa kapitel! Håll ut! :)

Kapitel 90: Xoxo Oscar

- Och för att du är så underbar och jag helldre sliter av mig en arm än se dig skada den så. För att jag går sönder när jag ser att du ljuger för mig och för att jag bara vill spy på mig själv när jag ljuger för dig. Sa han. Under tiden som han pratade så tog han hela tiden steg emot mig tills han var precis vid mig.

- Och jag är ledsen för att jag sårade dig genom att skära mig.

Smilla: Jag suckade och la ifrån mig kniven.

- Lova bara att aldrig göra det igen. Sa jag och tittade trött upp på honom.

- Lovar. Sa han och plockade ner kniven i lådan igen. Sen la han en arm om mig och såg gick vi till sovrummet. När jag tittade på klockan så var det 23.30. Dags att sova! Det hade verkligen varit en tuff dag!

NÄSTA DAG

Jag vaknade och kände mig konstigt yr. Luften i sovrummet var tung och jag mådde inte så bra. När jag skulle vända mig om för att se om Justin var vaken var han inte där. Jag kollade klockan. KLockan var ju bara 06.00, var var han?

Jag gick upp ur sovrummet och in till vardagsrumet, ingen Jusitn. Jag gick in till köket. På bordet låg en lapp. Jag tog upp dne och läste och kände hur hjärtat hoppade ur bröstet.

" Ni var så söta när ni sov så jag var bara tvungen att låna honom lite. xoxo Oscar"

Detta Klapitlet var BARA för att göra er förbannade på mig för det är så super duper kort och nu måste ni vänta på nästa! ;D

Men kommentera duktigt så kommer nästa kapitel jätte snart+ Vi börjar närma oss slutet av novellen, kanske bara ett kapitel kvar nu eller något sånt ;0

Kapitel 89: why?

- Smilla, nej... Asså... Nej. Sa han medans jag drog upp den. Han vek armen så jag inte skulle se det han gömde i vecket men jag tryckte på hans armbåge så armen tvingades räta ut sig. Då såg jag ärret på armen.

-Justin?

Smilla:

- Varför? Sa jag och kände hur tårarna rann ner för kinderna. han drog nestämt ner ärmen och gick ifrån sängen.

- Du kommer ändå inte fatta. Sa han och gick iväg för att lämna rummet. Men jag ville inte låta honom komma undan med detta.

- Nej Justin! jag fattar inte! Jag fattar inte varför DU av alla människor gör så mot dig själv! Du har allt man kan önska sig och bestämer dig för att göra så? Nej Jusitn jag fattar inte, jag fattar inte att du var en sån idiot. Sa jag ilsket och gick ut ur rummet före honom. Jag gillade inte att säga så till honom, jag hade ju gjort det själv. Men jag hade slutat, och det senaste var ju för att min lillebrors liv hotades.

Jag gick in till vardagsrummet och satte mig i soffan. Jag satte inte på TV:n utan bara satte mig där och torkade bort tårarna. Justin kom upp bakom mig och kramade om mig bakifrån och försökte kyssa mig i nacken. Isket knuffade jag bort honom och gick till köket. Jag plockade upp en kniv ur en av lådorna. Justin kom in i köket lite efter mig.

- Justin, sure om du vill skära dig och se ut så här på armarna i resten av ditt liv. Jag drog upp tröjärmarna så han kunde se de hemska ärren.

- Så sure. Här har du kniven. Gör det nu, om det nu är så viktigt. Gör det framför personen som älskar dig mest av allt. Hon som kan vakna mitt i natten och gråta för att hon vet hur mkt problem hon gett dig. Gör det. Jag vet att du vill. Sa jag. en tår rann ner för kinden när jag smällde ner kniven i bordet och tittade sårat på Jusitn. Han tittade på kniven och sen på mig. Han gjorde det inte men i mina ögon såg det ut som om han tvekade, kniven eller mig... Suckande gick jag mot dörröppningen för att gå och lägga mig när Justin tog tag i min handled.

- Smilla det var inte så... Alltså, det var inte meningen att du skulle se... Förlåt. Stammade han. Jag vände mig iskallt mot honom.

- Vad? Var det meningen att du skulle skära dig i hemlighet? Vet du ens vad som händer med din själ när du gör det Justin? Tydligen inte. Du rasar inombords. Vill du se hur man verkligen skär sig? Sure! Se och lär! Sa jag och vänd emig mot kniven. Jag skyndade till andra sidan bordet innan Justin hann stoppa mig.

- Vill du ta livet av dig sätter du den precis på handleden, innan handen börjar. Eller vill du bara förstöra dig själv så sätter du den var fan du vill. Jag satte kniven på ett av ärren och tryckte och gjorde mig beredd på smärtan när den vassa metalen skulle gå igenom min hud.

- Smilla stop! Gör det inte! Sa Jusitn. Hela hans ansikte var i ren skräck.

- Varför inte? Sa jag utan att ta bort kniven. Justin tog ett djupt andetag och tittade mig i ögonen.

- För att jag älskar dig, och inte vill att något ska hända dig. Att se dig gråta krossar mitt hjärta. Han tog ett prövande steg framåt och kollade mig hela tidne i ögonen.

- Och jag är ledsen för att jag sårade dig genom att skära mig.

Vad tycker ni ska hon förlåta honom?:)

Vad ska hända sen?:)

KOMMENTERA!

Tidigare inlägg