- Men kom igen! du pratar ju med Justin här! Vad kostar en glass 15 spänn? det klarar nog min plånbok.

- Men kom då! Sa jag glatt och skuttade iväg mot närmaste glassvagn.

__________________________________________________________________________________________________________

Justin stannade när vi var några meter från glassvagnen. Jag stannade också och tittade frågande på honom.

- Vad är det? frågade jag.

- Jag har en ide! om du får pengar till glassen, jag vill ha glassen med smailisen på och medans du köper glass så gömmer jag mig här bakom. Sa han och pekade busigt på en sten. Han skuttade iväg och satte sig där bakom. Jag valde en vanlig daim och köpte smailisen till Justin. Kom sedan tillbaka till honom med glassen.

- Tackar, du vet jag hade kunnat göra det själv. Men jag är ju lite väl värdefull. Skrattade han och tog en tugga av glassen.

- Hay! sa jag och tryckte upp hans glass i ansiktet på honom. Först såg han förvånad ut, en tittade den busiga glimten fram i ögat på honom.

- Nu är det krig! Jag sprang snabbt därifrån. Men hur snabb var Justin egentligen? Han var snabbare n vad jag trodde! han var framme vid mig efter bara någon sekund och tryckte upp glassen i näsan på mig.

- ÅÅÅ vad kallt! skrek jag. Han skrattade och flinade, njöt i att se mig med glass i näsan.

- Vad hette du? frågade han. Då mindes jag! Han visste ju inte en vad jag hette!

- Smilla. Och du? det var ju på skämt och Justin fattade direkt.

- Justin Drew Bieber, Trevligt att träffas. Han sträckte fram handen.

- Smilla Fors, Önskar jag kunde säga det samma! Jag smällde bort hans hand. Han var så himla söt! Leendet! ÅÅÅ vilket leende! Om man ändå kunde plocka bort munnen från honom och hänga upp en på rummet. Jag tittade ner snabbt på hans mage. OMG! Vilka abs! Jag trodde jag skulle dö men behöll fokus! Han fick inte fatta vad jag tänkte!

- Ska vi hem till mig? Jag har ett strandhus här någonstanns. Han såg inte ironisk ut när han sa "här någonstanns" Han tittade sig runt omkrig och verkade leta efter sitt egna hus!

- Skojar du!? Vet du inte vart ditt egna hus är? Skrattade jag.

- Jorrå, men inte just nu! Hahha! Jag är inte här så ofta så jag glömmer snabbt.

Vi gick därifrån. Bara jag hade min daim kvar i handen. Men inte länge till. Justin tog den och tryckte den mot mitt röda ben.

- Jag sa ju att det skulle hjälpa. Sa han. Det där flinet! Jag ville bara slita loss det och krama sönder det!

- Jag kommer utkräva hämd! Sa jag.

Vi hittade till slut hans strand hus. Det hände inte så mkt där. Vi prata, skratta och tittade på film. Sen gick jag hem.

- Du vi byter numer! Sa Justin. Glatt gav jag han mitt numer och jag fick hans.

- Du vänta! Precis när jag skulle kliva ut kom Justin efter med en svart lila Basebollkeps.

- Ifall det finns några papparatzis eller nåt! Folk kommer kasta tomater på dig om de får en bild på dig komma ut ur mitt hus. Jag tog på mig kepsen och drog den framför ansiktet.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _  _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Ett ganska trist Kapitel men ibland måste de ju komma!

PS/ sorry för at trumman inte kom med men den kommer i nästa kapitel