Abby: Jag hjälpte Sara att packa ner alla sina saker, kläder till my little ponys. Jag fällde några tårar när jag såg bilder på Sara mamma. Mamma, hur kunde du?

Jag skyndade mig att packa ner alla bilder. Inte gråta framför Sara! om tre dagar skulle vi ha begraving, sen om en vecka drog vi ifrån sverige. Jag skulle börja direkt på någon skola jag inte mindes namnet på och Sara skulle få hemundervisning det första året så hon kunde vänja sig vid språket.

- Du Sara, jag måste gå och packa jag med. Du klarar väl det sista själv? Frågade jag. Hon nickade med blicken fast på en sista bild på henne och mamma.

- Sara, det är inte bra att du tittar på det där än. Det gör en bara ledsen. Det är lättare om vi gör det tillsammans senare. Sa jag och satte mig bredvid henne. Hon nickade och gav mig bilden. Jag torkade bort några tårar och pussade henne på hjässan.

jag lämnade henne ensam i rummet och gick in på mitt rum. Jag drämde näven i väggen och såg en bild hängande på väggen. Det var en familjebild. Jag tog upp den och kollade på den. Jag öppnade fönstret och kastade ut den genom det. Jag kastade så långt jag kunde. Vi bådde nära skogen så den landade väl någonstannas bland älgarna. 

Tårarna forsade ner för kinderna när jag satte på min musikanläggning. Jag började packa ner böcker, bilder och massa annat jag inte skulle behöva den närmaste veckan. 

Jag öppnade min garderob och såg min elgitarr. Jag kopplade in den i förstärkaren och började spela. Jag älskade att ha gitarren i händerna och känna strängarna döda mina fingrar. 

- Abril! sluta väsnas så mycket! Skrek pappa där nere. Jag höjde volymen och började spela på Simple plan- No love. Jag sjöng texten och hörde hur steg kom utefrån dörren. Pappa ryckte ilsket upp dörren och tog förbannat gitarren ifrån mig. Han slängde ut den genom det öppna fönstret.

- VAD FAN HÅLLER DU PÅ MED!? Skrek jag till honom.

- Nu håller du käft! Skrek han tbx.

- Så du ska slänga ut saker ut ur fönstret nu också!? skrek jag som svar.

- Jag gör vad fan jag vill! jag har precis förlorat min fru! Och sluta sminka dig som ett jävla emo! Skrek han på mig.

- Om du inte redan fattat det så har jag förlorat min mamma! och jag sminkar mig hur fan jag vill! skrek jag. Med dem orden i ryggen gick pappa ut ur rummet. Jag tittade ut genom fönstert. Min gitarr låg på marken i tre delar. Ilskat grävde jag runt i sminkväskan och la ordentligt med kayal under ögonen och gick till garderoben. Jag klippte sönder ett par byxor och tittade sedan på dem. Detta funkade väl på mig?

---

Vet att det fortfarande inte har kommit igång som det borde.

Men försöker skynda på lite så det faktiskt händer något, tro mig, hade jag inte skyndat mig hade jag kunnat skriva 100 kapitel av de ideer jag har INNAN hon ens träffa Justin. 

Kommentera! :D