- Men då blir det säkert inga problem. Ni kommer få bidrag tills er pappa tillfrisknat så du kan köpa mat och betala räkningar. Jag nickade. Vi snacka lite mer om massa skit och till slut skakade vi hand och jag fick gå ut ur sjukhuset.

När jag kom ut kom jag på att min skjuts var hemma i ett varmt hus. Jag suckade och satte mig på en bänk. Jag drog trött handen genom håret och funderade hur jag skulle komma hem.

- Behövder du skjuts? Frågade en röst som jag kände igen. jag tittade upp och såg in i Justins bruna ögon.

Hon tittade på mig med en blick som sa "nej-detta-är-inte-fucking-sant!".

- Besatt av att vara hjälte? Frägade hon på skoj och ställde sig upp.

- Bara lite. sa jag och höll upp fingararna och visade med ett mått på ca en cm. Hon log och nickade. Hon följde mig till bilen. Jag låste upp och vi hoppade in.

- Så vad händer nu? Frågade jag efter ca 5 minuter.

- Inte så mycket. Väntar på att pappa vaknar upp. sa hon trött. Hon drog trött en hand genom håret. Hon mötte min blick innan jag behövde avbryta den för att titta mot vägen. Jag fattade inte hur Chaz och Ryan kunde vara så elaka mot henne, hon var ju precis som alla andra, om inte lite finare... Nej Justin! Inte tänka så! Hon har säkert världens bästa pojkvän någonstanns som längtade ihjäl sig efter henne. 

Vi kom hem till Mormor och Morfar.

- Tack för skjuten. Du är bäst. Sa hon och kramade mig.

- Ingen fara, jag är en helt vanlig kille you know. Log jag och blinkade med ena ögat.

- Nej! Du är fan speciell! Sa hon och log. Jag skrattade åt henne hoppade ut ur bilen. Vi vinkade hejdå innan vi gick in till våra hus.

Jag gick in till mitt rum. Jag tittade på klockan, 22.09. Sara sov förhoppningsvis nu. Jag smög upp till hennes rum för att kolla om hon sov. Det gjorde hon. Jag stängde dörren till rummet och gick ner till mitt rum. Jag bytte om och satte mig vid datan. När jag gick och la mig tänkte jag bara på att pappa kanske också skulle dö. Som att alla runt mig dog, det skrämde mig. Men trotts allt så hade "bara" mamma dött än så länge...

Chaz var om möjligt ännu värre idag. Han trackade allt jag gjorde på bussen och kastade böcker och pennor på mig under resten av dagen. När det var dags att gå hem och jag skyndade mig att plocka ihop mina grejer. Jag små sprang till skåpet. Jag plockade in mina saker i skåpet och precis när jag skulle dra undan handen som jag hade på kanten där skåpsdörren skulle dras igen kom Chaz kompis Ryan och drämde igen den. Han stog på en skejtboard och hade ganska högfart så det kändes som att fingrarna gick av. Jag drog snabbt åt mig fingarna och tittade på dem. Ett stort rött streck drogs över mina fingrar. Jag bet mig i läppen för att inte börja gråta och tittade ner i marken. 

Jag skyndade ut över skolgården. När någon tog tag i min arm. Jag vände mig om och tittade in i Justins bruna ögon. hans snälla ögon byttes genast ut till oroliga när han såg mitt ansikte. Antagligen röda ögon och sönderbiten läpp...

- Vad har hänt? frågade han oroligt. Jag hörde en skejtboard komma närmare och jag tittade åt sidan. Tio meter ifrån oss kom Chaz och Ryan i full fart. Jag drog åt mig armen och skyndade därifrån.

- Vad fan håller ni på med? Sa jag upprört när Chaz och Ryan kommit fram till mig.

- Vaddå? Att den bitchen gråter är inte vårt fel? Sa Chaz. Jag såg rakt igenom hans löng.

- Ryan? Sa jag och tittade på honom. Han ryckte bara på axlarna. 

- En gång till och jag svär...

- Jaja! Chilla! Inte vårt fel. Avbröt de mig. Jag suckade, det var så deras fel...

Vi drog hem till Ryan för att chilla i hans rum. Jag hade inte längre någon lust att va med dem. Jag ursäktade mig med att jag hade jobb och gick hem. 

Väl hemma satt jag i vardagsrummet för att kolla Tv när jag plötsligt såg att vardagsrummet var precis mittemot Tjejens rum. Ja, jag kallade henne tjejen då jag inte hade en fucking aning om vad hon hette. Hon stog i mitten av rummet och packade upp saker från någon låda. Vi var såpass nära att jag såg att hon packade upp nallar, papper av något slag och sladdar. Jag rusade till mitt rum och hämtade min pilbågen med en såndär sugpropp i slutet. Jag skrev en lapp på den och öppnade fönstret till vardags rummet. Jag drog i snöret och skickade iväg pilen. 

---

Ganska gulligt att skicka en pil sådär så det var därför:)

Och så vill jag säga tack till moa som gav mig ideen till tre av replikerna, du är fan speciell moa ;) <3

Men hur tycker ni att bloggen artar sig?

Är det irriterande att de inte har blivit ihop än?

Vad tycker ni överhuvudtaget om bloggen?

+ Ni har nästan blivit lite väl bra på att kommentera, LOVE IT! 5 Kommentarer för nästa! :D