Väl hemma satt jag i vardagsrummet för att kolla Tv när jag plötsligt såg att vardagsrummet var precis mittemot Tjejens rum. Ja, jag kallade henne tjejen då jag inte hade en fucking aning om vad hon hette. Hon stog i mitten av rummet och packade upp saker från någon låda. Vi var såpass nära att jag såg att hon packade upp nallar, papper av något slag och sladdar. Jag rusade till mitt rum och hämtade min pilbågen med en såndär sugpropp i slutet. Jag skrev en lapp på den och öppnade fönstret till vardags rummet. Jag drog i snöret och skickade iväg pilen. 

 

 Jag hoppade till när något smällde till på fönstert. Jag tittade och såg en sån där leksakspil som typ varje barn hade när de var små. Jag kollade på lappen som hängde på pilen. " Hej" stog det på den. Jag tittade mot Justins hus. Han hade öppnat fönstert och tittade ut.

- Hej. sa jag glatt, Jag hade helt glömt bort att jag hade på mig pyamas och inget smink. Håret var uppsatt i en klämma och ja, jag såg nog sjuk ut.

- Hej shawty. Log han. Fan vad söt han var!

- Wazzup? sa jag glatt.

- Vad har hänt med din hand!? sa han och stirrade på min hand. Jag drog snabbt in den bakom väggen. Fingrarna hade svullnat lite och halva handen var blå.

- Inget. Sa jag snabbt. 

- Jag vet vad jag såg. Sa han allvarligt.

- Nej men inget. Svarade jag och iggade smärtan från fingarna.

- Tvinga mig inte att hoppa ut genom det här fönstret. Sa Justin. Han sa det på skämt men något i hans ögon fick mig att tro honom. Jag la bara huvudet på sne och tittade honom i ögonen. Han ryckte på axlarna.

- Du valde. Sa han och började klättra ut genom fönstret. Plötsligt hördes en röst bakom honom.

- Justin Bieber! Vad tror du att du håller på med!?

- RUN! Skrek Justin på skoj och kastade sig ut genom fönstret. Jag flyttade mig åt sidan så han kunde hoppa in genom mitt fönster. En kvinna stack ut huvudet genom fönstert och tittade surt på Justin.

- Måste jag verkligen sätta lås på fönstren nu? frågade hon. Jag och Justin tittade ut genom fönstret.

- Jaha, en tjej. Du kompis, du borde veta att Justin sover med sin nalle när han sover här. Sa hon och tittade på mig. jag började skratta och kvinnan stängde fönstret. 

- Vem var det? Skrattade jag. 

- Min mamma, som ljuger föresten. Log han. Vi satt i min säng och efter bara några sekunder räckta han fram sin hand.

- Vaddå? Frågade jag och spelade dum. Jag visste precis vad han menade. Han tittade på min öma hand som jag gömt i byxfickorna i mina mjukisar. Jag suckade och räckte fram den. Han greppade den försiktigt men det brände ändå till av smärta i handen. Han lät fingertopparna lätt dras över mina fingrar.

- Vad hände? Frågade han sedan. Jag tittade bort så han inte skulle se tårarna som började bildas i ögonen på mig. Jag kände hur han flyttade sig närmare.

- Vad hände? frågade han igen. Mer som en viskning. Jag kunde inte se honom i ögonen. Snart visste jag att han skulle tröttna, att han skulle ge upp, gå sin väg. Här i Kanada var jag ingen som folk intresserade sig för. Samma sak skulle han tycka om några få minuter.

- Vad hände? Frågade han igen. Hans ansikte var nära mitt nu, men jag kunde fortfaranade inte titta på honom. Jag hade ju sett han och Ryan och Chaz tillsammans flera ggr. Klart att han var som dem.

- Var det Ryan och Chaz? Frågade han. Jag stelnade till, hur visste han? Ingen visste? Eller jo, massor visste men verkligen inte han! Jag svalde och tittade in i hans bruna ögon.

- Det var dem, eller hur? Sa han utan att slita sin blick ifrån min. Jag bet mig hårt i läppen för att hålla tårarna inne. Jag kände ganska snart hur blodet gav munnen en smak av järn.

- Gör inte sådär. Sa han och satte fingret under min läpp och dorg mjukt neråt så jag släppte taget.

- Abby! Ropade Sara utifrån. Jag suckade och reste mig upp. I köket stog Sara.

- Jag är hungrig. Sa hon trött. Både hon och jag var trötta idag. Hon hade tydligen gråtit under skolan för att pappa inte kommit hem och sånt. Själv hade jag fått jobba stenhårt för att få någonlunda ordning i huset och i mitt rum. Tiden i mitt rum tsm med Jusitn hade liksom varit dagens avslappning.

Jag ställde mig vid spisen för att börja laga makaroner och köttbullar när jag kände att någon stog bredvid mig. Justin hade ställt sig tätt intill mig.

Jag ställde mig bredvid henne och tittade på henne. Hon såg så sjukt trött ut. Ögonen var röda och halvöppna, hon såg så himla, jag vet inte trasig ut. Hon tittade upp på mig. Ögonen såg fortfarande ut som svarta hål utan själ. Hon lutade trött huvudet mot min axel. Varför kändes det så bar när hon gjorde det? Hon var ju trött? det skulle inte kännas bra? Efter ca tio minuter var maten klar. Hon cilade ut vattnet ur kastrullen och la upp makaronerna på en tallrik.

- Vill du också ha? Frågade hon. Jag skakade på huvudet. Hon nickade och hällde resten på en annan tallrik.

Jag följde Abby till soffan. Tack Abbys lilla syrra för den nödvändiga informationen. Abby åt knappt något alls. Hon satt i hörnet av soffan och lutade sig mot min axel.

- Jag är klar nu. Sa hennes lillasyster. Abby ställde sig upp och gav henne en kram. när hennes lillasyster gick upp satte hon sig i soffan. vi satt och tittade på Tv i några minuter och inom bara en reklampause kände jag hur hennes huvud blev tungt och hennes andetag tunga. Hon hade somnat. Jag klandrade henne inte. Abbys hand vilade i hennes knä. Jag fattade inte hur de kunde vara så hemska mot henne. Efter ett avsnitt av "Disaster date" tittade jag på Abby. Hon sov djupt. Jag lyfte upp henne i min famn och började gå mot hennes rum. jag bäddade ner henne i sin säng och släckte sen lampan.

Innan jag gick så tog jag hand om tallrikarna och kastrullerna. När jag precis skulle gå så kom hennes lillasyster ner för trappan.

- Var är Abby? sa hon.

- Hon sover, men är det något jag kan göra? Frågade jag och satte mig på huk.

- Abby har inte sagt godnatt till mig på två kvällar. Vet du om jag gjort något dumt? Hon liknade Abby så sjukt mkt att det var nästan skrämmande. Inte i håret då Abby hade brunt, nästan svart hår och hennes lillasyster blont, men i ansiktet.

- Du har inte gjort något alls. Abby är bara trött. Sa jag och öppnade armarna så hon kunde komma in i en kram. Hon gick fram till mig och gav mig en kram.

- Jag går upp och sover nu. Sa hon. Jag nickade och kramade om henne lite hådare innan jag släppte henne.

---

Vet inte hur detta kapitlet blev, skrev ganska sent så det kanske blev lite flum:)

men vad tycker ni nu?

vad vill ni ska hända?

6 kommentarer för nästa! :D