Kapitel 61: I still don´t like you
- Jaj skyddar dij. Sa han. jag log lite för vi hade precis sett ett sånt pogram där prinsen skyddade prinssessan så det var väl därför han blev sån. Jag log mot honom och öppnade dörren. Och där utanför stod Justin...
___________________________________________________________
Smilla:
- Vi skulle la träffas på festen? Sa jag. Justin log ett snett leende.
- Kunde inte hålla mig. Log han och tittade ner på Jackob som stod som en riddare framför mina ben. Justin tittade mot mig.
- Är det din lillebror? Frågade han.
- Jaj Heter Jackob. Jag skjyddaj Smilla! sa han stolt och bestämt. Justin log och satte sig på huk.
- Får jag låna Smilla ikväll? Frågade Justin. Jag blev nästan röd om kinderna för min lillebror var verkligen världens sötaste och vem som helst smälter ju för killar som kan prata gulligt med små barn.
- Kommej du vara snäll? Frågade han bestämt.
- Jadå.
- Kanske. sa han och tänkte efter.
- Om jag får låna henne ikväll kan jag köpa glass till dig imorgon.
- Lågt spelat Justin! Riktigt lågt! Skrattade jag. Jackob nickade glatt och lät mig gå ut.
- Din lillebror är jätte gullig! Skrattade Justin. Jag log.
- Jag vet, han är inte ett dug lik dig! Sa jag. Justin suckade och tittade på mig.
- Bli inte sån nu igen! Suckade han.
- Jag var sån hela tiden, men jag ville inte visa det framför min bror. Justin suckade och körde mig till Sarha. Innan jag gick in tog Justin tag i min arm.
- Snälla var trevlig, bara för ikväll?
- Justin, jag kommer aldrig attt vara trevlig mot någon som ber mig vara trevlig. jag är shysst mot dem som förtjänar det. Sa jag. Justin suckade men släppte taget om mig och gick ut. Festen hade redan börjat men jag orkade inte med att komma så där tidigt hela tiden. jag gick in och grappade snabbt en flaska med sprit. Justin hann stoppa mig innan jag satte den vid läpparna. Han tittde på mig med lyfta ögonbryn och en blick som sa: serriöst?-dricker-du-den-skiten?. Jag ryckte iväg min arm och tryckte flaskan mot läpparna och började halsa flaskan. När flaskan var slut tog Justin tag om min handled.
- Vi skulle prata? Inte bli fulla? Sa han och drog iväg mig till kösbordet. Jag satte mig bekvämt med fötterna uppsatta på en annan stol. Jag tittade frågande på honom. Det var han som ville prata, inte jag.
- Varför kan du inte bara vara shysst mot mig?
- För att du fortfarande har sårat mig, djupt. Men jag är inte ledsen för det längre. Men jag förlåter dig inte.
- Men Smilla. Jag gjorde ju egentligen inget fel...
- Inget fel! Fy fan Justin! Jag trodde serriöst att du mognat men när du inte ens kan se vad du gjorde mot mig! Röt jag åt honom. Men musiken var så hög att ingen mer än Justin hörde. Jag tog ett glas med nån sprit elelr något och hällde det över honom. Han var en idiot!
Justin: Jag sa verkligen helt fel sak där! Jag kände det med en gång. men Smilla hade redan hört det. jag såg hur såred hon blev. Men direkt när hon visat det gömde hon det inom sig som vanligt och hällde nån äcklig sprit blandning över mig. Jag hann inte reagera innan hon hällt ut allt över mig.
- Vad fan Smilla!
- Du förtjänar det! Skrek hon och gick sin väg. Det var så mkt människor i huset att jag inte kunde hitta Smilla. Sen såg jag henne. Hon verkade inte så ledsen. Hon stod och verkligen grovjånglade med någon kille. Hoppas det var hennes pojkvän...
Det verkligen kändes när jag såg henne stå sådär. Grovhångla med en annan kille. Även fast det var jag som gjort slut. Jag kunde bara inte vara kär i henne igen, det gick inte? Jag var trött så jag var på väg hem, men så kom jag på att jag hade haft med Smilla hit och hon kunde inte gå hem. Jag gick till dem och knackade Smilla på axeln. Hon avbröt strulet och tittade ointresserat på mig.
- Vad?
- Jag tänkte dra hem, men hur kommer du hem iså fall?
- Jag kan köra dig. Log killen hon strulat med. Både hon och jag kände doften av sprit om honom.
- Det gör du inte alls. Sa hon strängt och han ryckte på axlarna. Hon suckade.
- Jag följer väl med då... Suckade hon och följde med mig. Killen hon strulat med toh hennes arm.
- Du håller dig bort från killen! Röt han åt henne. Nu tittade alla på dem. Jag stog på avstånd.
- Vad fan! Släpp mig! Sa hon surt.
- Du åker med mig hem! Röt han igen.
- Inte en jävla chans! Vet du vad!? Det är slut! Skrek hon till honom. Han blev helt nollställd och släppte greppet om henne. Hon gick med mig ut i bilen. Hon satte sig i sättet och kollade mobilen. Hon log medans hon gjorde något.
- Och du säger att jag är hjärtlös? Du gjorde precis slut med din kille och du sitter här och ler? Sa jag lätt irriterad.
- Japp, Justin kom över det! Jag gillar inte dig och det är ditt fel. Jag gillade inte ens Joe...
- Så det är därför du stog och grovhånglade med honom? Avbröt honom.
- Nepp, det var mest för att reta dig. Log hon. HOn var ju sjuk! Vad hade hänt med henne!? Jag låste bilen och körde ut från vägen på en ficka.
- Nu berättar du varför du är en sån bitch! Du har ändrats hela du! Jag kände inte ens igen dig när jag såg dig!
- Synd för dig då. Sa hon bitchigt. Jga tog hennes mobil och stängde ner det hon höll på med.
- Ge ge mig mobilen din jävla idiot! Sa hon argt. Jag tittade på henne och väntade på att hon skulle tröttna och berätta.
- Justin, jag är inte samma tjej som du var ihop med en gång. Jag ger mig inte. Du ger mig mobilen, jag ger mig inte. Sa hon och släppte mig inte med blicken. Jag sa inget. Hon suckade och höll kvar ögonkontakten. Det var något i det hon sagt. Hon gav sig inte...
- Berätta bara. Suckade jag och tittade irriterat på henne.
- Du ser, du börjar redan vekna. Jag har gjort detta längre än du kan fatta Justin. Sa hon och höll kvar ögonen på mot.
- Säg bara varför du är en sån bitch. Sa jag. Hon sa inget.
- Okej, jag ville inte göra detta men visst. Sa jag och drog upp hennes mobil.
- Oj ett SMS från Joe? Vill du att jag ska läsa högt eller tyst?
- Biever, lägg ner. Sa hon trött.
- Tja Joe saknar dig<3 Sa jag med tjejröst. Hon suckade och himlad emed ögonen. Hon fixade sätet så hon fick det bekvämt. Sen drog hon upp bältet.
- Läs på du, inget betyder något för mig ändå.
- OM jag läser våra gamla mess då? Frågade jag mjukt.
- Den ändå du sårar är dig själv. Jag plockade upp våra gammla mess i historiken och började läsa. Tårarna rann ner för kinderna på mig. Det fanns så jävla mkt minnen där!
- Justin jag ser ju att du gråter. Sluta läsa dem, jag har kommit över dig. Om jag så ska dö i denna bilen ska du inte vinna igen. Du vann en gång, du vann över mig i ett halvår. Du vinner aldrig igen. Sa hon och tittade mig i ögonen.
- Är det därför du bitchar? För att jag ska bli sårad? Frågade jag med våta ögon.
- Nepp. Jag är bitch mot dig för att du förtjänar det. Jag förlåter dig inte Justin. Sa hon. Hon var helt oberörd av stunden. Hon nästan log, log av att se mig ledsen över det vi en gång hade.
- Men varför är du så förendrad? Frågade jag igen. Hon suckade och satte sig skräddare på sätet. Jag hade redan satt mig lutat mot rutan så jag kunde se henne mittemot mig.
- Du kommer inte klara sanningen. Så du får ha det som ditt livs stora fråga. Sa hon iskallt. Jag suckade och startade bilen. Vi hade stannat i två timmar. Jag släppte av henne vid hennes uppfart. Innan hon gick behövde jag veta en ända sak.
- Hatar du mig fortfarande? Frågade jag.
- Jag vet inte, jag vet bara att jag verkligen inte gillar dig. Sa hon och klev ut ur bilen. Det var en spark i magen men jag visste varför hon var så sluten i något hon inte var. HOn var rädd att bli sårad igen. Jag körde hemmåt.
Smilla: Jag gick in genom dörren och möttes av en ganska trött och ensam Jackob.
- Jake, du ska ju sova! Sa jag och satte mig vid honom.
- aa, men du kom ajldrig hejm. Sa han och tittade lite smått oroligt på mig. Så liten och ändå så stort hjärta!?
- Om jag berättar vad som hänt ikväll, lovar du att sova då? Frågade jag. han nickade så följde jag honom till hans rum.
_______________________________________________________
Inget roligt avslut men ändå:)
Kommentarer
Postat av: natalie
Skiit bra längtar som fan till 62 :D <3
Postat av: Anonym
jätte bra! MER :D <3
Trackback