Kapitel 70: Then I met you
Jag släppte brevet. Tårarna hade forsat ner för kinderna. Jag sprang ut ur mitt rum, ut ur huset. Ut på gatan. jag sprang utan skor. Jag visste var Justin bodde och hur jag skulle springa. Jag genade genom skogen. Kottar och pinnar stack mig i fötterna och grangrenar rispade mig på armarna. Jga skyndade vidare. jag kände mig inte ens trött, jag skulle kunna springa runt jorden. Jag kom till Justins hus knackade på dörren. Jag visste inte hur ajg såg ut, ränkte inte på det heller. Tur för jag såg säkert hemsk ut. Justin öppnade och jag slängde mig i hans famn.
Smilla: Jag satt i Justins famn på hans rum. Vi spelade angry birds tsm.
Onintressant kapitel! Men vad vill ni ska hända!?
Smilla: Jag satt i Justins famn på hans rum. Vi spelade angry birds tsm.
- Hahah! Du suger! Skrattade jag. Justin lutade sig framåt och pussade mig på kinden.
- För att inte tala om dig. Viskade han i mitt öra. Jag log och tog telefonen ifrån honom och började spela. Efter typ 10 levlar orkade vi inte spela längre. Jga lutade mig bakåt mot Justin som lutade sig framåt över mig. våra läppar möttes. Jag hade saknat hans läppar, hasn doft, hans famn, han.
Kyssen avbröts av steg i trappan. Jag rusade ur sängen och under den. Tur för Justins mamma kom precis in genom dörren då.
- Hej gubben. Tänkte bara lämna lite tvätt. Hur är det? Frågade hon.
- okej, nej men det är bra.
- Okej tänk inte för mkt på Smilla.
- Ärligt talat, tror jag vi löser det.
- Okej. Jag hörde hur dörren stängdes och jag smög fram. Jag la mig till rätta i Justins famn igen.
- Har vi löst det? Frågade Justin i mitt öra. Jga vände mig om och kysste honom igen. han sjönk neråt mot sängen så jag hamnade över honom.
- Hoppas det. Viskade jag så nära hans läppar att de nuddade varann ibland. Han la händerna bakom min nacke och tryckte mig förskiktigt närmare hans läppar. när kyssen avslutades log Justin stort och tittade på mig med ögon som skrattade åt mig.
- Vad? Log jag.
- Varför gömde du dig för mamma? Små skrattade han.
- Hon skulle döda mig om hon ser mig med dig precis efter att jag vart värsta oshysst och sånt.
- Hahha! hon kommer över det! Skrattade Justin. Han kysste mig igen och kyssen blev till strul. Efter ett tag avslutades den också. Vi kollade klockan.
- Justin, jag glömde hästträffen. Fnissade jag. Han kollade på klockan också. Den var halv tolv på kvällen.
- Vi drar ut. Sa Justin. Han drog med mig ut mot fönstret. Vi klättrade ut och tog tag i trädet som fanns vid hans fönster. Därifrån klättrade vi ner. Sen drog vi till centrum.
- Justin, tänk om någon full kommer eller nåt. Sa jag smått orolig.
- Jag skyddar dig. Log Justin.
- Inte mig jag oroar mig för. Log jag. Justin tryckte busigt upp mig mot en vägg.
- Vem syftade du på då? Frågade han med tillgjort farlig röst.
- Dig. Sa jag kaxigt. Justin tryckte upp mig lite hårdare mot väggen.
- Så du är inte i fara just nu? Sa han.
- Jag är ju inte direkt rädd. Sa jag och gick närmare honom med huvudet. Han tog den sista biten så kysstes vi.
- Jag har saknat din läppar. Log Justin när vi avslutat kyssen. Han släppte taget om mig så jag kunde komma ifrån väggen. Vi gick runt på stan och tittade på massa saker jag inte tänkt på förut. Efter centrum tog han mig till en kulle lite utanför stan. Va satte oss och tittade på alla ljus som fanns i stan. Det lös liksom upp hela natten.
- Undrar hur det ser ut från rymden. Sa jag och tittade på Justin.
- Det är nog vackert, lika vackert som du. Log han.
- Aw! Sa jag och pussade honom på munnen. Vi kollade på hur månen som sakta rörde sig över himelen. Vi var ute hela natten på den kullen. Vi pratade om allt. När det kom myggor runt oss virade Justin in mig i sin stora munkis. Det var trångt, men gosigt. Jag vände på mig och tittade in i Justins ögon.
- Justin, Je táime. Sa jag. Han tittade förvånat på mig och log sen.
- Älskar dig också. Sa han och pussade mig på pannan.
- När lärde du dig franska? Sa Justin och tittade ner på mig. - Jag går i franska nu. Jag valde det språket nu i år. Log jag. Justin log stort och pussade mig på pannan igen. Jag lutade mig mot hans bröstkorg och ett tag var det helt tyst.
När solen började gå upp gick vi hem. Vid ett staket stannade jag. Jag såg någon gå där. Jag kände igen figuren. Jag tittade nogrannare. Det var Joe! Han stappalde fram och vinglade fram och tbx. Han var full, det syntes.
- Vem är det? Frågade Justin.
- Joe. Sa jag bara och fortsatte att titta på honom.
- Vad är det med honom? Frågade Justin.
- Det var han som fick mig att sluta tro på kärlek. Sa jag utan att tittade på Justin. Justin lyfte upp min haka så jag tittade in i hans hasselbruna ögon.
- Kärlek finns på riktigt, men bara för att det är tufft så ska man inte ge upp den. Sa han och kysste mig.
- Jag vet. Du är ett bevis. Sa jag och kysste honom igen. Sen gick vi mot Justins hus. Precis innan vi skulle svänga in mot Justins länga hörde jag en bekant röst.
- Smilla! Ropade Sarha bakom oss. Jag vände mig snabbt om. Justin höll mig i handleden.
- Gör inget du ångar. Viskade han.
- Jag ångrar inget. Sa jag och ryckte åt mig min handled. Jag gick mot dem. Det var Sarha, lina och Elina. Jag ställde mig framför Sarha.
- Så du och Justin är ihop nu eller? Sa hon.
- Aa? Sa jag och höjde stridslystet ögonbrynen.
- Jaha. Sa hon och tittade ner på en mugg hon hade i handen. Den var full av någon sprit eller något. Precis när hon skulle hälla den över mig lyckades jag stoppa hennes hand upp i luften och dra den över henne ist. Sen gav jag henne en hård örfil och vände mig om. Elina kom upp bredvid mig.
- Tro inte att du är något. Sa hon argt.
- Jag tror inte, jag vet. Och jag behöver inte en fusklapp för att veta det. Sa jag och gick nära hennes ansikte. jag visste att Elina var väldigt rädd av sig. Hon backade ett steg och gick iväg till Sarha. jag gick upp till Justin.
- Och de var dina vänner? Sa han. Jag nickade.
- Var. Sa jag och så gick vi hem till honom. Pattie hade inte märkt något under natten så det var bara att gå upp på hans rum. Han räckte en tröja till mig.
- Hahah! Minns du fortfarande? Skrattade jag. Och tog tröjan på armen.
- Hur ska man kunna glömma. Sa hon och la händerna på mina höfter. Jag ställde mig lite på tå för att nå upp till hans läppar, jag hade inte riktigt växt så mkt som han. Han sänkte huvudet så våra läppar möttes och sen tog jag hans toa för att kunna byta om till hans tröja. När jag kom ut var Justin redan i sängen och kollade något på mobilen. Jag satte mig bredvid honom.
- Twitter? Sa jag. Han log mot mig.
- Jepp. Svarde han och gick tbx till mobilen. Jag gick till hans skrivbord och tog fram ett pappar och penna. Justin kollade bara på mobilen. Efter typ en timme kollade Justin upp på mig. Vad gör du? Frågade han nyfiket. Jag visade bilden jag gjort av honom. Han skrattade.
- När lärde du dig teckna sådär!? Log han.
- Jag sa ju det Justin. Det är mkt du inte vet om mig. Justin lutade sig fram mot mig. Våra läppar nuddade nästan varann.
- Men det är mkt jag vill lära mig. Sa hon och lutade sig närmare mig. Jag släppte pennan och la armarna om hans nacke. Jag kände hur hans tunga kom in i min mun och vi började strula. Han la händerna på min korsrygg och drog mig närmare. Då hördes steg från trappan. Strulet stannade tvärt upp och jag slängde mig under sängen. Eller försökte, Justin tog tag i min hand.
- Hon får reda på det hur som helst. Sa han snabbt. Jag blundade och bet mig i läppen. Men gick upp och satte mig vid Justin. Det knackade på dörren och Justin ropade kom in. Pattie fick ögon som klot när hon såg mig. Jag kramade sönder Justins hand och han kramade löst tbx.
- Hej Smilla! Sa hon när hon kommit över chocken.
- Hej! Log jag och släppte Justins hand.
- Hur länge har du varit här? Frågade hon.
- Ett tag. Ljög jag.
- Okej, Men Justin glöm inte att du ska till LA snart, du måste börja tänka på att packa. Ska du med Smilla? Frågade Pattie snällt. Justin tittade förväntansfullt på mig.
- Önskar jag kunde, men jag har skolan och sånt. Kan inte förens sommarlovet. Suckade jag.
- Okej, men två månader går fort. Log hon och stängde dörren. Jag tittade på Justin som tittade ner i knät.
- Två månader? Sa jag. Han nickade. Jag ville sucka men det skulle bara såra honom, och jag var klar med det. Ist kröp jag närmare honom och gav honom en kram. Han besvarde den snabbt.
- Önskar du kunde följa med, Du kan ta hemundervisning, som jag! Sa Justin glatt.
- Justin, Jag behöver skolan, helt serriöst. Jag skulle inte klara mig med bara Selena och Pattie som tjejvänner det sista året. Inget illa menat, men jag stannar tills jag tagit examen. Sen flyger vi jorden runt och ser allt. Sa jag drömmande. Justin log och drog in mig i hans famn igen.
- Då får det sista året gå fort. För att inte tala om de här två månaderna! Jag kommer dö! Gnällde Justin. Jag fnissade åt honom och pussade honom på kinden. Hans fötter nuddade mina och hans tår kom åt en sårskorpa jag fått när jag sprang till honom genom skogen. Han tittade frågande på mig.
- Vad?
- Få se foten. Sa han med fejkad allvarlighet. Jag himlade med ögonen. Det gick inte tillräckligt fort för honom så han drog upp den. Jag tappade balansen för en stund men Jusitn fångade lätt upp mig innan jag skulle ramla ur sängen.
- Du ser, lika klumpig som vanligt. Log han. Jag räckte ut tungan åt honom och han drog upp mig i sängen igen. Han kollade på min fot.
- Smilla! Du har ju världens sår här! Du kommer förblöda! Ring 911! En tjej dör snart här! Du kommer bli lam! Aldrig kunna använda foten igen! Du måste få akutvård! Nästan skrek Justin med tillgjord panik. Jag skrattade åt honom medans han drog upp mig i famen och skyndade mot toan där ute.
- Justin! Jag kan gå själv! Skrattade jag.
- Vill du tappa foten också! Sa Justin med stora ögon. Jag började gapflabba åt honom. Han bärde in mig på toan där ute och satte mig på toa stolen. Sen hämtade han ett paket med plåster och satte ca 4 plåster på en sårskorpa på ovansidan av min fot som var ca en cm stort, nödvändigt! Jag skrattade åt honom och sen tittade han lugnt upp mot mig.
- Färdig opererad! Nu behöver du bara lite medicin. Log han och lyfte upp mig igen.
- Vad är medicinen då? Frågade jag och rodnande när vi gick förbi Pattie som fnissad åt oss.
- En kyss i timmen, från DR:Bieber såklart! Sa hon stolt och jag himlade med ögonen. Han gick in på sitt rum och la mig i sängen. Han la sig bredvid.
- Brätta något jag inte vet om dig. Sa Jusitn efter en stund. han tog min hand och bröjade leka med mina fingrar.
- Som vad? Sa jag.
- Något jag inte vet. Sa han.
- Men tänk om du blir ledsen. Sa jag oroligt.
- Då får du väl trösta mig. Sa Justin och log. Jag suckade och tog ett djupt andetag.
- Du vet försöta gången vi träffades, nere på stranden? Började jag. Justin nickade.
- Jag hoppade ju från en klippa då, och då hade Oscar, asså min pappa. Han hade slagit mig och mamma precis innan och jag ville inte leva. Så jag var inte helt 100 på om den klippan var säker att hoppa ifrån. Men jag provade.
- Och sen träffa jag dig. Fyllade Justin i.
- Sen träffa jag dig. Log jag.
Han kramade mig och jag lutade huvudet mot hans bröstkorg. Sen somnade jag.
Onintressant kapitel! Men vad vill ni ska hända!?
5 kommentarer till! :D
Kommentarer
Postat av: Miranda
Det vart jätte bra!
Inget som gör så att dom gör slut igen!<3
Postat av: moa
jag tyckte det var jätte bra :)
Dom får aldriiiiig göra slut igen (a) Men medans justin är borta dom där två månaderna, kan det inte hända något allvarligt med smilla då? Så hon typ hamnar i koma eller något? Men justin får inte reda på någonting förrän han kommer hem igen? Eller något (:
Men kör på och skriv som du brukar, det blir ju bääst då :D
MEEEEEEER ♥
Postat av: Emelie
Jätte bra! <3
Postat av: Natalie
Jätte braa
Postat av: Anonym
mer! ♥
Trackback
Skriv om novellen här!
