Kapitel 77: Memories
- Smilla, det är nnågot jag glömde säga till dig. På sjukhuset. Nu vågar jag inte säga det bara så, satt. Jag skrev en sång ist för att säga det. Hoppas du gillar den. Sa han. Smått blyg. Första gången jag sett den killen blyg. Han satte sig på sängen. Lynns mun gick serriöst ner till golvet.
- Stäng munnen. Viskade jag till henne. Hon stängde den och Jusitn började spela.
Smilla:När han var klar var det Lynn som först bröt tystnaden.
- Jag lämnar er lite. Men ni får bara två minuter, så Hinner ni inte snuska. Sa hon. Och log retsmat mot mig. Hon stängde dörren och Jusitn tittade på mig. Vi satt inte så långt ifrån varann. Bara några dm men det kändes som mil.
- Gilla du den? Frågade han. Jag tittade djupt in i hans nötbruna ögon. Han hade samma blick som en tre åring hade när den skulle få veta om den fick ta en kaka till. Jag log och tittade ner på mina händer. Nickade sen.
- Verkligen? Frågade Justin. Nu var han lite mer självsäker och lutade sig närmare mig. Jag mötte hans blick och log stort. Jag lutade mig framåt mot honom så våra läppar möttes. La la handen försiktigt mot hans nacke och låt honom luta sig framåt lite mer så han nästan började sönder min rygg. jag satt på knä men Till slut lutade sig Justin så mkt mot mig att jag liksom tappade fästet och trodde jag skulle falla bakåt. Tursamt nog hade Justin en hand på min rygg och tog emot mig. Jag log lite under kyssen vilket avslutade den.
- VI hade bara två minuter. Log jag och knuffade undan Jusitn. Efter kanske tio sekunder kom Lynn in och såg hur Jusitn kramade om mig hårt.
- Vet ni vad? Jag har lite ont i huvdet. Jag tror jag... Å! Ni bryr er ändå inte! Sa hon men ingen gav henne nån uppmärksamhet. Jag hade fastnat med blicken i Justins ögon och Justin i mina.
- Snälla! använd åtminstonde kondom! Suckade hon och gick sin väg. Jag hörde hur dörren stängdes där nere men blickade inte iväg från Justins ögon.
- Har du en kondom? Frågade Justin på skoj. Jag knäppte till honom på pannan.
- Pervo! Skrattade jag.
- Så det är så du vill ha det!? Sa Justin och brottade ner mig. sen började han kittla mig.
- Slut!...Sluta!... Snä...Snälla! Skrattade jag och Justin började skratta och fortsatte. Jag drog upp foten och tryckte bort honom med den.
Efter två filmer till gick vi och la oss. Justin sov på madrassen och jag i sängen.
Jag och Justin stod och kollade på Joe som staplade sig fram genom torget för att ta sig hem. Vi snackade, sen sa han något som jag kände igen som ett minne.
- Kärlek finns på riktigt, Men bara för att den är tuff ska man inte ge upp den. Sa han och kysste mig.
Jag jagade bilen som Jackob satt i. Allt kändes som ett stort svart hål när avståndet mellan mig och bilen, mig och Jake, blev större och större.
- JAKE! JAKE! Skrek jag men bilen gasade bara på. Justin kom upp bakom mig och kramade mig bakifrån.
Jag och Jusitn var i hans kök. Han satte upp mig på köksbänken och tittade djupt in i mina ögon. Vi började strula och jag lindade benen kring hans midja. Han lyfte upp mig och så stötte vi in i hans kylskåp. Jag log lite och lutade huvudet neråt så vi hade pannorna mot varann.
En kniv mot sidan av min hals. Jusitn kom in i rummet och såg. Josh med en kniv mot min hals. Jusitn blev rädd. Hans ögon speglade skräck. Sen hoppade minnet och det sista jag mindes var smärtan när den rakbladsvassa kniven gjorde ett jack i min hals.
Jag vaknade med ett ryck och tog ett djupt andetag. Andetaget blev nästan som ett skrik och jag kände efter på halsen. Ett ärr efter hur kniven skärrt min hals. Jusitn var snabbt uppe vid min sängkant och kollade oroligt på mig.
- Smilla? Sa han. Hans ögon kollade oroligt in i mina och jag kände hur jag kallsvettades och hur tårarna rann ner för kinderna på mig. Jag mötte hans blick.
- Mardröm. Sa jag bara och torkade kinderna.
- Vad handlade den om? Frågade Justin och drog mig till sig.
- Minnen, från veckan som jag glömt. Och sen ett minne från något jag försökt glömma.
- Vilket minne? Frågade Justin.
- Josh. Sa jag bara. Det fick Jusitn att stelna till lite. Han drog sedan in mig i en mjuk kram och pussade mig på kinden.
- Ta´t lugnt... Viskade han. Jag tog ett djupt andetag och lutade mig mot honom. När jag var i hans famn blev man verkligen lugn. Inget verkade läskig från utsikten bakom hans armar.
- Förlåt... För att jag glömde och sånt... Viskade jag. Han pussade mig på hjässan och la läpparna precis vi mitt öra.
- Det är inte ditt fel. Försök sova lite babe. Viskade han. Jag rodnade lite över att han kallade mig babe men gjorde som han sa och la tbx huvudet på kudden. Han kröp ner på madrassen igen och efter bara några sekunder somnade jag.
___________________________________________________________________________________
Kommer vara bortrest fram till måndag så det kommer inget nytt förens måndag-tisdag.
Men har jag många kommentarer på detta kapitelet så kommer det ju snabbare när jag kommer hem så Kommentera!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!1
Trackback