Kapitel 47: I was after you

Innan jag somnade kände jag på hennes sdia igen, revbenen kände tydligt...

____________________________________________________________________________

Justin: När jag vaknade hade täcket halkat ner. Smillas tröja hade åkt ganska högt upp och man såg hennes mage. Revbenen syntes mer än de kändes och jag mådde illa av att se en så smal tjej. Jag hade aldrig tänkt på att Smilla var så smal men det var ju ett under att hon inte gått av som en tändsticka! Smilla sträckte på sig och blev ännu smalare än tidigare, jag blev tvungen att titta bort.

- Morgon. Sa Smilla medans hon drog ner tröjan.

- När blev du så smal? Frågade jag anklagande.

- Vadå smal? Sa Smilla förvirrat. Hon tittade ner på sin kropp med avsmak.

- Ja, du går ju snart av. Svarade jag.

- Jag är inte smal, kolla, jag är tjock som fan! Sa Smilla och drog i lite skin som skulle föreställa fett.

- Lägg av, det där är skin. Men serriöst, jag har badat med dig! Jag har aldrig sett dina revben förr. Sa jag. Smilla höjde ett ögonbryn och retse sig upp. Hon drog upp tröjan lite framför spegeln.

- Jag ser inga revben. Sa hon. Jag gick bakom och la mina händer över dem.

- De här. Sa jag och klämde lite.

- vaddå? Det är normlt. Sa Smilla. Hon drog ner tröjan igen.

- Nej det är det inte. Sa jag och lutade mig över henne och pussade henne på kinden.

När vi åt frukost så gav jag Smilla det ljusa brödet. Efter det mysmatade jag henne med kakor. Jag blev faktiskt lite rädd över att hon var så smal.

Smilla: Klart jag fattade vad Justin gjorde när han började mysmata mig med kakor. Men det var ju gulligt av honom att bry sig så jag spelade med. Efter det så tvingade han i mig lite choklad också.

- Justin jag fattar vad du gör asså.

- Bra, ät då. Log han och räckte chokladen. Jag åt en ruta men räckte tbx resten. Han tog den inte men jag vägrade äta mer.

Justin drog till studion efter det. Jag hängde inte med, för jag ville inte träffa Scooter. Justin hade berättat hur Scooter lagt upp det hela för att få det att låta som om det var mitt fel. Så jag hade ingen lust att träffa Scooter. Justin drog och jag la mig i sängen och kollade twitter och FB. Efter några timmar slog det i dörren. Jag tittade inte upp för jag läste en grej på Twitter. Någon satte sig bredvid mig. Det luktade inte som om det var Justin. Jag tittade på personen, det var Josh!

- Tja snygging. Log han, fortfarande inte alls lika snyggt som Justin.

- Vad vill du? Frågade jag irriterat och la ifrån mig datan och reste mig.

- Mycket, med dig. Log han och reste sig upp efter mig. Han la händerna kring mina höfter. Jag drog bort honom, men han la tbx dem.

- Men jag vill inget med dig! Så stick! Fräste jag och gick en bit bort från honom.

- Så synd för dig då. Du får helt enkelt göra som jag säger, eller så går det illa. Log han farligt.

- Vaddå illa? Frågade jag och döljde min rädsla. Josh tog fram en kniv ur fickan, vass och redo att dräpa vem som helst. Jag ryckte till och tog ett steg bakåt.

- Du behöver inte vara rädd, dig kommer jag inte skada. Men gör inte som jag säger så kommer jag kanske göra något med Justin. Han log ännu värre, en ont leende. Han ställde sig bakom mig.

- Jag kommer bakifrån och sticker honom i ryggen. Viskade han i mitt öra. Han lät knivspetsen känna min rygg och snurrade lite på den. Jag spände mig, helldre mig än Justin!

- Sen när han redan ligger på marken, och ser döden i ögat. Sa han och snurrade på mig så jag såg in i hans ögon.

- Så skär jag av hans fingrar. Sa han och lät kniven leka med mina fingrar.

- Sen skär jag av hans hår och ger det till dig. Så du har ett mine av honom. Log han och lät fingarna leka med mitt hår. Jag svalde, tårarna började rinna. Han torkade bort dem och såg skadeglad ut men med en bandling av falsk medkänsla.

- Så så så, inte gråta. Om du gör som jag säger kommer ju inget hända, eller hur? Jag tittade honom inte i ögonen.

- Så det första du ska göra är att kyssa mig. Det ryckte till i mig. Han tryckte in mig mot väggen med kniven mot min hals. Hans ansikte kom närmare. Jag vände bort det och han tittade argt på mig. Han närmade sig mig igen. Jag mindes varje ord han skulle gjort med Justin så jag kysste honom. När vi var klara hade kniven gått mot sidan av min hals ist. Läskigt nära. Plötsligt öppnades dörren och Justins glada ansikte tittade in.

Justin: Jag såg Josh stå lutad mot henne. Hon hade tårar som rann ner för kinderna och Josh log hånfullt mot mig. Han hade något i handen. När jag tittade en gång till såg jag att han hade en kniv i handen instoppad bakom hennes hår men tillräckligt synlig för att jag skulle kunna se den.

- Justin gamle vän. Log han fortfarande med kniven mot hennes hals.

- Vi är inte vänner. Låt henne bara vara. Sa jag avvaktande.

- Inte efter vår lilla kyss, ska vi göra det igen Smilla? Log han mot henne. Smilla tittade inte på honom. Tittade ner i golvet.

- Nehepp! Sa han ilsket och drog snabbt kniven från henne. Hon kved till och nästan föll ner lutad mot väggen med knäna uppdragna mot hakan. Hon kupade handen vid sidan av halsen, jag kunde se hur hennes hand färgades röd.

Josh gick bara förbi mig men hann knuffa till mig hårt i ryggen. Smilla grät från andra sidan rummet. Jag sprang över till henne och bärde upp henne och la ner henne i sängen. Medans jag ringde sjukvårdarna strök jag henne över ryggen. Efter bara någon minut kom sjukvårdare in. De kollade snabbt på såret och konstaterade att det inte var så farligt som vi trott utan att det skulle bli ett ärr och att de bara skulle rengöra såret. Smilla rörde på sig av smärta när de försökte rengöra såret. Det skrek i mig när hon grät av smärta. Hon kramade min hand. Hon kved av smärta hela tiden.

- Vi kan inte göra något om du inte litar på oss... Suckade en av sjukvårdarna. Smilla stängde ögonen och grät.

- Låt mig försöka. Sa jag och gick över till dem.

Smilla: Justin reste sig och gick över till dem. Svedan från såret blev hemsk men Justin var den ända människan på jorden jag litade på. Jag kved och grät men var stilla när Justin förskiktigt duttade rent såret. Efter ca fem minuter var han klar. De satte något knäppt plåster på och sen gick de. Smärtan började lindra och jag kunde le igen. Justin la sig bredvid mig.

- Tack Mr: Dr: Bieber. Log jag. Jag tror det där leendet bara blev en grimars men jag tror han fattade.

- Ingen orsak log han och kramade mig hand.

Efter några timmar hade vi tittat på en film och ätit glass. Sen la vi oss i sängen igen. Justin lekte lite med mitt hår och tittade in i mina ögon.

- Var var du för tre år sen när jag behövde dig som mest? Frågade jag.

- Jag letade efter dig. Log Justin och kysste mig.

_____________________________________________________________________________

5 för nåsta!:)

jätte bra meer

MER :D

Vad händer om du inte får fem då? :( du FÅR INTE sluta skriva, det är en order ;)

Jätte bra! Mer :D<3

Ja kommenterade nyss också, ingen idé att dölja det eftersom du får reda på det iaf, hm ;)

Men över till saken, kan det inte bli så att hon börjar bli jätte deprimerad av någon orsak och skär sej, röker, knarkar o.s.v och sen kommer justin på henne när hon skär sej och kanske anorexia eftersom hon var så smal? så blir han jätte orolig och ledsen och sånt? Det ska självklart lösa sej till slut:)

Om du inte förstår vad ja menar så får du gärna höra av dej till mej! (skrev mailen uppe där, under ''Namn:'')

Mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

meer