Bakom träden var det det den stora fastivalen/nöldesparken. Jag hade alltid velat ha med en speciell tjej till en festival. Och det fanns ingen tjej som var mer speciell än Abby. Vi åkte den sita biten över bron och kom ut på en väg som man var tvungen att ta sig över för att komma till festivalen. Abby skrattade och höll ett hårt tag om mina händer för att inte tappa balansen. Även om det var riskabelt att synas så här ute bland folk så kändes det så bra. Inga hade tid att titta på två tonåringar som fjantade runt en bit ifrån folket, de var för upptagna med sitt. 

Jag åkte med henne framför mig och såg att det kom en kant som skillde trottoaren från den sällan använda bilvägen. Jag tänkte inte på vilket utsatt läge Abby var i när hon stod framför mig med den ända livlinan hon hade att hålla sig i var mina händer. Jag stannade ganska tvärt och gav Abby ingen signal om det men ångrade det några sekunder senare. 

Hon landade på fötter några meter framför mig och vinglade till innan hon återfick balansen. Hon skrattade och började gå tillbacka mot mig. Som från ingenstanns kom billycktorna med en mördande fart. Jag hann inte ens öppna munnen innan Abbys skrik av smörta fyllde mina öron och min kropp blev ett fängelse, fastfrusen av chock...

---

KÄNDE FÖR ATT JAG ER SKIT SURA OCH GÖRA EN SNEAKPEAK NÅN DAG INNAN JAG LA UT DET RIKTIGA KAPITLET. FÖRLÅT MEN DET ÄR GANSKA KUL ATT SKITTA BAKOM DATAN OCH GÖRA ER FÖRBANNADE ;)

KOMMENTERA FÖR ATT FÅ MER SÅ FORT SOM MÖJLIGT :D