Chapter 34: Beanie
- Om det är att du är ledsen, fattar jag. Det är hårt att göra slut. Men... Du skadar ju dig själv också. Försökte jag. Genast blev Selenas ögon svarta kulor utav hat.
- Hur fan skulle jag kunna skada mig själv? Och varför skulle jag vilja det när du gör det så bra?! Vet du hur det känns att se sin pojkvän skaffa en ny tjej 5 minuter efter att vi gjort slut? Och så är det en hora också! Kan du inte fatta att hon gör det här för dina pengar!? Skrek Selena och boxade till min bröstkorg. Jag backade några steg. innan jag lyckades ta in vad Selena sagt... Låtsades Abby bara?
Jag vaknade upp i sängen i det lilla sovrummet. Eller lilla och lilla, det var ganska stort. Jag reste mig trött upp och kollade på min spegelbild. Gårdagens kläder och smink. Jag suckade innan jag gick till min resväska för att byta till andra kläder och tvätta bort mitt smink.Det fick bli ett par mjukisbyxor, en beanie och min favorit tröja. Svampbob tröjan.
Jag gick in på toan och tvättade bort allt smink sen gårdagen. Jag tittade på min spegelbild. Jag gillade att gå utan smink. Det var skönt. Det knackade på dörren och jag gick dit för att öppna. Det stod Justin. Han såg trött ut, som en levande död ungefär.
- Vad är det Justin? Frågade jag och flyttade på mig så han kunde komma in. Han gick trött in och vände sig om och tittade mig djupt i ögonen. Han såg ut att kunna ramla ihop när som helst.
- Är du bara med mig för pengarna? Frågade han. En tår rann ner över hans kind. Jag skyndade mig fram till honom och torakde bort den.
- Nej, Jag skulle aldrig göra något sånt. Varför frågar du? Sa jag. Justin blinkade några gånger med trötta ögon.
- Jag gick och pratade med Selena igår. Och hon sa det... Mumlade han. Det sårade mig att han trodde på Selena mer än mig, det var ju faktiskt han som varit idioten av oss två för två år sen. Jag suckade och skakade på huvudet.
- Nej, jag göra inte sånt Justin. Men jag tänker inte snacka mer om det nu för du ser ut som en levande död. Gå och lägg dig. Sa jag och pekade strängt mot mitt sovrum.
- Jag behövde inte sova. Mumlade han. Jag suckade och knuffade iväg honom mot sovrummet.
När vi kommit fram till sängen la han sig lojt och stängde ögonen.
- Jag kan inte sova. Mumlade han. Jag kröp förskikitgt ner bredvid honom och la mig under hans arm. Jag vände på mig så jag låg och såg hans ansikte.
- Sov. Sa jag och smekte hans kind med mina fingrar. Han log lite med stängda ögon. Jag tog bort mina fingrar och la mig till rätta bredvid honom.
- Väck mig om någon timme. Sa han och borrad ner huvudet i kudden. jag hann inte ens svara innan jag kände hur hans andetag blev tyngre och hans mun öppnades lite. Jag log lite och studerade hans ansikte. Vackra, vackra Justin. Och han var min.
Jag vaknade av att min mobil vibereade på nattduksbordet. Jag suckade och kröp smidigt ur Justins grepp. Jag kollade på sms:et. Det var från Pattie. " Är Justin hos dig? :)" Jag skrattade lite och tittade på Justin. Han sov fortfarande lika djupt. Jag tog en bild och skickade till Pattie. " Ja, han kom in för några timmar sen och var helt död, så han sover ;) ". Jag skickade det och reste mig upp. Jag ställde mig framför spegeln för att titta hur jag såg ut. Jag rättade till Beanien och gick ut till köket. Jag hann inte plocka fram något innan det knackade på dörren. Typiskt. Jag hade inte ätit något på hela dagen och inget igår kväll. Min mage tog kål på mig...
Jag öppnade dörren och där ute stod ett välkänt ansikte. Pattie själv. Hennes stora leende och snälla mamma ögon tittade varmt på mig. Hennes ögon påminde lite om min mammas. Det högg till i mig när jag tänkte på mamma. Jag saknade henne så mycket.
- Var sover han? Log hon. Jag skrattade och pekade mot sovrummet.
- Väck honom själv, jag vill inte vara i närheten när den killen väcks. Log jag. Pattie skrattade och nickade.
- Ingen vacker syn. Vi skrattade.
- Jag skulle precis göra frukost, vill du ha? Frågade jag och log. Pattie tittade förvånat på mig.
- Vet du vad klockan är? Jag vände mig om för att titta på det stora uret som hängde i mitten utav rummet. Precis över sovrumsdörren. 15.30.
- Oj, Kankse middag skulle passa bättre? Log jag. Hon nickade.
- Jag äter gärna här om det inte är för mycket besvär. Log han. Jag nickade och flyttade på mig så hon kunde komma in.
- Gör middag för fyra. Log han. Jag tittade oförstående på henne.
- 4? Frågade jag. Han skrattade och pekade in mot Justin.
- Jag slår vad som att han också vill käka. Jag stämde in i skrattet och nickade. Den killen kunde äta. Jag log och gick mot köket.
Jag började göra spagetti och köttfärsås. Jag hörde hur Justin morrade och mumlade där inne. Jag log lite för mig själv. Jag brukade bara väcka honom genom att putta ner honom från sängen, jag slår vad om att Pattie hade en annan teknik.
Efter några minuter kom Pattie ut. Hon log lite och skakade på huvudet.
- Hur får man upp den killen? Skrattade hon. Jag log och mindes genast hur jag knuffat ner honom från sängen i bussen.
- Det finns en grej. Log jag. Pattie tittade på mig med uppmuntrande ögon. Jag smög in i sovrummet där Justin sov.
- Lyckades du inte ens väcka honom? Viskade jag. Pattie skrattade och nickade.
- Han somnar om på två röda.Viskade hon. Jag log och nickade. Jag kröp upp bakom honom. Han mumlade lite men orkade inte bry sig tillräckligt mycket för att öppna ögonen.
- Förlåt för detta. Viskade jag i hans öra innan jag la fötterna på hans rygg och puttade ner honom.
- Vad i! Skrek han. Pattie och jag började skratta åt hans förvånade min. Han ställde sig på alla fyra och tittade på oss. Han mötte min blick. Hans ögon lyste upp lite, det gjorde att det blev helt varmt inom mig. Hur kunde man vara så fin?
Jag såg att Abby hade en Beanie på sig. Den liknade en jag hade. Hon passade i den, Hon var så vacker.
- Beanie? Sa jag. Hon slutade skratta och torkade skrattårarna.
- Märkte du det nu? Log hon. Jag skrattade och log. Ärligt så mindes jag inte mycket från när jag kommit hit. Vad hon haft på sig hade jag inte brytt mig om.
- Den liknar min. Log jag och reste mig upp och satte mig bredvid henne. Hon log och nickade.
- Hämta din och kan vi bli värsta tvillingar! Tjöt hon. Jag var genast med på iden och vi störtade ut ur rummet och över till mitt. Vi kastade oss ner i mina resväskor. Efter fem minuter hittade jag den.
VEM STÅR I DÖRREN?
Hon log och tog den innan hon drog den över mitt huvud. Jag slängde en blick på dörren så jag visste att jag stängt den. När jag såg att den var stängd gick jag närmare henne.
- Vi är ensama. Log jag. Hon log tillbaka och gick närmare mig. Hennes kropp trycktes mot min. Jag la mina händer kring hennes midja innan jag tog upp min högra hand och kupade den runt hennes kind. Hon lade sina händer kring min nacke och ställde sig på tå. Våra läppar möttes och jag kände hur fjärilarna spred sig i magen. Hennes hand gled ner längst mitt käkben och ut över in kind. Precis när det kändes som bäst. När det bara var vi, öppnades dörren och jag hörde ett flämt. Vi båda avslutade snabbt kyssen för att upptäcka vem som stod i dörröppningen.
VEM STÅR I DÖRREN?
VEM VILL NI SKA STÅ I DÖRREN?
VAD KOMMER HÄNDA SEN?
BESTÄMDE MIG FÖR ATT LÄGGA UT KAPITLET ÄNDÅ, ÄVEN OM DET INTE KÄNNS SÅDÄR SKITKUL NÄR NI INTE HAR KOMMENTERAT :(
HOPPAS DET VÄNDER
KOMMENTERA!
Kommentarer
Postat av: Alexandra
Älskar den :)<3 mer
Postat av: Anonym
bambambam!!! näe, vem är de dåå? :o
MER
Postat av: Anonymissss !!!!
Meer
älskar den !
Postat av: linnea
Mer men kanske fotografer
Postat av: Emelie
Skiiiit bra! <333
Trackback
Skriv om novellen här!
