Chapter 8: no makeup
Jag tittade mig trött i spegeln för att se att mitt hår låg över allt på mitt huvud och mitt smink hade kletat ut sig. Jag suckade trött och gick till badrummet för att torka bort sminket som låg under ögonen.
Jag började dra borsten genom mitt hår som kändes flötigt och torrt eftersom jag somnat med både hårspray och en slags gel i håret igår som gjorde att det kändes otroligt äckligt. Trött satte jag upp det i en hög toffs på huvudet och började borsta tänderna istället.
Justins Perspektiv:
Jag och Selena hade pratat i telefonen i någon timme när mamma knackade på dörren. Vi skulle äta frukost tillsammans för att kunna lära känna Ashley bättre och se hur hon var som person. Tydligen kunde man se det om man åt tillsammans hade min kommentar mot det varit. Jag hatade att gå upp tidigt och allt det bara för att äta frukost tillsammans? Något som typ aldrig skulle hända igen? Jag trode hela iden med att Ashley skulle komma hit var att hon skulle bli omgiven av äkta människor som inte begärde något av henne. Inte falska grejer som att vi åt frukost såhär varje morgon? Vi brukade stress äta i bilen om vi skulle iväg tidigt....
- Justin, vad är det, varför svara du inte? Hörde jag Selenas mjuka röst klinga i bakgrunden. Jag log åt hur den rösten tillhörde den presonen som jag ansåg var min. Hon tillhörde mig inte, det visste jag. Det var mer som ett lån på obstämd tid, jag hoppades på för alltid.
- Nej förlåt mamma kom in. Vi ska äta frukost tillsammans för att välkommna Ashley. Sa jag snabbt och slutade tänka så mycket.
- Jaha. Hörde jag från andra änden. Jag suckade trött i mitt huvud. såhär blev hon alltid när jag hängde med andra tjejer, att jag skulle bo med en helt ny tjej var som ett bombnedslag för Selena.
- Sel, du vet att jag bara har ögon för dig. Sa jag med den mjukaste rösten jag kunde åtsakomma.
- Är hon inte söt då? Frågade hon. Jag visste svaret på det, jo, hon var det sötaste flickan jag sett sen jag sett dig. Jag är nästan livrädd över att jag tycker hon är vackrare än dig. Men det slapp inte ur min mun. Istället undankom jag frågan.
- Älskling, jag vet inte, för jag kollar inte ens efter sånt längre. Allt jag kan tänka på är dig. Sa jag. Hon skrattade så det klingade i andra änden.
- Hahah. tack älskling. Men ät nu, vi snackar senare. Puss. Sa hon.
- Hejdå. Puss. Sa jag och vi la på. Det var inte likt mig att ljuga för Selena. För några dagar sedan var hon verkligen allt jag kunde tänka på. Den ända tjejen för mig. Nu med Ashley här, var det så annorlunda. Allt blev så nytt, så spännande. Varför tyckte jag så? Jag visste att Ashley inte var att lita på. Hon lekte och krossade utan att bry sig om spillororna och jag ville inte sluta upp krossad av henne. Därför var det bara att intala sig själv att hon inte var i närheten av Selenas skönhet, eller Selenas sätt att se på mig. Ashley skulle vara en i mängden helt enkelt tänkte jag och tittade ner på golvet......
Ashleys Perspektiv:
Jag gick över till Justins rum genom korridoren. Jag kollade hur jag såg ut mobilen en sista gång innan jag insåg hur hopplös jag såg ut och knackade på dörren. En ganska vaken Justin öppnade dörren coh log mot mig.
- Godmorgon. Sa han med ett flin på läpparna när han tittade på min outfit. Ett par mjukisar och en stor hoodie, väldigt snyggt....
- Sluta retas. Mumlade jag och skrattade jag också. Han släppte in mig och tittade mig runt omkring.
- Köket är här borta samrtskalle. Skrattade Justin och rörde sig mot en dörr. Jag skrattade och följde honom. Grejen med att han sa smarto var nog för att han trodde att jag började leta efter mat i hallen/ vardagsrummet ( det fanns ingen vägg som skillde dem åt) när jag bara sett mig omkring. Samt för att vi bodde i edentiska rum och jag antagligen borde veta var köket låg då.
Jag gick in till frukosten där 5 personer redan satt och åt. Justin slog sig ner på en plats bredvid Scooter. Den enda lediga platsen var den emellan Justin och Pattie så jag slog mig ner bredvid dem.
- Så hur var din första natt? Frågade Pattie glatt och hade tydligen glömt bort att presentera de restenade vid bordet.
- Jätte bra, jag somnade fasktiskt ganska tidigt. Jag märkte hur Justins blick var mer intensiv och sökande än de andras. Antagligen ville han veta hur jag egentligen reagerat igår och ville ha lite svar på sina frågor. Men jag valde att inte möta hans blick... Jag ville fortfarande inte prata om det som sades igår.
- Men vilka är ni? Jag vet bara vem Scooter, Justin och Pattie är. Sa jag och log mot resten av bordet. Alla log stort mot mig och en stor mörkhyad man började prata.
- Jag heter Kenny, Justins livvakt. Jag bor i rummet precis intill dig, åt höger. Log Kenny. Jag Log stort tillbaka.
- Jag är Ryan, Justins stylist. Men du kan säkert hjälpa mig, Justin kan inte bli värre än vad han redan är. Skämtade Ryan och jag skrattade. Justin mumlade något om att han kunde fråga hans miljoner fans om det men vi skrattade bara högre åt att han blev sur. Nästa person var en lite äldre dam på kanske 50 år med blont kort hår.
- Jag är jan, men alla kallar min Mama jan. Jag hjälper Justin med att värma upp rösten och sådär. Log hon. Jag log tillbaka och tittade på Justin.
- Jasså, kan du sjunga? Det visste jag inte. Skrattade jag och han puttade till mig som svar. Resten av frukosten var mest planering om vad som skulle hända under dagen men jag brydde mig inte så mycket. Jag lyckades snappa upp att jag skulle hänga med Justin och Scooter till studion för att jobba lite på Justins album och senare ikväll så skulle jag vara med Pattie backstage på Justins konsär. Det skulle bli coolt att få gå backstage på en så stor konsär men Justin sa att den var liten gemfört med det andra han brukade göra. Jag tittade på honom med stora ögon. Detta var en anrena som fick plats med 15 000 pers och det tyckte han var lite? För mig var det massivt.
Sorry för så tråkigt kapitel. Har knappt kommit igång men vill ju att varje kapitel ska vara super bra. Några ideér? Älskar när ni kommenterar för trodde verkligen inte att ni skulle göra det eftersom jag bara slutade skriva på förra sådär, stort tack! <3
Kommentarer
Postat av: Anonym
längtar eftrt nästa! :)
Trackback