Jag gick upp ur sovrummet och in till vardagsrumet, ingen Jusitn. Jag gick in till köket. På bordet låg en lapp. Jag tog upp dne och läste och kände hur hjärtat hoppade ur bröstet.

" Ni var så söta när ni sov så jag var bara tvungen att låna honom lite. xoxo Oscar"

---

Smilla: Jag rusade in till sovrummet och tog min mobil. Snabbt ringde jag Oscar eftersom han skickat massa mess till mig.

- Hallå? Svarade en självbelåten röst i andra änden. En röst jag kände igen som Oscars.

- Om du så mycket som rör Jusitn kommer jag personligen se till att du får huvudet av bitet av hundar! Var är han!? Nästan skrek jag i telefonen.

- Å, jag har inte rört honom, än...

- Men var är han!

- Lite utanför LA. Å! Nu verkar han vakna till lite, du vet att gasa hela erat sovrum för att kunna sno honom utan att du skjuter mig är ganska tufft.

- Var är ni? Extakt. Sa jag och försökte hålla mig ifrån ett utbrott.

- Jadu. Vi är vid holly-street. Sa han onskefullt och la på. Jag visste var Holly-street var. Snabbt ringde jag 911 och kallade efter polisen till Holly-street. Jag hann knappt avsluta samtalet innan det ringde på min mobil igen.

- Så polisen är på väg hit nu? Du har tio minuter på dig innan jag skjuter dem båda, rätt igenom huvudet. Klockan tickar... Sen stängde han av. I min pyamas kastade jag mig ut och tog Justins bilnycklar och rusade ner för trapporna i hotellet. Justins fanns stog inte där ute som de brukar för de visste inte var vi var.  Jag tog Justins bil och körde som en idiot ut ur LA på väg till Holly-street. Jag hade bara övningskört förut och var inte helt säker vid ratten men just nu var det verkligen inget som jag brydde mig om.

Jag kom fram till platsen och hörde små snyftingar, Jakobs snyftingar. jag sprang dit så fort jag kunde och kom dit, 11 minuter efter samtalet. Oscar stod där med en pistol i handen.

- Stanna där! Du kom försent, nu är det dags att välja, jag har bara en kula. Vem ska vi ta? Din lillebror eller killen du " älskar". Sa Oscar ondskefullt. Blicken stelnade på Oscar. Justin stod och höll i Jakob, jag kände hur bådas blickar föll på mig. Det brände på kinden men Oscar fick min fulla uppmärksamhet.

- Det får bli mrs-poppis-bland-tjejerna! Sa han och riktade pistolpipen mot Justin. jag såg hur hans finger spändes och var på väg att trycka av.

- NEJ! skrek jag och kastade mig framåt. Oscar tappade fokus men tryckte av. Jag hann kasta mig framför Justin och kände hur smärtan bränade till någonstanns. Jag vet inte om han prickade hjärtat, eller axel, eller om han ens prickade. Det sista jag minns var Justins: Nej! När kulan avfyrades och sen svimmade jag innan jag landade till marken.

Justin: Smilla kastade sig framför kulan och jag hörde hur kullan tog sig in genom hennes hud. Skriket var inget jag planerat, det bara kom. Jag fick bara mord i blicken. Jag hörde polisbilar på avstånd och såg hur Oscar var på väg att dra. Genast släppte jag taget om Jakob och kastade mig över Oscar. Han var hemskt stark och att bara hålla honom kvar på marken tog alla krafter jag hade i kroppen.

Polisen kom och tog snabbt tag i Oscar, de förde bort honom. Jag skyndade mig fram till Smilla som omringats av poliser. Jag armbågade mig fram till henne. Typ hela hon var täckt av blod och ett hål runt området där hjärtat ska vara pumade ut nytt blod. En polis drog tag i mig och bort från Smilla, eller kroppen...

Jag åkte till sjukhuset och hoppades med mitt liv att Smilla hade överlevt. Jag skulle inte kunna leva om det inte var så.

- Justin Bieber? Frågade en ganska lång kvinna med brunt uppsatt hår.

- mm. Svarade jag.

- Smilla klarade sig, du kan gå in och vänta på att hon vaknar.

Smilla: Jag vaknade av ett starkt vitt sken mitt i ögoen. När jag kissade en aning kunde jag se bättre och såg att jag befann mig på sjukhuset, och inte i himmelen, eller i helvetet för den delen.

Justin satt i en soffan och bevakade varenda sak jag gjorde. När han uppfattat att jag vaknat skyndade han fram till mig.

- Hej baby. Log han och kysste mig på pannan.

Mamma la märke till mig och kom upp till mig och kramade om mig.

- Det blir bra älsking. Sa hon mjukt. Jag drog mig ur hennes grep och gick in på närmaste toalett. Jag skvätte vatten i ansiktet och tittademig själv i spegeln innan jag såg den lilla glasbiten på golvet. Jag plockade upp den. Studerade den lite avvaktande innan jag drog upp äramarna och skärde mig precis i armväcket...

---

Smilla: Några timmar senare fick jag åka hem. De skickade några tabletter om jag skulle få jätte ont och sa att jag skulle ta det lugnt de kommande dagarna. Justin kom någon halvtimme efter att doktorn lämnat rummet.

- Jag får åka hem. Log jag mot Justin. Justins läppar sprack upp i ett stort leende men ögonen var som två svarta ihåliga hål, ingen glädje. Han stannade i dörröppningen och log.

- Jusitn, kom hit. Vad är det? Sa jag oroligt. Han gick trött och satte sig vid min sängkant.

- Jag är bara trött. Sa han trött.

Justin: Smilla tittade mig djupt i ögonen. Det kändes som om hon såg hela min själ. armvecket värkte och det kändes som om hon såg att det gjorde ont.

- Vadå är det du inte berättar? Sa hon och fortsatte att titta mig djupt i ögonen. Hennes blåa ögon grävde runt i min själ och hittade allt jag inte ville att hon skulle få veta.

- Berätta när du känner att du vill. Sa hon mjukt och reste sig långsamt från sängen. Jag gjorde som hon och gick ut till det mini kaos som brytit ut när Alfredos bästa vänner, föräldrar och resterande familj kommit till sjukhuset. Barnen hulkade och några till och med skrek, hans bästa vän körde emd jämna mellanrum näven i väggen och hans mamma och pappa satt och darrade. Smilla stannade tvärt och stelnade inför synen av all sorg. Scooter kom genast fram till oss. Eller snarare till Smilla. Hade hade mord i blicken och skulle precis säga något elakt till Smilla när jag puttade bort honom och tog med Smilla mot ett annat håll. Mamma kom snabbt upp till oss och kramade om oss båda.

- Jag skjutsar er hem. Sa hon och föste oss ifrån de sörgande.

När vi kom ut var pappsen överallt och blixarna klickade av gång på gång. Smilla gick nära mig och höll huvudet neråt så att ingen skulle se att hon grät. 

 

Mamma lämnade oss inte ifred förens vi kom till hotelldörren till vårat rum.

- Jag är en våning ner om ni behövder mig. Log hon och gav oss båda en kram. 

Inne i rummet gick Smilla direkt in i min famn och kramade mig. Först fattade jag inte men så kände jag att hon nästan skakade och la snabbt armarna om henne. Hon borrade ner huvudet i min halsgrop och släppte inte taget om mig. Tårarna började rinna ner för mina kinder också, hur mkt jag än försökte  hålla dem inne. Efter kanske tio minuter i hallen lyfte jag upp Smilla i min famn och gick in till sovrumet. Det hade varit en lång dag och båda var trötta. Jag la mjukt ner henne på ena sidan av sängnen och la mig sedan på den andra.

Smilla: Justin tittad ein i mina ögon och jag ansträngde mig för att hålla tårarna inne. Han sträckte ut sin arm så jag kunde använda den som kudde. När jag la mig precis vid armväcket gjorde han en spänd grimase med ansiktet som det nog inte var meningen att jag skulle se. Förskiktigt drog jag upp huvudet och satte mig upp. Justin gjorde likadant. Jag tog tag i hans handled och drog upp ärmen på armen.

- Smilla, nej... Asså... Nej. Sa han medans jag drog upp den. Han vek armen så jag inte skulle se det han gömde i vecket men jag tryckte på hans armbåge så armen tvingades räta ut sig. Då såg jag ärret på armen.

-Justin?

" Pang, ett misstag gjort av trafikens flöde, gjorde snabbt Alfredos öde..." Det var nog den sämsta dikt jag någonsin läst men också den läskigatse. En bild hörde till. Det var taget från en bil, en bil som var i exakt samma possion som den som kört på oss. Det tog inte lång tid att se att det var vår bil som denna bilen siktade på. Det var Oscar som kört på oss, Oscar som dödat Alfredo...

---

Justin: Smilla la sig i sjukhus sängen igen. Jag mådde dåligt över att jag varit så himla sur det första jag gjort förut. Min mobil hade, precis som Smillas, klarat sig genom kraschen.

Jag hade fått tre meddelanden. Ett från Scooter där det stog typ: Det är Smilllas fel. Tjejen för bara olycka med sig. Jag hade spydigt svarat att han kunde dra åt helvete och att jag absolut inte behövde någon som skulle ta skulden för det som en idiot i bilen som kört på oss för. Sen ett från mamma som både ringt, messat och lämnat ca 100 röstmeddelanden. Jag hade ringt henne och sagt att Alfredo inte klarat sig och att de inte fick tag i snubben i bilen som kört på oss. Några från resten i crewet. De skulle komma snart och precis när jag tänkte den tanken kom mamma in genom dörren till Smillas sjukhusrum. 

- Hur är det? Sa mamma med en sån där hjärtlig mamma-röst. Smilla satte sig upp i sängen och vinglade till lite så jag satte mig bredvid henne så hon hade någon att luta sig mot. 

- Okej. Sa vi både i en nedstämd kör. Hon satte sig på ena sidan av Smilla och kramade oss båda så gott hon kunde.

- Vi pratar om det senare. Sa Mamma. Och torkade en tår som förskiktigt rullade ner för Smillas kind.

- Om vi inte snackar om det nu, p.g.a. mig så är jag okej. Sa hon och tittade på mamma.

- Ni behövde båda vila. Jag fixar det med resten av teamet. Ni två kan vara här inne. Sa hon. Hon gick ut ur rummet och tog emot de kommamde människorna utanför.

Smilla lutade sig trött mot mig.

- Snacka om helvete. Sa hon och suckade. Jag lutade mitt huvud mot hennes och suckade med henne.

- Det löser sig. Sa jag och höll inne tårarna. Så kom jag på en sak.

- Smilla? Sa jag mjukt men oron sprack igenom rösten.

- mm. Sa hon trött.

- Du måste lova en sak.

- Vad? Sa Smilla. Hon tittade upp på henne. Hennes ögon var blanka men hur hårt detta än var för henne, hur jobbigt hennes liv än varit innan detta, så har hon inte gett upp?

- Hur svårt det än kommer bli, lova att aldrig lämna mig. Jag älskar dig och vill inte att du sticker för att du tror att det är ditt fel. Det är aldrig ditt fel och du sårar mig mest när du inte är med mig. Sa jag. Jag höll in snyftingar och tårar.

- Jag lovar. sa hon och sträckte på sig så hon kunde kyssa mig på kinden. 

En sjuksyster klampade in i rummet och bad mig ögonblickligen att lämna rummet då Smilla behövde vila. Smilla muttrade något med " Jävla kärring" när jag reste mig upp och gick ut ur rummet. 

I väntrummet utanför så väntade hela crewet på mig. För att inte tala om hela Alfredos familj som var utom sig i tårar. Varför tittade jag mig inte omkring? Varför kunde jag bara inte stannat? Varför Alfredo?

Alfredos fru var otröstelig och fick ledas bort av några sjuksköterskor som ansåg henne förvärra situationen för andra anhöriga. Varför kan de inte bara chilla med såna där ord och säga åt henne att hålla käften för det inte blir bättre av att hon skriker som en tre åring?

Jag kände mig fett elak när jag sagt det. jag hade faktiskt dödat hennes man...

Mamma la märke till mig och kom upp till mig och kramade om mig.

- Det blir bra älsking. Sa hon mjukt. Jag drog mig ur hennes grep och gick in på närmaste toalett. Jag skvätte vatten i ansiktet och tittademig själv i spegeln innan jag såg den lilla glasbiten på golvet. Jag plockade upp den. Studerade den lite avvaktande innan jag drog upp äramarna och skärde mig precis i armväcket...

- Se upp!!!!!!!!! Skrek Alfredo. Justin och jag tittade skrämt åt vänster och en annan bil rivstartade när vi kom. Jag tittade skrämt tbx till Justin och det sista jag såg innan den hemska smällen var Justins spända och skrämda ansikte, som tittade in i mina ögon.

---

Smilla: Jag kände ett tungt tryck mot huvudet. Jag hade ingen kraft att öppna ögonen men kände hur känslen började sprida sig i korppen. Obehaget steg runt mig när jag fick det svårt att andas och jag kände hur ont jag hade i huvudet. Jag hörde röster kring mig, röster jag innte hört förr. Det skumpade till i huvudet och allt svartade igen. 

 

Nästa gång jag vaknade var det på sjukhuset. Jag lyckades öppna ögonen och möttes av ett vitt rum. Ingen Jusitn som väntade tålmodogt på att jag skulle vakna, inte ens Scooter var där för att skälla ut mig. Jag tittad emig runt omkring och sedan kom en doktor in i rummet.

- Så du har vaknat nu? Vad bra. Log han och skrev upp det i något papper.

- mm. Sa jag. Och knoddade huvudet som inte kunde sluta värka.

- Hur känns det?

- Huvudet sprängs snart men K, Var är Justin och Hur är det med Alfredo? Frågade jag. han skrattade lite åt mig.

- En tjej som vet vad hon vill. Log han. Jag höjde ögonbrynen i en vink åt honom att jag faktiskt väntade mig svar.

- Föraren är Okej. Det var du och den andra killen som tog den värsta smällen då ni satt på sidan där ni blev träffade.

- Hur är det med Alfredo då? sa jag oroligt.

- Oklart. Han opereas. Sa Doktorn.

- Och vad är det emd mig då? Suckade jag och kände hur blodet stelat ihop vissa ställen i håret.

- Hjärnskakning. Inga inreblödningar. Så du klarade dig också bra. Så det var nog denne Alfredo som tog det värsta. Sa han och tittade snällt mot mig.

- Och Justin då?

- Han behövde ingen större vård. Han sitter och väntar på att någon av er ska vakna. Sa han mjukt. Jag nickade och väntade på att Doktorn skulle gå ut ur rummet. När han väl gjort det tog jag dropet som hände på någon mobiställning och gick iväg mot väntrummet. tack och lov var sjukhuset utrustat med massor av skyltar så jag hittade snabbt till Justin. Han hade begraft ansiktet i händerna.

- Justin? Sa jag. Han tittade snabbt upp och torkade bort tårarna. jag gick snabbt fram till honom och skulle precis kramma honom när han ryggade tbx.

- Rör mig inte. Sa han snabbt och kade en fors av tårar som strömmade ner för kinderna.

- Vad är det Jusitn? Frågade jag och kände hur tårarna rann ner för mina kinder också.

- Alfredo, han... han.. klarade sig inte. Stammade han fram. Han torkade bort tårarna och svalade högt.

" Pang, ett misstag gjort av trafikens flöde, gjorde snabbt Alfredos öde..." Det var nog den sämsta dikt jag någonsin läst men också den läskigatse. En bild hörde till. Det var taget från en bil, en bil som var i exakt samma possion som den som kört på oss. Det tog inte lång tid att se att det var vår bil som denna bilen siktade på. Det var Oscar som kört på oss, Oscar som dödat Alfredo...

 

- Prevo. Suckade jag och lutade mig mot honom igen. När min mobil plingade till en andra gång reste jag mig upp och kollade messet. Det var från honom igen. ” Idag ska du såra Justin”…

---

 

har novellen blivit så trist? Har bara fått en kommentar på det senaste. Ska jag ska sluta skriva?

- Jag förstår varför du gillar honom. Log hon och tittade tbx på Justin. Jag var nära att säga att ajg älskar honom inte bara gillar, men kände att det skulle sabba stunden. 

Jag tittade ut bland publiken och tyckte att jag kunde känna igen ett ansiktet. Blodet stannade när jag såg vem det var. 

Jake...

---

Smilla: Jag tittade bredvid Jake och såg hur Oscar stog precis bredvid honom och log onskefullt mot mig.  Ett SMS plingade till i mobilen. " bakom parkeringen, nu!" och en bild på Jake. Ögonen började tåras men jag skyndade mig ut ur arenan. 

Pareringen var enorm och det tog ett tag innan jag kunde se två gestalter längst bort i skydd av några buskar. Jag skyndade dit. Oscar föll Jakes arm i ett hårt grepp och en pistol i ena handen. Den skrämde mig men jag kunde bara inte svika min bror.

- Så du kom. Sa Oscar och log sitt äckliga leende. Jag nickade och fukuserade blicken på Jake. 

- Smilla! Sa han och försökte springa till mig men Oscar drog hårdhänt honom tbx.

- Stanna snorunge. Jag såg hur tårarna bildades i hans ögon och det skar i hjärtat. 

- Vad vill du mig? Sa jag frustrerat.

- Dig? Jo mest att du ska lida, så jävla mkt tills du dör antagligen. Men det roligaste är ju attt se dig rädd och sårad. Så vi börjar med det.

- Varför tog du hit Jackob?

- byte, Du får din bror och jag får som jag vill. Det första är att du ska skära dig. Imorgon, bildbevis. Skicka det till mig.

- Om jag inte? Sa jag spydigt. Oscar avfyrade snabbt ett skott i marken så både jag och Jake hoppade till.

- Fattar du? Sa han argt. Jag nickade. Han höll fortfarande fast Jake.

- Och, Vi har aldrig setts. Sa han och släppte Jake. Oscar vände sig om och började gå iväg. 

Justin: Jag sjöng klart den sista låten och gick av scenen. Jag tittade mig omkring backstage för att se Smilla.

- Var är Smilla? Sa jag och tittade på mamma.

- Hon fick ett mess och gick ut. Sa hon. Jag drog av mig micken och sprang ut genom bakdörrarna. Jag skyndade mig att dra hoddieluvan över huvudet och skyndade runt. N'r jag hörde ett skott avfyras fick jag panik. Jag började springa åt det hållet det avfyrats på. Tack och lov såg jag henne efter ett tag. Hon höll i någon liten person medans en man gick därifrån. Jag sprang fram till Smilla och råkade skrämma henne.

- Förlåt. Sa jag snabbt. Sen såg jag tårarna rinna ner för hennes kinder. Jag tittade ner på den lilla personen och såg att det var Jackob hennes lillebror. 

- Vad har hänt? Sa jag och tittade oroligt upp på Smilla. Hon skakade långsamt på huvudet lutade sig mot mig. Jag drog in henne i en kram samtidigt som jag tog upp Jackob i famnen. Jag såg att han också grät och hade en blåtyra runt ena ögat. Smilla tittade upp på mig och torkade tårarna. Hon drog en hand genom håret och tog Jackob.

- Vi snackar om det i hotellet sen. Sa hon och fejkade ett leende för att göra mig mindre orolig. Inte direkt för att det funkade...

På hotellet var vi båda sjukt beskymrade: 1: För att ingen av oss kommit på någon bra anledning att Jackob plötsligt var här. Det fick bli ett: Smillas mamma bara kom och lämna honom. 2: Vi hade Jackob här, i LA! 3: Pressen skulle få nys på detta redan imorgon. 

Smilla grät lite när hon la honom i våran säng och såg till att han somnade. Sen hon kom ut med röda ögon. 

- Förlåt Justin. Det är inte meningen att dra in dig i det här. Sa hon sorgset och kramade mig. Jag besvarade snabbt kramen och pussade henne på hjässan.

På hotellet skyndade Smilla upp med Jackob så han skulle kunna sova. När hon kommit ut ur sovrummet efter att ha nattat honom började tårarna rinna ner för hennes kinder.

- Förlåt Jusitn. Det är inte meningen att dra in dig i det här. 

- Babe, gråt inte. Sa jag och kramade om henne.

- Men jag bokar en biljett så åker jag hem och lämnar Jake hos socialen. Jag har pengar. 

- Nej, jag betalar. Men vad ska du säga till socialen?

- Nej Jusitn. Du betalar för mkt redan. Och jag har ingen aning. Suckade hon och lutade sig tungt mot mig. 

Vi satte oss i soffan och snacka om vad vi skulle ha för ursäkt när Smilla kom hem med Jake. Han var för gammal för att inte bara kunna lämnas utanför dörren då skulle han bara berätta när de frågade. Hon kunde inte säga sanningen för då skulle hennes pappa skjuta Jackob. 

Smilla och jag hade somnat i soffan runt klockan 3. Vi väcktes av ett mess klockan 5 på morgonen.

" Era problem är lösta, snorungen är inte hos er längre" och en bild på Jackob när han sov. Smilla fick panik och bollade mellan att han bara kidnappat Jackob eller dödat honom. Jag antar att han såg henne just nu, via något fönster och log åt paniken han lyckats åstakomma. Till slut var jag vekrligen tvungen göra något. Jag drog snabbt in Smilla i en kram och sa åt henne att inte jaga upp sig. 

Smilla: Jag tvingade bort känsloran och kramade om Jusitn också. Panik var ingen skön känsla. 

- Justin, jag tror jag stannar här idag. Jag orkar bara inte gå någonstanns. Sa jag och tittade upp på Justin. Han kysste mig mjukt och nickade. 

Så fort Justin stängt dörren rusade jag till köket och plockade upp en kniv. Jag kollade på armen där ärren efter Joshs kniv fanns. Jag drog snabbt ett drag med kniven över armen. Jga tog en bild med mobilen och skickade den till det okända numret Oscar skickade ifrån. 

Jag la en hand bakom hans nacke och han la sina händer på mina höfter. När vi också började strula så gled de ner till rumpan men jag hade slutat bry mig om det för länge sen. Jag drog handen genom hans hår. Först fattade jag inte att vi faktiskt rörde på oss, men sen märkte jag att jag började backa. När vi kom in i sovrummet gled hans händer förskiktigt in under min tröja och han började förskitkigt knäppa upp BH:n.

---

Smilla: Jag kollade klockan. Den var 5 på morgonen. Varken jag eller Justin hade somnat än. Vi låg i varandras armar och bara myste. Runt klockan sex så somnade jag ivarje fall. 

Jag vaknade av att Justin kysste mig, Mitt favo sätt att vakna upp på. När jag slog upp ögon stog Justin där utan tröja och bara med ett par mjukisar- Bästa klädstilen ever! Och så höll han en bricka med våfflor och te. Jag log stort mot honom.

- Aww, vad gullig du är. Log jag och drog snabbt på en mig en hans tröjor så jag skulle kunna sätta mig upp. 

- Jag är bara glad att jag faktiskt lyckades få dem ätbara. Log han och satte ner brickan.

Justin hjälpte mig äta upp de sista våfflorna när jag var mätt. Sen behövde vi skynda oss till nån arena. Justin skulle ha något framträdande där idag och behövde vara där tidigt. 

När vi kom dit höll Kenny fram två st Segway. Jusitn log stort mot mig men tröga jag log bara tbx utan att fatta att den ena var till mig. Precis när jag skulle gå förbi den tog Jusitn tag i min arm och skrattade åt mig.

- Är du så trög att du inte fatta att den var till dig? Sa han och blinckade emd ena ögat. Min mun gick antagligen ner i golvet. Serriöst!? Jag ställde mig på den och när Jusitn skulle börja snacka om hur man gjorde körde jag ifrån honom. Jag orkade inte ha någon föreläsning om hur man använde den. Man lutade framåt för att åka och bakåt för att stanna, svårt? Tydligen fick jag upp Justins tävlingslust när jag kört iväg ifrån honom för snabbt kom han upp bredvid mig och räckte ut tungan åt mig när han sedan lutade sig läskigt långt fram och körde förbi mig. 

När vi kört runt hela arenan och larvat oss så behövde Justin vara ute på scen så Kenny tog över hans segway och så körde jag och Kenny ett varv runt arenan. När vi efter nån timme hörde att Justin började sjunga och fans skrika skyndade vi mot scenen. Jusitn sjöng hans nya låt "al around the world". Jag ställde mig på sidan och tittade på när han sjöng. Detta var ingen konsär så det var inget överflöd av högtalare, strålkastare eller rökmaskiner. Men hans fans stog lojalt och skrek/sjöng med i låtarna. 

Jag kände mig så mammigt stolt över honom när han stod på scen och sjöng. Nästan barnsligt stolt. Pattie stod bredvid mig och log mammigt.

- Jag förstår att du är stolt över honom. Log jag mot henne. Hon tittade på mig och log stolt tbx.

- Jag förstår varför du gillar honom. Log hon och tittade tbx på Justin. Jag var nära att säga att ajg älskar honom inte bara gillar, men kände att det skulle sabba stunden. 

Jag tittade ut bland publiken och tyckte att jag kunde känna igen ett ansiktet. Blodet stannade när jag såg vem det var. 

Jake...

 

- Stakars liten. Skojade Pattie och jag kunde höra hur hon log. Jag drog in mig i en skyddande kram.     - Titta inte när hon mår så här! Sa han och spelade panik. Jag höll mig för att gapskratta då allting bara var så larvigt.                                                                                                                                   När vi kom till hotellet så hade Justin "glömt" boka ett till rum till mig. Pattie suckade och skakade på huvudet. Ännu en gång fick jag hålla mig för att inte börja gapskratta.

---

Smilla: Justin och jag satt och åt frukost och snackade inte så mkt. Justin skulle först på dansträning så jag fick vara ensam i rummet två timmar. Det kändes lite jobbigt men jag såg fram emot att sitta och slöa framför TV:n. När jag ätit klart gick jag och diskade av tallricken då vi inte hade någon diskmaskin. Plötsligt la Justin händerna om min midja och vände på mig. 

- Är det okej att jag drar utan dig? Sa han. Han hade en söt lite rynka mellan ögonbrynen och kollade ledset på mig.

- Jadå. Jag överlever. Log jag och kysste honom snabbt på läpparna. Jusitn gick iväg och gav mig en hejdåkram innan han gick. 

Ungefär en timme senare ringde Justin.

- Hallå?

- Hej! Scooter kom inte till tränningen. Jag skickade Kenny att hämta dig precis. Gå ner till enren så kommer han och hämtar dig.

- Va?

- Gör det bara! Skrattade Justin från andra sidan luren och la på. Jag suckade och himlade emd ögonen, typiskt Justin att se alla gyllene tillfällen att bryta mot reglerna. Jag tog mobilen och stoppade den i fickan. Sen gick jag ner till entren och väntade på Kenny. Efter ca 20 minuter kom han. Han ledde ut mig till bilen och sen åkte vi till lokalen Justin och hans dansare skulle tränna i. Så fort jag klev in genom dörren störtade Justin över mig och kramade mig samtidigt som han lyfte upp mig och snurrade runt.

- Vet du hur mkt jag har saknat dig eller!? Sa han högt och log stort. Jag log tbx mot honom men innnan vi hann kyssas avbröts vi av Jyamica.

- Hej Smilla! Vad bra att du är här! Nu kan vi få Jusitn att dansa också! Va med, det är en ny dans för alla! Log hon och drog med oss på dansgolvet. Jag blev genast nervös men Justin lät mig inte gå.

- Det är nytt för alla. Log Jyamica. Jag nickade och koncentrerade mig. Dansen var inte jätte svår. Jag hade alltid gillat att dansa och när jag var liten brukade jag se danser på youtube och lära mig dem utantill.

- Du är ju grym Smilla! Berömde Jyamica och jag kände mig lite besvärad. När vi fick pausa så sprang Justin på en gång fram till mig och kramade om mig bakifrån.

- Vet du hur mkt jag saknat dig eller? Sa han och kramade mig hårdare. Jag började skratta och kände mig fånig. När några av dansarna startade en ny skiva och började dans beatla med Justin kände jag mig fri att smita till hörnet längre bort och ta lite vatten från Justins flaska. Sen skulle Justin tvunget dra ut mig på dansgolvet för att vara med. När jag smet undan igen och tryckte in mig i hörnet kom han bara igen och drog med mig ut. Den tredje gången lyckades jag ta hans vattenflaska och spruta ner honom med vatten.

- Shit! Smilla! Skrattade han och sprang iväg. Sen fick vi tränna på dansen igen. Jag höll mig lite längre bort längst bak och deltog inte i något danssteg där jag skulle betyda något. Jag skulle ju inte vara med och uppträda. Sen skulle Justin till en intervju. Reporten och Justin satt vi det bord på ett café medans jag och Pattie satt några bord längre bort. Vi snackade om det mesta. En sekund fick jag verkligen lust att berätta allt om Oscars SMS till mig när precis jag fick ett mess. Jga tog upp mobilen och såg en bild från danslokalen där vi dansar. " Jag ser allt" Stog det bara. Jag ångrade mig genst och började snacka med Pattie om annat.

- Vad är det Smilla? Du ser lite skrämd ut. Sa hon och tittade djupt in i mina ögon. Det isade till i ryggen på mig. Jag hade aldrig blivit genom skådad av någon annan än Jusitn när jag ljugit. Men Jusitn räddade mig. Eller snarare Reporten. Han visslade eftr mig och visade en gest att jag skulle komma och sätta mig. Jag satte mig vid Justins sida och Reporten log snällt mot mig.

- Så hur är det att vara ihop med Justin Bieber? Haters? Frågade han rakt på sak.

- Jag är ihop med Justin för att han är världens underbaraste och för att jag älskar honom. Även om han är känd eller om jag får haters, jag slutar ju inte älska honom bara för att andra vill det. Sa jag och tittade reporten läskigt djupt i ögonen. Det var en grej jag lärt mig där hemma, titta djupt i ögonen för att mäta styrka. JUsitn la en arm om mig och jag lutade mig mot honom. 

- Ni är väldigt söta tsm. Men hur ser en vanlig dag ut, hemma i startford? Log han. Justin tog den frågan.

- Världens grymaste frukost av världens grymaste tjej och sen gör vi något mysigt ihop. Det kan vara att gå på zoo, elelr bara kolla film. Log han och jag log lite för mig själv. 

- Okej, men då har jag allt jag behöver. Log han och gick iväg. Ett nytt mess från oscar plingade till i mobilen. Justin tog upp den ur min ficka. En bild på oss två när vi sitter här, precis nu. Sen skrev han: " Njut så länge det varar". Det fick mig att stela till. Verkligen frysa fast. Om han skulle göra något mot Justin skulle jag personligen döda honom!

- Tänk inte på det. Viskade Jusitn i mitt öra. Men jag kunde inte låta bli att tänka på det. Justin beställde ett litet fat med söta småkakor. Så delade vi på dem i en timme samtidigt som vi snackade med Pattie som flyttat till vårt bord när reporten gått.

Sen behövde vi skynda oss till Justins photoshop. Jag kollade klockan. tio i sju, alltså ahde vi 40 minuter på oss att ta oss till photoshopen. 

När vi kom dit ryckte de snabbt tag i Jusitn som fick ett par andra kläder och skickades in i sin logé för att byta om. Jag fick sitta i en soffa utanför logén tsm med Pattie. När Justin kom ut hade han på sig en as söt gul mössa, jeans väst och en snygg t-shirt under.

Han tog min hand och drog med mig. 

- Venez madmazel. Viskade han i mitt öra, det betyder typ, kom. Jag följde med honom till rummet där han skulle fotas och satte mig på en stol bakom kameran. Justin ställde isg i kamera zoonen och gjorde som fotografen bad honom. Jag minndes när jag var liten och trodde att photoshops var lika med hög musik som dunkade takten med olika poser som modellerna gjorde. Att de gjorde det mesta som i en musikvideo och att de kunde röra sig hur snabbt som helst framför kameralincen men att de ändå skulle kunna få världens sexigaste min och bli knivskarpa. Nu var det mest så bara att Justin gjorde vad han behövde och skrattade inte alls som mina fantacimodeller gjort när jag var liten. Visst log han och ibland skrattade han men inte med vidöppen mun och höga skratt. En gång drog han med mig upp och kramade mig framför lincen. Jag försökte smita men när fotografen envisades med att få några bilder med oss båda två var jag tvungen att stanna.

Klockan halv nio var det klart men vi kom inte därifrån 9. Vi kom hem till hotellet runt 10 då vi stannat och käkat lite också. Så fort vi kom in genom dörren kom Jusitn upp framför mig och kysste mig mjukt. Jag la en hand bakom hans nacke och han la sina händer på mina höfter. När vi också började strula så gled de ner till rumpan men jag hade slutat bry mig om det för länge sen. Jag drog handen genom hans hår. Först fattade jag inte att vi faktiskt rörde på oss, men sen märkte jag att jag började backa. När vi kom in i sovrummet gled hans händer förskiktigt in under min tröja och han började förskitkigt knäppa upp BH:n.

Jag vaknade av ett mess. Jag kollade klockan. Den var 23.08. så jag hade sovit några timmar. Jusitn hade också vaknat av signalen. Jag drog upp mobilen ur fickan. "Okänd" Jag klickade upp messet. " Fint ni sover ihop, kom ihåg mig. Subba" Stog det, sedan en bil på oss när vi sov. Jusitn såg messet. kramade mig hårdare. Jag visste inte vad han ville ha, Pengar? Nån värdefull sak? Mig? 

Jusitn: Vi vaknade klockan 7 på morgonen. Smilla hade massor av kläder här, hon hade ju en resväska som hon packat för ett tag sen. Smilla låg och drog sig i sängen. Jag kunde inte låta bli att luta mig över henne och kyssa henens mjuka läppar. Hon besvarade snabbt kyssen och la en hand bakom min nacke. När kyssen övergick till strul som den ofta brukade göra nu så la jag en hand bakom hennes rygg och en bakom hennes nacke. Hon vägde inte mycket så det var lätt att lyfta upp henne.

- Vi måste upp nu. Viskade jag mot hennes läppar. Hon tryckte sina läppar mot mina innan hon hoppade ner och gick in på toa. Jag drog av min mjukisarna jag sovit i och drog på mig ett par jeans och en T-shirt. Ett sånt där krigsbricke-halsband och en svart mössa. sen drog på på mig en tunn hoodie och så fick det vara så.

 

Smilla kom ut från dussen i bara handduk och jag kunde inte låta bli att fina.

- Jaja! Jag glömde att ta med mig kläder in! Klockan är sju min hjärna funkar inte förens klockan 10. Sa Smilla och log.

- Själv tycker jag att du klär väligt bra i den där handduken. Log jag och kramade om henne bakifrån.

- Dream on biebs. Sa hon och drog bort mina händer och hämtade kläder ur resväskan. Hon gick in på toan och bytte om och kom ut ombytt och snygg, som vanligt.

 

- Jag vet, jag ser ut som värsta tanten i de här kläderna men orkar inte hitta något annat. Suckade hon och drog handen genom håret. Jag gick fram till henne och la händerna kring hennes nacke.

- Du är het vilka kläder du än har på dig. Log jag och kysste henne. Hon besvarade den snabbt och la händerna bakom min nacke.

- Vi måste skynda oss nu. Sa jag när vi aslutat kyssen. Hon log retligt mot mig och kysste mig på halsen och gick sedan till resväskan. Jag hatade och älskade när hon kysste mig på halsen. Hatade att jag rös av njutning när hon gjorde det och älskade det för att det var hon som kysste mig. Jag suckade och hämtade min resväska. 

Efter två timmar var vi vid flyget och skulle på. Scooter skulle stå vid flyget och se till att jag kom på, och inte typ rymde eller något. Som om jag skulle vara så omogen?

Han stog där och såg inte så glad ut när Smilla kom rulande på en sån där vagn som man hade sina väskor på. Jag körde och hon satt på. Alla log och skrattade åt oss, alla utom Scooter som surt stirrade på Smilla. När vi kom fram till honom reste sig Smilla och log vänligt mot honom.

- Så du följer också med? Sa han surt.

- Japp, när jag fick veta att jag hade en chans att umgås mer med min underbara bro! Kunde jag bara inte låta bli att åka med. Log hon. Jag kunde inte låta bli att le mot henne, skulle hon hålla på så hela resan? Hoppas det! 

- Det hade du inte behöft. Sa han små surt. 

- Men jag ville. Log hon och gav honom en stor kram. Sen så gick hon och hjälpte till med väskorna. När vi gick in på planet satte sig Smilla bredvid mig. Jag la en arm runt hennes axlar och tittade på vad hon gjorde. Hon fick ett mess samtidigt som jag. Vi kollade fundersamt på varann och öppnade messen. " Fina ni är tsm" Stog det och sedan en bild på oss när vi körde den där väskvagnen. Jag kände hur Smilla spände sig.

- Vi åker ifrån honom nu. Tänk inte på det. Viskade jag i hennes öra medans jag mjukt tog hennes mobil och låste den. Hon lutade sig mot min axel och nickade trött. Hon hade tagit av sig sin kavaj där hemme för att hon inte ville se så "tantig" ut och var helt utan hoodie eller något. Jag såg hur hon fick gåshud på armarna. jag drog av mig mig hoodie och la den över henne. 

- Justin, du kommer ju frysa. Sa hon och skulle ta bort den.

- Nej, jag lovar. Jag fryser inte. sa jag och la den till rätta över henne igen. Efter ca 20 minuter hade hon somnat mot min axel. Jag lutade huvudet mot hennes hjässa och blundade.

Jag vakande igen av att Kenny slog mig löst på knät. Jag tittade ut genom fönstert. Vi fortfarande uppe i luften.

- Sorry, men Pattie och Scooter vill snacka med dig. Sa han och nickade mot plandets slut. De satt så långt bort från Smilla som det gick, då hade Scooter valt platserna. 

Jag höll försiktigt upp Smillas huvud så hon inte skulle vakna när jag reste mig. Men hon sov så djupt att hon sov vidare när jag gått iväg.

- Så vad händer när jag kommer till LA? Sa jag och tittade från Scooter till mamma.

- Imorgon ska du på en intervju, sen ett litet uppträdande, du vet du sitter på en stol och sjunger, ingen dans, Sen ska du på en dansträning. Vi tar schemor och sånt senare. det jag ville snack aom var Smilla. Om hon ska med så är det 100% fokus från din sida. Dansträningnen får hon inte komma på och inte heller på sångövningarna med mama Jan. Du måste kunna fokusera när du jobbar, capich? Sa Scooter. 

- Sure, men då har jag ett krav. sa jag spydigt och kollade rätt in i Scooters ögon.

- Vad?

- Du slutar va så otrevlig mot Smilla. Serriöst, hon är sjukt snäll bara du låter henne vara det. Jag fattar inte varför du är så otrevlig mot henne. 

- Justin, lägg ner. Vissa saker går ine att snacka om. Suckade han.

- Jo! Det gör det. Sa jag irriterat. Vaddå inte snacka om? Var han nån hemlig spion som hamnat i nån jävla faight med hennes pappa elelr vad?

- Justin släpp det. Suckade han och gick därifrån. Mamma satt kvar och tittade medlidsamt på mig. Jag suckade och gick tbx till Smilla. Hon sov fortfarande. Jag kunde inte låta bli att le, för hon såg så himla söt ut när hon sov. 

- Var vänliga sätta er ner och spänna fast er,  sluta stirra på tjejen som sover. Vi landar om två minuter. Sa typ piloten eller något. Jag vände mig om och såg en tjej runt 30 år stå vid micken och le mot mig. Jag himlade med ögonen och satte mig ner. Smilla hade inte vaknat så jag pussade henne mjukt på kinden för att hon skulle vakna. Det gjord ehon och hon rodnade lite när hon mötte min blick. 

- Du vet att du inte behövder rodna. Viskade jag i hennes öra.

- Jag vet, det är mina kinder som CP:ar. Sa hon och sänkte huvudet så jag inte skulle se henne rodna. Planet dunsade i marken och två minuter senare fick vi gå ut. Beliebers var runt hela flyget och de skrek dubbelt så högt så fort de såg mig. Jag kunde inte låta bli att le. Kenny gick bredvid mig och när jag vände mig om såg jag Smilla gå bredvid mamma.                                                                            

Smilla: Justin log stort mot sina Beliebers och jag stannade lite i ingången för att låta Justin och Kenny komma lite längre fram. Pattie kom fram till mig och la handen på min korsrygg. Inte som Justin brukade göra utan mer som i en gest att jag skulle följa med henne. Jag tackade gud för att Pattie fanns där vid min sida för annars hade nog varenda belieber kastat allt de hade i händerna på mig, allternativ om de inte hade något i händerna: Varanndra. Vi kom in i bilen och jag satte mig vid platsen bredvid Justin. Han hade handen precis där jag satte mig och jag hoppade till när jag råkade sätta mig på den. Jag tittade på Jusitn och han tittade busigt på mig och mimade ett : Ojdå. Men han tog inte bort handen. 

- Justin. Sa Kenny på skoj och lyfte ena ögonbrynet. Jag kände hur rodnaden steg på kinderna men Jusitn drog inte bort handen.                                                                                                                   - Aa? sa hanoskyldigt och tittade på Kenny.                                                                                               - Handen. Sa han och höjde det sista ögonbrynet. Justin suckade och drog bort handen. Nu skämdes jag så mkt att jag var tvungen att hålla händerna för ansiktet.                                                                 - Stakars liten. Skojade Pattie och jag kunde höra hur hon log. Jag drog in mig i en skyddande kram.     - Titta inte när hon mår så här! Sa han och spelade panik. Jag höll mig för att gapskratta då allting bara var så larvigt.                                                                                                                                   När vi kom till hotellet så hade Justin "glömt" boka ett till rum till mig. Pattie suckade och skakade på huvudet. Ännu en gång fick jag hålla mig för att inte börja gapskratta. 

---

Sorry för att spänningen hamnade på noll där .                                                                                                          Ska se om jag kan få in något spännande i näsa då jag har en del ideer för nästa kapitel.                                 Laddade upp detta Kapitlet tidigt för imorgon kommer jag kanske inte hinna skriva så mkt:)                 Kommentera! :D