justinkiss -

Kapitel 79: pay back

Plötsligt tappade guiden balansen lite och håller på att falla bak. Hans fot sträcktes ut mot vattnet och en alligator var snabb att ta tag i den. Han skrek högt och alla andra började skrika.

- Shit! Sa Jusitn och kramade min hand...

Smilla: Andra vakter skyndade fram och jagade iväg de andra alligatorerna och försökte söva den som bet men de lyckades bara få den typ trött. Kenny kom snabbt upp runt oss och la en stöttade arm på min axel. Blodet färgade vattnet rött coh jag mindes tiden när Oscar funnits i mitt liv. Hu rjag färgat vatten rött när jag tvättat bort blodrester från såren, hur jag lidit när jag tvättat dem rena. Minnerna drog mig neråt och jag såg inte längre scenen som handlade om mannen som antagligen skulle förlora sin fot. Jag såg bara minnen efter hur ont det gjort, första gången, andra gången och sista gången. Hur han nästan dödat mig. Jag visste inte var han var just nu, hur han hade det. Om han satt i finkan eller om han är ute på fri fot. Ute efter mig fortfarande. Jag vaknade ur mina tankar av att Justin sa mitt namn.

- Smilla!? Sa han. Jag såg in i hans ögon och såg hur orolig han var.

- Va? Sa jag. Han pustade ut och kramade om mig.

- Vad fan hände? Sa han i mitt öra medans han kramade mig.

- Jag tänkte bara på några saker. Sa jag och kramade honom tbx. De hade fått iväg mannen från alligatorn men den hade tagit foten. Han skrek, foten blödde och jag gömde mig i Justins famn.

Han avslutade kramen och tittade på mannen.

- Kom. Sa Kenny och föste oss från platsen. Jusitn la en arm om mig och jag lutade mig mot hans axel. Vi åkte hem efter det. INgen av oss hade någon luist att titta på djuren längre.

Väl hemma satte vi oss i Justins säng och kollade på TV. Jag satt och lekte lite med Justins fingrar och samtidigt som vi fick veta hur det gick med guiden. Han var tydligen ingen riktig guide utan bara en kille som tyckte att det var kul att mata alligatorerna. Jag låg mellan Justins ben och lutade mig mot hans bröstkorg. Jag lutade mig tbx ännu lite till och tittade upp i Justins ögon så gott jag kunde.

- Hur gärna vill du att jag följer med till LA? Frågade jag och han tittade lurigt och log. Han lutade sig framåt och kysste mig. Sen övergick det till strul. Det kändes fjantigt men det kändes nästan som om han kysste mig som om han var hungrig. På något sätt lyckades han smidigt snurra runt så han hamnade över mig. Men han höll ena armbågen på sidan så jag inte fick hela hans tyngd över mig. Han avslutade kyssen och drog bort några hårstrång från mitt ansikte.

- Så mkt. Log han. Jag fnissade lite av det och la en hand bakom hans nacke och tryckte mina läppar mot hans igen. Vi började strula igen och blev tvunga att avsluta när min mobil ringde. Justin

hann kyssa mig på halen innan jag svarade vilket fick mig att finssa när jag tryckte på svara.

Jag satte mig upp och tryckte mobilen mot örat.

- Hallå?

- Det är inte bra att hålla på som ni gör. Du är inte 18 än och det betyder att du är för ung för nästa steg. Jag kände igen rösten. Det kopplade direkt till Oscar. Vad fattade såklart vad han snackade om men blev lite rädd. Såg han vad jag gjorde just nu. Justin såg att jag blev orolig.

- Vad vill du? Sa jag och spelade stark. Jag lyckades ganska bra tills han svarade.

- Låt inte så tuff. Jag ser på sig att du är orolig nu, det smittar av sig på din lilla pojkvän. Jag tittade på Justin som tittade undrande på mig.

- Vad vill du? Sa jag igen, lite mindre stark men jag var ärligt talat skräckslagen.

- Vet du vilket helvete jag har haft med polisen sen din lilla pojkvän ringde polisen när nästan dog? Dags att betala tbx. och våga bara ringa polisen, för jag vet var din lillebror är och han är lätt att sikta på... Sen la han på. Det sista hade han sagt som en viskning bara för att skrämma skiten ur mig. Han lyckades. Jag bet mig hårt i läppen tills jag kände blodsmaken i munnen. Jusitn satte sig bredvid mig och kramade om mig.

- Vem var det? Frågade han oroligt. Jag kunde bara inte möta hans blick så jag blundade.

- Smilla? Sa han och drog mitt hår åt sidan.

- Vem var det? Frågade han igen. Jag öppnade ögonen och tittade in i hans nötbruna.

- Oscar. Sa jag och lutade mig mot Justin. Han pussade mig mjukt på hjässan och drog ner mig i sängen och la ett täcke över mig.Han kröp ner framför mig och flätade ihop våra fingrar.

- VI får ringa polisen sen. Sa Jusitn lugnt.

- Kan inte, han skjutre Jake då. Sa jag och tittade in i Jusitns ögon. Han drog in mig i hans famn.

- Tänk inte på det just nu. Lägg det åt sidan, häng med till LA. Vi hittar på något när vi är därborta. Jag nickade trött och borrade in ansiktet i hans tröja.

Jag vaknade av ett mess. Jag kollade klockan. Den var 23.08. så jag hade sovit några timmar. Jusitn hade också vaknat av signalen. Jag drog upp mobilen ur fickan. "Okänd" Jag klickade upp messet. " Fint ni sover ihop, kom ihåg mig. Subba" Stog det, sedan en bil på oss när vi sov. Jusitn såg messet. kramade mig hårdare. Jag visste inte vad han ville ha, Pengar? Nån värdefull sak? Mig?

Vad vill ni ska hända nu?

Är det för lite inlägg?

KOMMENTERA!

Kapitel 78: dangerous animales

- Det är inte ditt fel. Försök sova lite babe. Viskade han. Jag rodnade lite över att han kallade mig babe men gjorde som han sa och la tbx huvudet på kudden. Han kröp ner på madrassen igen och efter bara några sekunder somnade jag.

Justin: Jag vaknade runt klockan 9. Jag kollade mobilen. Ett mess från Scooter. " Justin, du måste komma till LA nu! Du har missat massor! Se till att ta planet imorgon!" Det var skickat nu på morgonen så imorgon skulle jag behöva åka till LA. Jag ville inte, jag ville vara med Smilla. Hon sa inget men jag visste att hon var skärrad efter allt som hänt. Jag mådde dåligt över att lämna henne så. Jag smög förskiktigt ut ur rummet och ner för trappan. Mamma snarkade svagt från sitt rum. Hon hade glömt stänga dörren igår så jag stängde den åt henne. Jag gick in till köket och tog fram ägg och bejcon. Jag var inte en sån där super kock men bejcon och ägg kunde jag väl steka? Eller?

FEL! Jag brände varenda bit jag lade i stekpannan och ja, det stank bränt. Plötsligt la någon armarna om min midja och tittade fram bakom mina armar.

- Jag hade tänkt titta fram bakom axeln men du är för lång. Log Smilla och tittade på den sönderbrända maten.

- Du suger på att steka. Log hon. Jag himlade med ögonen och drog runt lite med stekspaden i stekpannan. Hon suckade ännu högre än jag och puttade undan mig.

- Låt proffset sköta detta. Log hon och tittade på de svarta bitarna i pannan.

- Sure.

- Du, jag ser inte vad som är ägg och sånt. Kan jag ta nytt? Log hon. Jag skrattade och nickade. Hon log tbx och hällde det svarta i soptunnan och hällde i nytt. Efter ca tio minuter hade hon lagt upp baconen i någon sorts skål med ägg i.

- Hur lyckades du med det där!? Sa jag förvånat när hon la tallricken framför mig.

- Älskar hemkunskap och när jag var klar med maten medans alla andra fortfarande lagade mixtrade jag lite med former och sånt. Blomformat bröd, stek skärt till en kanin, massa sånt. Sen hittade jag bara på.

- Men ändå, jag kan inte ens steka det! Sa jag och tittade imponerat på frukosten. Hon satte sig vid sin tallrik och började käka. Jag åt också. Det var sjukt gott!

Efter frukost kände jag att jag var tvungen att berätta. Vi satt på mitt rum. Smilla försökte lösa en rubixkub och jag skrattade åt henne när hon suckade frustrerat åt den. Jag ställde mig bakom henne och började röra hennes händer så hon löste den.

- Fattar inte hur du gör? Suckade hon när kubden var klar.

- Inte så svårt. Log jag och drog upp henne i min famn i sängen.

- Jag måste berätta en sak. Sa jag och flätade ihop våra fingrar.

- Vaddå? Sa Smilla och titatde upp i mina ögon.

- Jag måste till LA imorgon igen. Sa jag och tittade ner mot våra händer. Hon satte sig bredvid mig i sängen och kramade stöttade om mig.

- Det är okej Justin. Det är din karriär och dina fans. Jag kommer vänta här. Sa hon och pussade mig på kinden. Det gjorde lite ont i mig när jag tänkte på dellen där hon skulle vänta här. Jag ville inte ha henne här när jag skulle vara i LA! Jag ville ha henne i LA, tsm med mig! Jag tittade upp mot henne, tittade djupt in i hennes ögon. Hon vände inte bort blicken.

- Kan du inte följa med? Sa jag och gömde hundvalpsblicken. Så att den fanns där men inte syntes jätte tydligt, undertext liksom.

- Jag vet inte... Skolan och sånt. Sista året är viktiga grejer. Sa hon och tittade lidande på mig. Hon lutade huvudet mot min axel och blundade. Jag pussade henne på pannan och lutade huvudet mot hennes hjässa. Efter ett tag reste sig Smilla upp från sängen.

- Vi ska inte vara här inne om det är sista dagen jag får vara med dig på typ?... evigheter? Vi hittar på något! Sa hon glatt. Jag reste mig upp och la armen om hennes axlar.

- Så vad vill du göra, babe? Frågade jag. Jag älskade att kalla henne babe hälften för att hon var min babe och resten för att hon nästan rodnade så gulligt varje gång jag sa det.

- Hm?... Zoo? Frågade Smilla.

- Sure! Log jag och så gick vi ner och ut mot bilen. Mamma hade vaknat så jag ropade snabbt vart vi skulle.

- Justin! Ring Kenny så följer han med. Ropade mamma. Jag hade helt glömt att jag behövde Kenny. Jag kollade frågandes på Smilla, liksom om det var okej. Hon log sitt magiska leende och nickade. Jag fiskade upp mobilen och ringde Kenny.

- Yo bro! Sa han glatt i telefonen när han svara.

- Kan du hänga med på zoo? Frågade jag.

- Sure, tur att jag hängde med hem till startford eller hur! Så lilla pojken inte behövder gå ensam på zoo!? Sa han retsamt och la på. Efter ca 20 minuter stog han utanför dörren och log stort.

- Kom nu da! Sa han glatt. Smilla hängde snabbt med honom ner mot bilen. Smilla hoppade spidat upp på Kennys rygg och klamrade sig fast. Jag tog ett snabbt steg så jag kom upp bredvid dem. Smilla log stort mot mig. Jag log tbx, Sen kollade jag på Kenny som log om möjligt ännu större mot mig. Jag himlade med ögonen och steg in i bilen. Smilla hoppade ner från Kenny och gick in i bilen bredvid mig. HOn tittade glatt på mig och försökte få ordning på bältet.

- Jag hjälper dig. Log jag när hon försökt ett tag. Jag sträckte mig över henne för att få tag på bältet och passade på att kika ner i hennes urringning.

- Hey! Jag såg det där! Sa Smilla och örfilade mig löst på kinden. Hon knuffade bort mig och låtsades sur.

- Jag tjallar till Pattie... Sa hon och fortsatte leka sur. Jag lutade mig framåt och pussade henne på kinden.

- Förlåt. Viskade jag med läpparna tryckta mot hennes kind. Hon log och började fixa med bältet igen. När hon lyckades knäppa det åkte vi till Zooet.

Smilla: Vi gick först till rådjuren. Världens sötaste unge höll till vid några ormbunkar och jag trodde jag skulle dö! Den var något av det sötaste jag sett! Den på minde mig lite om Jake, söt och så sjukt oskuldsfull. Justin såg jag tappade lite av glädjen.

- Babe, vad är det? Frågade han och la en arm om min midja. Jag lutade mig mot honom och tittade på rådjursungen.

- Inget. Ska vi kolla på något coolt? Sa jag och tittade glatt på honom. Han log ett sånt där Okej-vi-snackar-om-det-senare-leende och nickade. Justin drog bort mig till alligatorerna och så gick vi ner på undervatten-delen där man såg vad de gjorde under vattnet. Jag hoppade förskräckt bakom Jusitn när en sån där äcklig dinosarie tittade fram genom det grumliga vattnet.

- Hahah! Du är medveten om att vi är bakom en glasruta va? Retades Justin. Jag höll mig bakom honom och tittade fram.

- Ja, men för de där monstren är det nog inget vidare hinder om de skulle bli sugna på Bieber-paj. Sa jag och tittade på en av alligatorerna.

- Eller läckerbiten Smilla. Log han och drog fram mig så han kunde lägga armarna om mig bakifrån. Vi gick upp och såg när en guide började mata dem med fisk. De hoppade upp ur vattnet i jätte språng och det gjorde mig inte mindre rädd.

Plötsligt tappade guiden balansen lite och håller på att falla bak. Hans fot sträcktes ut mot vattnet och en alligator var snabb att ta tag i den. Han skrek högt och alla andra började skrika.

- Shit! Sa Jusitn och kramade min hand...

Förlåt för att ni inte fått något nytt kapitel på typ minst en vecka?

Men har ni tröttnat?

Vad tror ni kommer hända med guiden?

Vad vill ni ska hända mellan Jusitn och Smilla

Kommentera!

Glöm inte bort att be för Avalanna

Glöm inte bort att be för Alavanna inatt! Alla beliebers skulle ha en speciell tyst minut inatt och be för att Avalanna ska klara sig. Troende eller ej, gör det för Jusitn, för hon betyder mkt för honom<3

Bara två kommentarer?

Kommenterandet har varit sjukt dåligt ett tag nu:(
Kom igen nu!

Kapitel 77: Memories

- Smilla, det är nnågot jag glömde säga till dig. På sjukhuset. Nu vågar jag inte säga det bara så, satt. Jag skrev en sång ist för att säga det. Hoppas du gillar den. Sa han. Smått blyg. Första gången jag sett den killen blyg. Han satte sig på sängen. Lynns mun gick serriöst ner till golvet.

- Stäng munnen. Viskade jag till henne. Hon stängde den och Jusitn började spela.

Smilla:När han var klar var det Lynn som först bröt tystnaden.

- Jag lämnar er lite. Men ni får bara två minuter, så Hinner ni inte snuska. Sa hon. Och log retsmat mot mig. Hon stängde dörren och Jusitn tittade på mig. Vi satt inte så långt ifrån varann. Bara några dm men det kändes som mil.

- Gilla du den? Frågade han. Jag tittade djupt in i hans nötbruna ögon. Han hade samma blick som en tre åring hade när den skulle få veta om den fick ta en kaka till. Jag log och tittade ner på mina händer. Nickade sen.

- Verkligen? Frågade Justin. Nu var han lite mer självsäker och lutade sig närmare mig. Jag mötte hans blick och log stort. Jag lutade mig framåt mot honom så våra läppar möttes. La la handen försiktigt mot hans nacke och låt honom luta sig framåt lite mer så han nästan började sönder min rygg. jag satt på knä men Till slut lutade sig Justin så mkt mot mig att jag liksom tappade fästet och trodde jag skulle falla bakåt. Tursamt nog hade Justin en hand på min rygg och tog emot mig. Jag log lite under kyssen vilket avslutade den.

- VI hade bara två minuter. Log jag och knuffade undan Jusitn. Efter kanske tio sekunder kom Lynn in och såg hur Jusitn kramade om mig hårt.

- Vet ni vad? Jag har lite ont i huvdet. Jag tror jag... Å! Ni bryr er ändå inte! Sa hon men ingen gav henne nån uppmärksamhet. Jag hade fastnat med blicken i Justins ögon och Justin i mina.

- Snälla! använd åtminstonde kondom! Suckade hon och gick sin väg. Jag hörde hur dörren stängdes där nere men blickade inte iväg från Justins ögon.

- Har du en kondom? Frågade Justin på skoj. Jag knäppte till honom på pannan.

- Pervo! Skrattade jag.

- Så det är så du vill ha det!? Sa Justin och brottade ner mig. sen började han kittla mig.

- Slut!...Sluta!... Snä...Snälla! Skrattade jag och Justin började skratta och fortsatte. Jag drog upp foten och tryckte bort honom med den.

Efter två filmer till gick vi och la oss. Justin sov på madrassen och jag i sängen.

Jag och Justin stod och kollade på Joe som staplade sig fram genom torget för att ta sig hem. Vi snackade, sen sa han något som jag kände igen som ett minne.

- Kärlek finns på riktigt, Men bara för att den är tuff ska man inte ge upp den. Sa han och kysste mig.

Jag jagade bilen som Jackob satt i. Allt kändes som ett stort svart hål när avståndet mellan mig och bilen, mig och Jake, blev större och större.

- JAKE! JAKE! Skrek jag men bilen gasade bara på. Justin kom upp bakom mig och kramade mig bakifrån.

Jag och Jusitn var i hans kök. Han satte upp mig på köksbänken och tittade djupt in i mina ögon. Vi började strula och jag lindade benen kring hans midja. Han lyfte upp mig och så stötte vi in i hans kylskåp. Jag log lite och lutade huvudet neråt så vi hade pannorna mot varann.

En kniv mot sidan av min hals. Jusitn kom in i rummet och såg. Josh med en kniv mot min hals. Jusitn blev rädd. Hans ögon speglade skräck. Sen hoppade minnet och det sista jag mindes var smärtan när den rakbladsvassa kniven gjorde ett jack i min hals.

Jag vaknade med ett ryck och tog ett djupt andetag. Andetaget blev nästan som ett skrik och jag kände efter på halsen. Ett ärr efter hur kniven skärrt min hals. Jusitn var snabbt uppe vid min sängkant och kollade oroligt på mig.

- Smilla? Sa han. Hans ögon kollade oroligt in i mina och jag kände hur jag kallsvettades och hur tårarna rann ner för kinderna på mig. Jag mötte hans blick.

- Mardröm. Sa jag bara och torkade kinderna.

- Vad handlade den om? Frågade Justin och drog mig till sig.

- Minnen, från veckan som jag glömt. Och sen ett minne från något jag försökt glömma.

- Vilket minne? Frågade Justin.

- Josh. Sa jag bara. Det fick Jusitn att stelna till lite. Han drog sedan in mig i en mjuk kram och pussade mig på kinden.

- Ta´t lugnt... Viskade han. Jag tog ett djupt andetag och lutade mig mot honom. När jag var i hans famn blev man verkligen lugn. Inget verkade läskig från utsikten bakom hans armar.

- Förlåt... För att jag glömde och sånt... Viskade jag. Han pussade mig på hjässan och la läpparna precis vi mitt öra.

___________________________________________________________________________________

Kommer vara bortrest fram till måndag så det kommer inget nytt förens måndag-tisdag.

Men har jag många kommentarer på detta kapitelet så kommer det ju snabbare när jag kommer hem så Kommentera!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!1

NOO!

Har precis fått nya blogg.se och det suger! Någon som vet hur man får det gamla? För asså man kan inte använda nya!:(

Kapitel 76: Fall

- Gå och sov lite, om du vill alltså. Men jag måste jobba på en sak. Sa Justin. Jag nickade och gick iväg till gästrummet. Jag kröp ner under täcket och slöt ögonen. Precis innan jag somnade fick jag ett mess i mobilen. Jag kollade det. Tro inte att du kan gömma dig hos mr: Biever. Nån gång kommer du ut, och då väntar jag här.

___________________________________________________________________

Smilla: Det isade till i blodet på mig. Tänk om han skadade Justin? Som Josh gjort. Jag blundade hårt och ett till dimm-minne flaschade till i mitt huvud. Det var Pattie som kom in till Justins rum och sa att han snart skulle till LA. Mer mindes jag inte, men han kanske redan varit där? Jag hade trist och hade ingen lust att sova längre. Jag kunde inte gå ut för då skulle jag väl bli halv dödad och sånt så jag bestämde mig för att gå ner till köket och käka något. Jag kollad ei kylen och hittade ett äpple. Jag satte mig i soffan bredvid Pattie som kollade på TV. Jga tog en tugga av äpplet och kollade på TVskärmen.

- Vad ser vi på? Frågade jag.

- Nyheterna. Sa Pattie och åt av sina flingor. Hon såg ganska rolig ut när hon åt flingor. Gapade stort och körde bestämt in skeden för att stänga munen och sedan dra ut skeden. Ganska roliga miner gjorde hon samtidigt. Jag kollade intensift på TV för att inte börja gapskratta av Patties roliga miner.

Justin kom ner efter ett tag och skrattade åt sin mamma på samma sätt som jag velat göra.

- Mamma! Lär dig äta! Skrattade han.

- Mä! Sa hon och fortsatte titta på TV:n.

- Vad ska vi göra? Frågade jag.

- Vet inte. Sa Jusitn och satte sig bredvid mig. Jag suckade och lutade mig mot honom.

- Vi drar ut och går. Sa Justin till slut. Han skulle precis resa sig när jag drog iväg honom till köket. Jag tittade på honom med stora ögon och bet mig i läppen. Sen skakade jag på huvudet.

- Varför inte? Frågade Justin. Jag drog upp mobilen och tittade ett tag på den. Sen låste jag upp den och visade meddelnadet för Justin. Hna tittade oroligt på mig, men likosm inte orolig för sig själv.

- Det går bra. Det händer inget.

- Så sa du innan du fick en kniv i ryggen också. Sa jag. Och borrade in blicken i hans. Han tittade bort och sen tbx igen.

- Vi kan inte vara här innen för evigt.

- Men du är min vän. Jag kan bara inte låta dig gå ut. Sa jag.

- Kenny.

- Hur gick det med det när du fick en kniv i ryggen? Sa jag bestämt. Justin suckade och himlade med ögonen.

- Det händer inte igen. Ta`t lungt. Sa han. Sen snodde han min mobil och började kolla kontakter, mest för att retas.

- OJ! Vem är denna Nicce med ett hjärta bakom? Retades Justin. Jag hoppade upp på hans rygg i ett desperat försök att få tag i min mobil. Då kom han över en kontakt som gav mig ett till minne. Hela jag stelnade till. Det var Lynn, hon som följde mig hem. Jusitn märkte det och drog ner mig från hans rygg och skakade mig för att få tillbaka mig till verkligheten. Jag skakade på huvudet och tittade sedan lugnt på Jusitn.

- Lovar du att det inte händer något om vi går ut? Frågade jag. Justin nickade allvarligt. Då tog jag mobilen från honom och skickade iväg ett mess till Lynn: Tja! Sova över? Har en kompis här också men det kan bli värsta tjejkvällen!<3.

Jag visade Justin messet när jag skickat det. Han nickade gillade och stannade sedan upp.

- Jag då? Sa han surt. Jag log ondskefullt mot honom och han fattade grejen.

- NO! Skrek han men sen drog jag med honom in på mitt gästrum så jag kunde fixa smink och sånt.

- Lynn är inte en jätte Belieber men asså hon kan flippa ur. Så, nvi får göra om dig, liiiiiiiiite. Sa jag och drog fram min smink väska. Jag började sminka honom med det mesta jag kunde komma över. Satte en peruk över håret på honom och en mössa över det så det inte skulle synas att det var en peruk. Sen gick vi in till honom och skaffade kläder. Mysisar och en stor tröja.

- Säg att den är från din kille. Sa jag medans jag slängde en tröja till honom. Han grymtade något men drog på tröjan. Lynn skickade ett mess tbx. Sure! Du bor hos Justin, right? Jag svarade snabbt tbx. Japp! Men han är inte hemma. Ses snart:). Sen hämtade vi en madrass som Lynn kunde sova på och så var det klart. En helvtimme senare plingade det på dörren.

- Justin, kom ihåg nu! Du heter Rose. Sa jag. Justin himlade surt med ögonen men nickade. Sen öppnade vi och en glad Lynn.

- Tja! Sa hon och kramade mig. Hon kramade Jusitn också och så hjälptes vi åt att ta med hennes saker upp på mitt rum.

- Vad ska vi göra? Frågade Lynn.

- Vi bygger värsta kojan och har film kväll där i! Log jag. Lynn nickade glatt s¨å gick vi och hämtade stolar och sånt.

Vi tog in datan och kollade på "mean girls" Justin suckade lite men inte så att Lynn skulle höra. Hna var föresten riktigt bra på tjejröster. Hahha! Det skulle jag mobba honom för senare!

När vi tittat klart på mean girls var nästan allt godis slut. Jag och Lynn kom överens om att skylla allt på "Rose". Menst min ide men ändå. VI körde efter det saning eller konka. Justin satte sig bredvid mig och det pirrade till lite i magen av hans berörning. Nej sluta! Inte kär! Du har inte blivit kär! Kärlek finns inte!

- Hörni jag kommer snart. Ska bara fixa en grej. Sa Justin mitt i leken och lämnade mig och Lynn.

- Hon ville säkert bara slippa en pinsam fråga. Fnittrade jag. Att säga hon och Justin kändes verkligen oshysst. Vi snackade lite och till slut kom LYnn fram till att jag var kär i någon.

- Någon är du kär i! Tro inte att jag är dum! Är det i DR: Bieber? Retades hon. Jag himlade med ögonen. Vi ställde oss upp och satte på musik. Lynn dansade som om hon vore sjuk i huvudet och håret slängde hit och dit. Ganska gulligt faktiskt.

Då knackade det på dörren. Och Justin kom in. Utan smink, bara en helt vanlig Justin, med en gitarr i handen?

- Stäng munnen. Viskade jag till henne. Hon stängde den och Jusitn började spela.

Well let me tell you a story
About a girl and a boy
He fell in love for his best friend
When she's around, he feels nothing but joy
But she was already broken, and it made her blind
But she could never believe that love would ever treat her right
But did you know that I love you? or were you not aware?
You're the smile on my face
And I ain't going nowhere
I'm here to make you happy, I'm here to see you smile
I've been wanting to tell you this for a long while

Who's gonna make you fall in love
I know you got your wall wrapped on all the way around your heart
You're not gon' be scared at all, oh my love
But you can't fly unless it lets ya,
You can't fly unless it lets ya, so fall

Well I can tell you're afraid of what this might do
Cause we got such an amazing friendship and that you don't wanna lose
Well I don't wanna lose it either
I don't think I can stay sitting around while you're hurting babe
Come take my hand
Well did you know you're an angel? who forgot how to fly
Did you know that it breaks my heart everytime to see you cry
Cause I know that it pains if he's gone everytime he move over on the shoulder you crying
And I hope by the time that I'm done with this song that I figure out

Who's gonna make you fall in love
I know you got your wall wrapped on all the way around your heart
You're not gon' be scared at all, oh my love
But you can't fly unless it lets ya,
You can't fly unless it lets ya, so fall

I will catch you if you fall
I will catch you if you fall
I will catch you if you fall
But if you spread your wings
You can fly away with me
But you can't fly unless it lets ya,
You can't fly unless it lets ya so fall

Who's gonna make you fall in love
I know you got your wall wrapped on all the way around your heart
You're not gon' be scared at all, oh my love
But you can't fly unless it lets ya,
You can't fly unless it lets ya,

So fall in love
I know you got your wall wrapped on all the way around your heart
You're not gon' be scared at all, oh my love
But you can't fly unless it lets ya,
You can't fly unless it lets ya, so fall

I will catch you if you fall
I will catch you if you fall
I will catch you if you fall

If you spread your wings
But you can't fly unless it lets ya
Let yourself fall
You can fly away with me

Vad tycker ni?:)

Kommentera!

Kapitel 75: I gona wait on you

- Så vänner? Sa jag en anning besviket. Hon tittade på mig och gav mig en kram från sidan.

- Bästisar! Skämtade hon. Jag besvarade kramen. Ett styng av smärta drog till i hjärtat, hon hade glömt allt!

____________________________________________________________________________

Justin: Smillas mamma hade kommit till sjukhuset och storgråtit. Jag gillade henne inte! Hon hade sårat Smilla genom att skicka iväg Jake, sedan hade hon glömt bort det. Nu skulle någon behöva berätta det för henne igen. Hennes mamma hade tagit hem henne.

- Mamma, kan sova hon Justin i natt? Frågade Smilla.

- Visst gumman.

- Funkar det Justin?

- Sure. Log jag. Smilla log tbx mot mig. Smillas mamma åkte hem och vi hem till mig. Smilla satt tyst hela bilresan hem.

- Varför är du så tyst? Frågade jag och kollade oroligt på henne. Hon tittade trött på mig.

- Jag minns saker, fats liksom i en dimma, men inget hänger ihop. Små snuttar liksom. Suckade hon. Jag körde upp på uppfarten till mitt hus och gick ut ur bilen. Smilla gick också ut men det syntes att hon tänkte mer på minnen än på vad hon gjorde.

- Smilla! Ropade jag åt henen när hon var påväg in i en av mammas blomlådor ist för in i huset.

- Oj! Sa hon och följde mig upp.

I gästrummet slängde hon sig i sängen och kollade upp i taket. Jag la mig bredvid henne, hennes ögon var fastspända på en ända fläck men hon var liksom inte närvarande.

- Vad tänker du på? Frågade jag.

- Försöker pussla ihop alla dimmor. Sa hon utan att titta på mig. Jag kunde inte slita bilcken ifrån henne. Hennes nästan äckliga hår efter två veckor utan dusch.

- Du, inget illa menat. I love u, men du behöver duscha. Sa jag. Hon tittade på mig och log.

- A, du har rätt. Sa hon och gick in till badrummet. Jag gick in till mig så länge eftersom jag fattade att hon inte ville ha mig där när hon bytte om. Jag satte mig med gitarren och funderade vad jag skulle spela. Jag hade trist men ingen lust att sitta vid datan. Till slut kompade jag bara runt lite, orkade inte mer än så.

Jag la av när det knackad epå dörren. Det var Smilla i pyamas och blött hår.

- Tja. Log jag. Hon satte sig bredvid mig och lutade sig sedan tbx mot sänggaveln som jag hade vid mina fötter.

- Vad gör du? Frågade hon till slut.

- Inget.

- Men du, Joe ringde precis. Ska bara iväg och träffa honom lite. Kommer hem innan 12. Sa hon och reste sig snabbt från sängen. Jag hann inte säga något innan hon stängt dörren. Efter tio minuter hörde jag hur det slog nere i ytterdörren. Jag suckade och fortsatte kompa.

Klockan var 1 på natten och Smilla hade fortfarande inte kommit hem. Oron växte i magen för varje sekund. Jag satt nere i vardagsrummet och väntade på att det skulle slå i ytterdörren. Inget. Inget. Klockan 2. Inget. KLockan 3 slog det i ytterdörren. Jag rusade ut i hallen för att se Smilla stå i genomblöta kläder och skaka. Hon hade en stor fläskläpp och mer hann jag inte se innan hon snabbt vände sig om och drog av sig skorna.

- Vad har hänt? Frågade jag. Hon tittade mig i ögonen. Sen slöt hon ögonen hårt och lutade sig mot mig. Jag drog in henne i en kram och hon kramade mig tbx. När hon skulle dra av sig jackan kved hon plötsligt till.

- Vänta, jag hjälper...

- Nej! Det är okej! Avbröt hon mig snabbt och sprang upp för trappan. Tjejer var svåra, jag talade av erfarenhet. Men Smilla var svårast. Jga gick upp till gästrummet.

- Kan jag komma in? Frågade jag.

- Mm. Hörde jag. Jag gick in och kollade ner i sängen där Smilla låg långt ner krupen under täcket. Jag la mig bredvid henne.

- Vad hände?

- Jag gjorde slut. Sa hon och blundade när hon sa det.

- Och han?

- Jag vill dö! Sa hon och kröp in i min famn. Jag drog armarna om henne och lät den smala kroppen tryckas thigt mot min. Min tröja blev våt av hennes tårar, det krossade hela mig när hon grät.

- Vill du inte alls. Sa jag och pussade henne på hjässan. torkade tårarna och tittade upp på mig.

- Tack. Sa hon mjukt.

- För vad?

- För att du orkar vara min vän. Sa hon och lutade sig mot mig igen. Inte direkt vad jag hade hoppats på att hon skulle säga men det gick väl åt rätt håll ivarje fall. Jag gick till slut in till mitt rum. Men efter bara någon halvtimme knackade det på dörren.

- A? Sa jag.

- För jag sova hos dig inatt? Frågade Smilla. Jag log och nickade. Hon kröp försiktigt ner bredvid mig i sängen.

- Sluta le. Sa hon. Men jag hörde att hon log hon med.

- Hur vet du att jag ler? Retades jag.

- Jag känner dig lite väl bra. Suckade hon och drog upp armen och skoj slappade mig. Jag drog snabbt tag i hennes arm.

- Smilla? Sa jag när jag såg hur hennes arm var uppskuren. Först var det ett stort streck draget över hela armen sen två streck över det stora strecket. Hon drog hårt tbx armen och gömde den under täcket.

- Joe... Mummlade hon och la huvudet till rätta på kudden. Jag suckade, Joe? Hur kunde han göra så mot henne!? Hon var ju liksom som jordens ängel? Medans hon sov drog jag fram armen och tittade ordentligt på den. Lite längre upp, precis i rmveket kunde jag se ett brännmärke. Från vad kunde jag inte se, men det var ett brännmärke. Jag kunde inte sova den natten.

Nästa dag

Smilla: Jag vaknade runt 10 på morgonen. Under natten hade jag fått ett minne tbx. Det var minnet där mamma skickat iväg Jake. Men jag orkadeinte gråta, orkadeinte vara svag. Jag vände på mig och mötte Justins blick.

- Morgon. Log han. Jag log mot honom och drog mig ur sängen. Jag rättade till pyamasen och gick mot dörren.

- Ska vi käka frukost? Hörde jag Jusitn från sängen.

- Sure. Log jag och började gå ner mot köket. Jusitn kom upp efter mig och så gjorde vi frukost. Det blev bara fil och så men ändå gott, jag var vrålhungrig. Jusitn satte sig mittemot mig och slet inte blicken från mina ärr på armen. Det gjorde ont bara av att han tittade på dem.

- Vem gjorde dem? Frågad ehna till slut.

- Joe. Sa jag och borrade in blicken i Justins ögon. Han suckade och tittade ner i filen igen.

Efter frukost kom vi på att vi skulle kola film.

- Vad vill du se då? Frågade Justin borta vid filmhyllan.

- Bara inget jävla kärleksdravel. Orkar inte med sån skit. Justin kom snabbt fram till mig och tittad emig djupt i ögonen.

- Va? Frågade han förrvirat.

- Justin, kär är något man bestämer sig för att vara. Det finns inget som heter kärlek vid första ögonkastet. Ivarje fall inte för mig... Sa jag och gick runt honom med popcorn bruken i handen. Justin drog tag i min arm så jag snurrade runt och mötte hans blick.

- Så kär är något man bestämer sig att vara? Inget bara råkar stöta på. Sa han med nästan gråt i rösten.

- Yepp. Sa jag och vände om mot soffan igen. Jag damp ner och satte mig bekvämt. Justin kom upp efter mig och satte sig bredvid mig. Han hade valt en skräckfilm.

Efter filmen kollade jag klockan. Den var 2. Jag suckade, jag orkade inte med de långa dagarna. Saknade tiden då jag fick sova mig igenom dagarna.

- Vad tänker du på? Frågade Justin. Han kollade studerande på mig.

- Hur jobbigt livet är. Hur lätt det var att bara sova igenom allt. Sa jag. Justin var min ända sanna vän, jag ville inte ljuga för honom. Han hoppade närmare mig och kramade mig från sidan.

- Är det så jobbigt? Frågade han i kramen.

- Mm. Sa jag och besvarade kramen.

Hoppas ni gillar de lite längre kapitlena.

Berätta vad ni tycker, själv har jag 1000 ideer på lager:)

Kommentera!!!!!!!!!!!!!

Kapitel 74: Justin, why am I here?

Efter två veckor hade jag inte gjort annat än att sova. Jag sov mig igenom dagarna.

Justin: Jag hade ringt varje dag i två veckor till hemmet de höll Smilla inlåst på. Tidningarna hade bombat runt med artiklar om Smilla. Varje artikel var ett hugg i hjärtat. Till slut lät de mig komma och hälsa på.

________________________________________________________________________________

Justin: Jag klev in i det lilla rummet som Smilla var i. Hon låg och halv sov i sängen. Hon var vänd mot dörren så jag fattade inte varför hon inte gjorde något. Hade hon inte saknat mig? Jag gick fram till sängen och skakade hennes axel.

- Smilla? Sa jag. Ingen reaktion. Jag tittade frågande på en av de ansvariga.

- Hon har varit så här de närmaste två veckorna. Sa han lugnt och fortsatte studera oss.

- Och ni sa inget?

- Vi höll hennes mamma underrättad om det hela tiden. Sa han.

- mhm. mummlade jag och strök henne överaxeln. Hon såg på mig men ögonen var livlösa. Jag borrade mjukt in blicken i hennes ögon men hon kollade fortfarande på mig med samma livlöshet. Jag såg på henne att hon var mager. Fick hon ingen mat?

- Vill du bli underrättad om vad som händer följande dagar och så så kan du hänga med till kontoret. Där kan du skriva in ditt nr. Så håller vi dig underrättad. Jag nickade och följde honom till kontoret. Han brydde sig inte om att stänga dörren helt utan satte den på glänt. Mina händer darrade när jag tog pennan och skrev in mitt nr. Jag tittade upp på honom och såg en TV. Det var en övervakningskamera-TV. Den visade en bild på Smillas rum. Jag tittade upp på TV:n när någon kom nästan haltandes in i hennes rum.

- Vem är det? Frågade jag ock pekade upp mot TV:n. Ledarn vönde sig om och såg upp mot TV:n.

- Helvete! Skrek han och sprang ut ur kontoret. Jga följde snabbt efter honom och vi rusade in i Smillas rum. När jag såg killen som haltat in i hennes rum i verkligheten såg jag att han var riktigt läskig! Ögonen satt lite på olika nivåer av ansiktet och han dreglade smått. Det syntes att han var groft handikappad och någon slags psykopat.

- Vad fan ska vi göra? Viskade jag till ledaren. Då tog psykot en vas och drog till den i Smillas huvud. Ögonen blev svarta för mig. Jga gick fram till psykot och puttade undan honom.

- Vad fan håller du på med!? Skrek ledaren men jag brydde mig inte. Jag satte mig vid Smilla och skakade hennes axel för att åtminstonde få en livlös blick av henne. Men hennes ögon fortsatte med att vara stängda.

- Smilla? Sa jag ganska högt och ruskade henne lite hårdare. Då fick jag äntligen en blick av henne.

- Smilla? Sa jag mjukt och drog bort lite blod som var på väg ner mot hennes öga. Hon tittade sig oförstående omkring.

- Justin? Varför är jag här? Sa hon. Jag fattade först inget men sen så släppte det lite. Jag drog upp mobilen och ringde ambulansen. De kom efter ca fem minuter och hämtade henne. Jga körde efter dem. Jag fick inte hänga med in där ambulanser och sånt åkte in så jag fick gå in till entren och fråga efter henne.

- Smilla Fors? Sa jag. Tanten i resptionen klickade in hennes namn på datan, jag la märe till att hon hade extremt långa naglar, inte snyggt långa, bara långa.

- Andra våningen rum 212. Sa hon. Jag nickade och började gå mot hissen. Jag klickade på knappen och den plingade till. Jag åkte upp till Smilla och knackade försiktigt på dörren.

- Kom in. Hörde jag en mans röst säga. Jag öppnade dörren och klev in. Smilla log mot mig och en doktor kom fram till mig.

- Mr: Bieber? Frågade han. Jag nickade och drog bilcken från Smilla.

- En hjärnskakning och en minnesförlust. Sa han och nickade mot Smilla. Det ryckte till i mig, minnesförlust. Jag hann inte fråga mer för han gick ut från rummet. Jga gick fram till henen och satte mig på sängkanten.

- Vad jag senaste minns? Att du skjutsade mig till skolan och att jag... ramlade och fick kaffe över mig. Log Smilla. Jag skulle precis le och säga något i stilen med " Okej, men tur att du minns mig, baby" Men så sa hon dagarna innan vi blev ihop igen.

- Så vänner? Sa jag en anning besviket. Hon tittade på mig och gav mig en kram från sidan.

- Bästisar! Skämtade hon. Jag besvarade kramen. Ett styng av smärta drog till i hjärtat, hon hade glömt allt!

3 kommentarer till nästa!:)

Kapitel 73: I am alone again

- Japp. Log hon. Och vände sig om på samma sätt igen. Hon retades med mig, jag skulle hämnas någon dag för det. Hennes mobil ringde och jag fiskade snabbt ur det ur fickan. Jag tryckte på svara och tänkte inte på att se vem det var.

- Hallå? Sa jag.

- Jag har beslutat att Socialen får hämta dig också. De kommer hit klockan tio i morgon och då är du här!...

Smilla: Justin fick en konstig blick. Jag stannade uppi leendet och tittade granskande på honom. Sen tog jag mobilen ifrån honom.

- Va?

- Socialen kommer imorgon! Och du ska vara här! 10! Skrek mamma och slängde på luren. Jag orkade inte bry mig. Jag skulle inte vara där, men det trodde Justin. Jag slängde mobilen på bordet som snabbt gled iväg mot sitt öde att ramla i golvet.

- Justin! Nej! Jag är här! Och jag kommer vara här, klockan 11 imorgon kommer jag vara här. Jag kommer inte gå någonstanns. Sa jag så lugnt jag kunde och borrade in blicken i hans ögon. Han svalde.

- Lovar du?

- Jag svär på allt som är heligt. Sa jag och log. Justin suckade, en lättad suck och drog in mig i en kram. Sen åt vi köttbullarna och makaronerna och gick sen upp på Justins rum. Justin slängde sig i sängen och drog upp sen laptop och började kolla massa sidor. Jag visste inte riktigt vad jag skulle hitta på, så jag la mig bredvid honom och kollade vad han höll på med.

- Men gud Justin! Du nördar Twitter! Sa jag när jag såg honom vara inne på Twitter för miljonte gången idag.

- Bara för att du inte har massa tusentals fans som skulle kunna hugga av handen bara för att jag skulle svara på en av deras tweets. Retades Justin. Jag suckade och kollade på klockan. Den var bara åtta men jag var ändå trött. Jag lutade mig mot Justin och lät ögonen falla ihop.

Nästa dag!

TVå stycken armar drog tag om min midja och drog upp mig ur sängen. Jag tittad einte på personen, tog det förgivet att det var Justin. Jag kollade upp mot klockan. 12.00. Trött tittade jag upp mot personen som hårdhänt drog mig ut ur rummet. Jag fick panik när jag såg att det var en polis. Då kopplade allt. Polisen skulle ta mig till något jäkla foster hem!

- Släpp mig! Jag dödar dig! Skrek jag åt honom. Jga började sparka omkring mig och firade in några bra träffar på honom.

- Tvinga mig inte använda pepparstrayen! Sa han argt.

- Tvinga mig inte att använda pistolen! Sa jag förbannat och fortsatte sprattla. Han drog ner mig för trappan och där nere stog Justin och Pattie. Justin såg mig slå polisen så hårt jag kunde. När han försökte komma och hjälpa mig stoppades han av en annan polis.

- In i bilen med dig! Röt Polisen när jag skulle packas in i polisbilen. Han lyckades trycka in mig i bilen och drämmde igen dörren. Jga la mig på rygg och började sparka på glasset på andra sidan bilen. På ett sätt måste jag ut härifrån. Jag såg Justin och Pattie prata med poliserna vid deras hus. Justin tittade oroligt på bilen som guppade till varje gång jag saprkade till rutan. Jag hann inte göra någon skada innan poliserna hoppade in i bilen.

- Lägg av med det där! Röt en av dem till mig. Demonstratift drog jag till rutan en gång till, min hårdaste spark som fick det att ila till i benen.

- Lägg av! Röt han åt mig och drog tag i min arm. Jag pekade "fuck-you" till honom och fortsatte

. Han pepparspryade mig men jag bara blundade, riktigt hårt. Då kom inget i ögonen på mig. Till slut kom vi ivarje fall fram till dit vi skulle. Jag tittade ut, det var en anstallt för barn och ungdomar. Jag kollade skylten: " Lönbärsgrenen" Stog det. Ilsket drog Poliserna ut mig ur bilen och drog in mig på hemmet. Några ledare och sånt kom upp för att titta vad det var för problembarn som fångats upp idag.

- Nej men hejsan, jag heter Anne och jag är ledare här. Hon räckte fram handen. Jga tittade på den som om den vorre en påseskit. Då kom en annan ledare upp.

- Give-me-five då? Sa han glatt och satte enr handen så jag skulle slå den. Jag spottade på den. De skulle inte ha mig här länge. Han torkade av handen och så gick vi till ett rum. Jag hade varit i såna rum förr. Man blev utvärderad hur dum i huvudet man var för att sen sättas in i en avdelning som passade en. Det första jag gjorde när jag kom in var att dra en kruka i golvet. Tusentals små porslinsbitar åkte ut över golvet.

- Klarar du inte ens att ha en vas bredvid dig!? Röt en polis. De viftades iväg från rummet och en ledare satte sig vid ett bord. Hna klappade mjkut vid en stol mittemot sig. jag satte mig vid en stol längre bort. Han suckade men gick till stolen mittemot mig ist.

- Tro inte att vi... Började han men jag hann avbryta.

- Inte gillar mig? Sure! Jag har varit på sån här skit förut! Skippa skitsnacket! Jag åkte in hit för att min mamma är CP i huvdet och inte kan ta hand om mig. Ta blodprover på mig om ni tror att jag är handikapp, om ni behöver allt blod jag har!? Sure! Ta bara! Sa jag och reste mig upp. Sen gick jag. De ledde mig till mitt rum där jag slängde mig i sängen. Jag hade inte träffat Justin på två timmar, tortyr!

- Vi ska äta nu! Sa en ledare efter en timme i sängen. Jag brydde mig inte. Min mage kurrade emn jag ville inte äta. Jga låg i sängen med täcket draget över axlarna och kudden under huvudet. Efter tio minuter kom samma ledare in igen.

- Hallå!? Mat! NU! Sa han irriterat. Jag gjorde inget. Han drog av mig täcket men jag lät honom, jag hade ju vanliga kläder under ändå?

- MAT! Röt han. Jag ville skrika till honom att jag fan inte tänkte äta men lät bli. Jag förblev tyst.

- Bra! Ät inte då! Svarade han och gick. Hela den dagen låg jag i sängen. Rörde mig inte, pratade inte, åt inte. Bara en gång gick jag upp och det var klockan 1 på natten för att gå på toa. Nästa dag var samma sak. Jag bara låg i sängen, ända gången jag gick upp var klockan 1 på natten när jag gick på toa. Åt man inte, behövde man inte gå på toa. Efter 4 dagar i sängen kom en ledare in till mig.

- Då kommer ju svälta ihjäl om du fortsätter så här. Sa hon mjukt. Jag tittade in i väggen som jag brukade.

- Har du blivit appatisk? Frågade hon. Jag sa fortfarande inget. Appatisk? bara sova 24/7? Japp!

- Vi kommer behöva zombmata dig om du inte äter nu. Sa hon lite hårdare. Jga brydde mig inte. Två timmar senare kom de in med en spruta full med nån brun äcklig vätska. De sprutade in den i armen på mig. I två veckor gick jag inte ur sängen. De gav mig inte mkt mat, bara så jag skulle överleva. Jag gick inte på toa längre, ingen aning om varför?

Efter två veckor hade jag inte gjort annat än att sova. Jag sov mig igenom dagarna.

Inegt spänande slut men, vad tror ni händer när han ser Smilla????

Kapitel 72: teardrops

- Du dödar mig! Suckade han och la en arm om mina axlar.

- Något åt det hållet hade man väl hoppats på. Log jag och lutade mig mot honom. Då ringde min mobil igen. Jag var beredd att lägga på om det var Joe. Men det var mamma...

Smilla: Jag drog in ett djupt andetag innan jag klickade på svara.

- Hallå?

- Du får inte tro att du kan smita iväg till sin kille och att ni ska kontakta Jackob.

- Mamma. 1: Han heter Justin. 2: Du tog honom ifrån mig. Och om det är någon som kommer kontakta honom är det du, det vet jag. Om några timmar kommer du gråta och ändra dig. Mamma, du är nog sjuk, för man lämnar inte bort sitt barn och säger till sitt andra barn att det var hennes fel. Så dra åt helvete!

- Inte den tonen unga dam!

- Jag är snart 18. Jag behöver inte dig längre. Sa jag och klickade henne. När jag stängde av så kom bakgrunsbilden upp. Det var jag, Justin och Jackob som stog tsm och log. Jag hade Jake på armen och Justin hade en arm kring min axel. Jag mindes när vi tagot det kortet. Tårarna började rinna ner för kinderna. Jag kände en hand under min haka som lyfte upp den. Jag mötte Justins mjuka blick. Han torkade inte bort tårarna.

- Det är okej att gråta. Sa hon och la en slinga hår bakom örat. Jag hade satt mig upp när jag svarat mamma. Nu lutade jag mig tillbacka mot honom.

(Lyssna medans ni läser)

Justin: Smilla klickade av samtalet och fastnade med blicken på mobilen. Jag satte mig upp i soffan men hon märkte mig inte ens. Tårarna började rinna ner för hennes kinder. Det högg till i mig. Det fanns inget värre än när hon grät, jag mådde skit då! Jag lyfte upp hennes haka så hon tittade in i mina ögon.

- Det är okej att gråta. Sa jag. Hon lutade sig mot mig och borrade in ansiktet i min halsgrop. Jag tittade ner på henne. Hon hade armarna kring min hals och grät tyst. Hon brukade inte gråta och när hon grät var det bara vackra tårar som sakta lämnade henens ögon. Jag la armarna om henne och drog upp henne i mitt knä.

- Förlåt, jag vill inte gråta. Men jag saknar honom. Sa hon och tittade upp på mig. Hennes ögon var röda av gråt och kinderna blöta.

- Alla behöver gråta. När man bara gråter när det händer så här sorgliga saker, då har du många lager kvar i dig att gråta ut. Sa jag. Jag fattade knappt att jag sa det där, jag kunde knappt förstå det själv. Men det var något med henne som fick mig säga saker som jag inte förstod själv. Hon nickade och började torka tårarna med översidan av handen.

- Vi äter något. Sa jag och gick upp, utan att släppa ner henne från min famn.

- Du kan släppa ner mig. Sa hon. Hon log lite smått. Såna där jobbiga leenden som var riktiga men som såg falska ut för att man precis gråtit. Jag log tbx och skakade på huvudet.

- Nejdå. sa jag och satte upp henne på diskbänken medans jag började göra makaroner och köttbullar. Medans jag gjorde makaroner såg jag att en enda ensam liten tår rann ner för hennes kind medans hon höll på att steka köttbullarna. Jag gick fram till henne och pussade henne på pannan. Hon tittade upp och jag torkade bort en tår med tummen. Hon sträckte på sig och kysste mig. Jag lutade mig lite neråt så hon inte behövde sträcka sönder ryggen. Hennes tunga började leta sig in i min mun och kyssen gick till strul. Hon la armarna om min hals och jag kilade in händerna under hennes rumpa. Hon lindade benen kring min midja och jag lyfte upp henne. När vi mjukt stötte i kylen började hon små skratta och strulet avslutades.

- Om Pattie såg oss nu asså. Flinade hon och jag skrattade åt hennes min.

- För sent. Sa någon bakom oss. Vi hoppade till båda två och Smilla släppte taget om mina axlar och drog sig ner. Mamma stog i dörrkarmen och stort flinade åt oss. Smilla skämdes lite men rodnade inte. Man såg på henne när hon typ rodnade inombrods för då drog hon alltid ihop benen på ett onaturligt sätt.

- Haha! Här kommer man för att göra kvällsmat och får se en del andra saker. Skrattade Mamma. Jag gav henne en bedjande blick. En sån där typisk som man nästan alltid ger till en förälder när det kommer in under fel stund. Alltså typ hela tiden! Hon log retandes mot mig och öppnade kylen och tog ut fil och flingor. Sen gick hon iväg mot vardagsrummet. Jag hörde hur Tv:n slogs på och tittade vart Smilla tagit vägen medans jag och mamma pratat i blickar. Jag vände mig om och såg henne stå vid köttbullarna och röra om i dem. Jag gick upp bakifrån och kramade henne.

- Där skämdes du lite va? Viskade jag i hennes öra. Hon vände sig om och tittad ein i mina ögon.

- Du skulle bara veta. Log hon och kysste mig på kinden. Sen vände hon sig snabbt om och började röra i köttbullarna igen. Hennes hår snärtade till mig kind. Jag blåste ut lite luft ur lungorna för att få bort de sista hårstråna ur mitt ansikte.

- Bara en kind-puss? Frågade jag och vände henne. Hon bet sig lite i läppen, retbet liksom.

- Hallå? Sa jag.

- Jag har beslutat att Socialen får hämta dig också. De kommer hit klockan tio i morgon och då är du här!...

Socialen? Och hon är ju inte 18 än!? Vad kommer hända?

3 kommentarer för nästa!:)

Kapitel 71: Where are you now?

- Jag hoppade ju från en klippa då, och då hade Oscar, asså min pappa. Han hade slagit mig och mamma precis innan och jag ville inte leva. Så jag var inte helt 100 på om den klippan var säker att hoppa ifrån. Men jag provade.

- Och sen träffa jag dig. Fyllade Justin i.

- Sen träffa jag dig. Log jag.

Han kramade mig och jag lutade huvudet mot hans bröstkorg. Sen somnade jag.

___________________________________________________________________________________

Smilla: Senare åkte vi hem till mig. Vi hade bestämt att vara med Jackob och bjuda honom på glass och sånt. Jag hade saknat Jake, min lilla bubbe. När vi kom in genom dörren kom mamma ut med en stel min.

- Justin, du kan gå upp på Smillas rum. Hon och jag behöver prata om en grej. Jusitn nickade och gick in till mitt rum. Vi satte oss vid köksbordet.

- Det är så här att Jackob ska åka iväg ett tag. För jag upplever att du inte bryr dig om honom och jag har ju inte all tid i världen för honom. Så han åker iväg.

- VA! När kommer han tbx? Sa jag med klotögon.

- Hna kommer inte tbx, han har fått en foster familj i en annan stad. De är där ute och hämtar honom nu. Sa mamma och pekade ut genom fönstret. Jag retse mig så hastigt att stolen ramlade i golvet. Sen sprang jag ut efter honom.

- JAKE! Skrek jag efter honom. Men en man satte in honom i bilen och stängde dörren.

- VAD GÖR DU DET DÄR ÄR MIN LILLEBROR! Skrek jag till mannen. han gick bara förbi mig och startade bilen. Justin hade suttit inne på mitt rum som alltid hade ett fönster uppet. Han kom ut till mig.

- Smilla? Mer hann han inte säga förens jag började springa efter bilen.

- JAKE! JAKE! Skrek jag efter blien men det körde ifrån mig. Jusitn kom upp bakom mig. Han tog tag i mig medans jag grät hysteriskt.

- Smilla? Sa han för att få kontakt med mig men jag svarade inte. Jag lät benen falla ihop och lät min kropp falla mot marken.

- Smilla? Sa han igen. Men jag orkade inget annat än att gråta hysteriskt. Han satte sig framför mig och kramade mig. Jag hade slutat att gråta helt hysteriskt utan lät tårarna rinna som floder längst ner mina kinder. Han kramade mig och jag lutade huvudet mot ahns axel, den blev snabbt genomvåt.

- Smilla, vad hände? Frågade han oroligt. Jag blundade hårt och drog huvudet neråt, jag skulle bara bryta ihop igen om jag sa det, men min bror skulle bli som död för mig. Jag skulle aldrig få träffa honom igen. Justin hjälpte mig upp och in i hans bil. Han hade vett nog att inte gå in i huset igen med mig, då skulle jag döda mamma. Han körde mig hem till sig och hjälpte mig in i huset igen. Pattie kom ut till hallen för att se om vi kom med Jake.

- Men! Gud! Vad har hänt? Frågade hon. Justin hjlpte mig till soffan och satte ner mig där. Jag drog upp knäna mot hakan och blundade. Försökte stänga av igen.

- Smilla? Sa Justin lugnt igen. Jag drog in ett djup andetag och började.

- Mamma skickade iväg Jake till nån foster familj, för att jag inte tog hand om honom.

- Men det är väl inte du som ska göra det? Frågade Pattie.

- Nej, men jo enligt mamma. Så det är mitt fel att hon skickade iväg Jake.

- Det är det inte alls. Sa Justin bestämt.

- Jo det är det. Sa jag och tittade ner i knäna igen. Efter en stund drog jag bort tårarna i ansiktet och ställde mig upp. Starka människor gråter inte! Det visste jag ju. Justin följde snabbt efter mig och så gick jag in på gästrummet. Jag satte mig i sängen och tittade upp i taket. Justin la sig bredvid mig som han brukade när jag drogs ner i tankar.

- Vad hände där? Sa Justin.

- Starka människor gråter inte. Sa jag utan att sluta stirra upp i taket. Justin vände snabbt på sig och lyfte upp min haka så att jag mötte hans blick.

- Jo, Det är de starka människorna som vågar visa att de gråter. Sa han. Jag visste att han ljög. Starka människor släppte inte ut några känslor, de kunde stå rakt även om stenar kastades på dem.

- Nej, det är de svaga som gråter. Jag klarar mig. Sa jag och satt mig upp. Jag kröp upp och satte mig mot säng gavelln.

- Nej. Sa Justin bara och tog in mig i en kram. Det knackade på dörren och Pattie kom in med en bricka med två koppar på.

- Tänkte att ni kanske vill ha? Sa hon mjukt och la brickan på sängen. Vi tog varsin mugg och provade, jordgubb. Min favosmak. Hon log ett snällt leende och gick ut ur rummet. Jag tog en klunk till av det varma och kände hur Justin tittade på mig.

- Vad? Sa jag och små skratta för han stirrade verkligen!

- Du är så vacker. Sa han bara. Jag himlade med ögonen och log. Jag sänkte koppen från munne och lutade mig mot honom. Precis när våra läppar skulle mötas ringde det i mobilen. Jag tog upp den och kollade vem som ringde. Joe stog det.

- Hallå?

- Hej snygging. Fest ikväll hos mig? Kommer du?

- Ne, skulle inte tro det.

- Kom igen! Jag saknar din tunga!

- Men jävla äckel! Sa jag och la på. Den ringde igen men jag tryckte av.

- Min tjej. Log Justin och drog mig närmare. Jag lutade huvudet mot hans axel, inte så jätte bekvämt eftersom han är längre än mig men ändå skönt. Jag kollade upp mot klockan, den var ett. Jag lät en tår sakta rinna ner för kinden innan jag slöt ögonen och somnade. Jag vaknade inte förens klockan fem. Justin hade bäddat ner mig i sängen och gått ut. Jag kröp upp och gick ner. Jag hade inte ätit något och var ganska hungrig. Justin var i vardagsrummet när jag kom ner mot köket. Jag tog satts och hoppade över soffans kant och ner precis bredvid honom.

- SHIT! Typ skrek han när jag hoppade in bredvid honom.

- Vadå? Sa jag och fnissade lite åt honom.

- Du dödar mig! Suckade han och la en arm om mina axlar.

- Något åt det hållet hade man väl hoppats på. Log jag och lutade mig mot honom. Då ringde min mobil igen. Jag var beredd att lägga på om det var Joe. Men det var mamma...

__________________________________________________________________________

Sorry att det tagit sån tid för ett så litet kapitel. men ville inte att ni skulel få behöva vänta så länge:(

kommentera!:)

Kapitel 70: Then I met you

Jag släppte brevet. Tårarna hade forsat ner för kinderna. Jag sprang ut ur mitt rum, ut ur huset. Ut på gatan. jag sprang utan skor. Jag visste var Justin bodde och hur jag skulle springa. Jag genade genom skogen. Kottar och pinnar stack mig i fötterna och grangrenar rispade mig på armarna. Jga skyndade vidare. jag kände mig inte ens trött, jag skulle kunna springa runt jorden. Jag kom till Justins hus knackade på dörren. Jag visste inte hur ajg såg ut, ränkte inte på det heller. Tur för jag såg säkert hemsk ut. Justin öppnade och jag slängde mig i hans famn.

Smilla: Jag satt i Justins famn på hans rum. Vi spelade angry birds tsm.

- Hahah! Du suger! Skrattade jag. Justin lutade sig framåt och pussade mig på kinden.

- För att inte tala om dig. Viskade han i mitt öra. Jag log och tog telefonen ifrån honom och började spela. Efter typ 10 levlar orkade vi inte spela längre. Jga lutade mig bakåt mot Justin som lutade sig framåt över mig. våra läppar möttes. Jag hade saknat hans läppar, hasn doft, hans famn, han.

Kyssen avbröts av steg i trappan. Jag rusade ur sängen och under den. Tur för Justins mamma kom precis in genom dörren då.

- Hej gubben. Tänkte bara lämna lite tvätt. Hur är det? Frågade hon.

- okej, nej men det är bra.

- Okej tänk inte för mkt på Smilla.

- Ärligt talat, tror jag vi löser det.

- Okej. Jag hörde hur dörren stängdes och jag smög fram. Jag la mig till rätta i Justins famn igen.

- Har vi löst det? Frågade Justin i mitt öra. Jga vände mig om och kysste honom igen. han sjönk neråt mot sängen så jag hamnade över honom.

- Hoppas det. Viskade jag så nära hans läppar att de nuddade varann ibland. Han la händerna bakom min nacke och tryckte mig förskiktigt närmare hans läppar. när kyssen avslutades log Justin stort och tittade på mig med ögon som skrattade åt mig.

- Vad? Log jag.

- Varför gömde du dig för mamma? Små skrattade han.

- Hon skulle döda mig om hon ser mig med dig precis efter att jag vart värsta oshysst och sånt.

- Hahha! hon kommer över det! Skrattade Justin. Han kysste mig igen och kyssen blev till strul. Efter ett tag avslutades den också. Vi kollade klockan.

- Justin, jag glömde hästträffen. Fnissade jag. Han kollade på klockan också. Den var halv tolv på kvällen.

- Vi drar ut. Sa Justin. Han drog med mig ut mot fönstret. Vi klättrade ut och tog tag i trädet som fanns vid hans fönster. Därifrån klättrade vi ner. Sen drog vi till centrum.

- Justin, tänk om någon full kommer eller nåt. Sa jag smått orolig.

- Jag skyddar dig. Log Justin.

- Inte mig jag oroar mig för. Log jag. Justin tryckte busigt upp mig mot en vägg.

- Vem syftade du på då? Frågade han med tillgjort farlig röst.

- Dig. Sa jag kaxigt. Justin tryckte upp mig lite hårdare mot väggen.

- Så du är inte i fara just nu? Sa han.

- Jag är ju inte direkt rädd. Sa jag och gick närmare honom med huvudet. Han tog den sista biten så kysstes vi.

- Jag har saknat din läppar. Log Justin när vi avslutat kyssen. Han släppte taget om mig så jag kunde komma ifrån väggen. Vi gick runt på stan och tittade på massa saker jag inte tänkt på förut. Efter centrum tog han mig till en kulle lite utanför stan. Va satte oss och tittade på alla ljus som fanns i stan. Det lös liksom upp hela natten.

- Undrar hur det ser ut från rymden. Sa jag och tittade på Justin.

- Det är nog vackert, lika vackert som du. Log han.

- Aw! Sa jag och pussade honom på munnen. Vi kollade på hur månen som sakta rörde sig över himelen. Vi var ute hela natten på den kullen. Vi pratade om allt. När det kom myggor runt oss virade Justin in mig i sin stora munkis. Det var trångt, men gosigt. Jag vände på mig och tittade in i Justins ögon.

- Justin, Je táime. Sa jag. Han tittade förvånat på mig och log sen.

- Älskar dig också. Sa han och pussade mig på pannan.

- När lärde du dig franska? Sa Justin och tittade ner på mig. - Jag går i franska nu. Jag valde det språket nu i år. Log jag. Justin log stort och pussade mig på pannan igen. Jag lutade mig mot hans bröstkorg och ett tag var det helt tyst.

När solen började gå upp gick vi hem. Vid ett staket stannade jag. Jag såg någon gå där. Jag kände igen figuren. Jag tittade nogrannare. Det var Joe! Han stappalde fram och vinglade fram och tbx. Han var full, det syntes.

- Vem är det? Frågade Justin.

- Joe. Sa jag bara och fortsatte att titta på honom.

- Vad är det med honom? Frågade Justin.

- Det var han som fick mig att sluta tro på kärlek. Sa jag utan att tittade på Justin. Justin lyfte upp min haka så jag tittade in i hans hasselbruna ögon.

- Kärlek finns på riktigt, men bara för att det är tufft så ska man inte ge upp den. Sa han och kysste mig.

- Jag vet. Du är ett bevis. Sa jag och kysste honom igen. Sen gick vi mot Justins hus. Precis innan vi skulle svänga in mot Justins länga hörde jag en bekant röst.

- Smilla! Ropade Sarha bakom oss. Jag vände mig snabbt om. Justin höll mig i handleden.

- Gör inget du ångar. Viskade han.

- Jag ångrar inget. Sa jag och ryckte åt mig min handled. Jag gick mot dem. Det var Sarha, lina och Elina. Jag ställde mig framför Sarha.

- Så du och Justin är ihop nu eller? Sa hon.

- Aa? Sa jag och höjde stridslystet ögonbrynen.

- Jaha. Sa hon och tittade ner på en mugg hon hade i handen. Den var full av någon sprit eller något. Precis när hon skulle hälla den över mig lyckades jag stoppa hennes hand upp i luften och dra den över henne ist. Sen gav jag henne en hård örfil och vände mig om. Elina kom upp bredvid mig.

- Tro inte att du är något. Sa hon argt.

- Jag tror inte, jag vet. Och jag behöver inte en fusklapp för att veta det. Sa jag och gick nära hennes ansikte. jag visste att Elina var väldigt rädd av sig. Hon backade ett steg och gick iväg till Sarha. jag gick upp till Justin.

- Och de var dina vänner? Sa han. Jag nickade.

- Var. Sa jag och så gick vi hem till honom. Pattie hade inte märkt något under natten så det var bara att gå upp på hans rum. Han räckte en tröja till mig.

- Hahah! Minns du fortfarande? Skrattade jag. Och tog tröjan på armen.

- Hur ska man kunna glömma. Sa hon och la händerna på mina höfter. Jag ställde mig lite på tå för att nå upp till hans läppar, jag hade inte riktigt växt så mkt som han. Han sänkte huvudet så våra läppar möttes och sen tog jag hans toa för att kunna byta om till hans tröja. När jag kom ut var Justin redan i sängen och kollade något på mobilen. Jag satte mig bredvid honom.

- Twitter? Sa jag. Han log mot mig.

- Jepp. Svarde han och gick tbx till mobilen. Jag gick till hans skrivbord och tog fram ett pappar och penna. Justin kollade bara på mobilen. Efter typ en timme kollade Justin upp på mig. Vad gör du? Frågade han nyfiket. Jag visade bilden jag gjort av honom. Han skrattade.

- När lärde du dig teckna sådär!? Log han.

- Jag sa ju det Justin. Det är mkt du inte vet om mig. Justin lutade sig fram mot mig. Våra läppar nuddade nästan varann.

- Men det är mkt jag vill lära mig. Sa hon och lutade sig närmare mig. Jag släppte pennan och la armarna om hans nacke. Jag kände hur hans tunga kom in i min mun och vi började strula. Han la händerna på min korsrygg och drog mig närmare. Då hördes steg från trappan. Strulet stannade tvärt upp och jag slängde mig under sängen. Eller försökte, Justin tog tag i min hand.

- Hon får reda på det hur som helst. Sa han snabbt. Jag blundade och bet mig i läppen. Men gick upp och satte mig vid Justin. Det knackade på dörren och Justin ropade kom in. Pattie fick ögon som klot när hon såg mig. Jag kramade sönder Justins hand och han kramade löst tbx.

- Hej Smilla! Sa hon när hon kommit över chocken.

- Hej! Log jag och släppte Justins hand.

- Hur länge har du varit här? Frågade hon.

- Ett tag. Ljög jag.

- Okej, Men Justin glöm inte att du ska till LA snart, du måste börja tänka på att packa. Ska du med Smilla? Frågade Pattie snällt. Justin tittade förväntansfullt på mig.

- Önskar jag kunde, men jag har skolan och sånt. Kan inte förens sommarlovet. Suckade jag.

- Okej, men två månader går fort. Log hon och stängde dörren. Jag tittade på Justin som tittade ner i knät.

- Två månader? Sa jag. Han nickade. Jag ville sucka men det skulle bara såra honom, och jag var klar med det. Ist kröp jag närmare honom och gav honom en kram. Han besvarde den snabbt.

- Önskar du kunde följa med, Du kan ta hemundervisning, som jag! Sa Justin glatt.

- Justin, Jag behöver skolan, helt serriöst. Jag skulle inte klara mig med bara Selena och Pattie som tjejvänner det sista året. Inget illa menat, men jag stannar tills jag tagit examen. Sen flyger vi jorden runt och ser allt. Sa jag drömmande. Justin log och drog in mig i hans famn igen.

- Då får det sista året gå fort. För att inte tala om de här två månaderna! Jag kommer dö! Gnällde Justin. Jag fnissade åt honom och pussade honom på kinden. Hans fötter nuddade mina och hans tår kom åt en sårskorpa jag fått när jag sprang till honom genom skogen. Han tittade frågande på mig.

- Vad?

- Få se foten. Sa han med fejkad allvarlighet. Jag himlade med ögonen. Det gick inte tillräckligt fort för honom så han drog upp den. Jag tappade balansen för en stund men Jusitn fångade lätt upp mig innan jag skulle ramla ur sängen.

- Du ser, lika klumpig som vanligt. Log han. Jag räckte ut tungan åt honom och han drog upp mig i sängen igen. Han kollade på min fot.

- Smilla! Du har ju världens sår här! Du kommer förblöda! Ring 911! En tjej dör snart här! Du kommer bli lam! Aldrig kunna använda foten igen! Du måste få akutvård! Nästan skrek Justin med tillgjord panik. Jag skrattade åt honom medans han drog upp mig i famen och skyndade mot toan där ute.

- Justin! Jag kan gå själv! Skrattade jag.

- Vill du tappa foten också! Sa Justin med stora ögon. Jag började gapflabba åt honom. Han bärde in mig på toan där ute och satte mig på toa stolen. Sen hämtade han ett paket med plåster och satte ca 4 plåster på en sårskorpa på ovansidan av min fot som var ca en cm stort, nödvändigt! Jag skrattade åt honom och sen tittade han lugnt upp mot mig.

- Färdig opererad! Nu behöver du bara lite medicin. Log han och lyfte upp mig igen.

- Vad är medicinen då? Frågade jag och rodnande när vi gick förbi Pattie som fnissad åt oss.

- En kyss i timmen, från DR:Bieber såklart! Sa hon stolt och jag himlade med ögonen. Han gick in på sitt rum och la mig i sängen. Han la sig bredvid.

- Brätta något jag inte vet om dig. Sa Jusitn efter en stund. han tog min hand och bröjade leka med mina fingrar.

- Som vad? Sa jag.

- Något jag inte vet. Sa han.

- Men tänk om du blir ledsen. Sa jag oroligt.

- Då får du väl trösta mig. Sa Justin och log. Jag suckade och tog ett djupt andetag.

- Du vet försöta gången vi träffades, nere på stranden? Började jag. Justin nickade.

- Och sen träffa jag dig. Fyllade Justin i.

- Sen träffa jag dig. Log jag.

Han kramade mig och jag lutade huvudet mot hans bröstkorg. Sen somnade jag.

Onintressant kapitel! Men vad vill ni ska hända!?

5 kommentarer till! :D

Kapitel 69: Can´t di this to my self

- Vad har hänt. Sa han och skulle smeka min kinden innan jag backade undan. I ren skräck ärligt talat. Det kändes som om de såg allt, om jag lät honom röra mig, skulle de kunna mobba mig resten av livet. Justin tittade oförstående och sorgset på mig.

- Varför får jag inte röra dig? Frågade han.

__________________________________________________________________

Smilla: Jag svalde högt och tittade honom medlidsamt i ögonen. Jag kunde inte titta in i dem längre, ville bara skrika. Jga tittade ner i golvet och kände hur han kom närmare för att lyfta upp min haka. Jag tog en steg bakåt och blundade. Klickade liksom på avstägningsknappen och lät huvudet ränsas från känslor och minnen. Sen tittade jag upp. Jag försökte komma på en bra lögn men det kom igen.

- vad har hänt? Frågade han igen.

- Vaddå? Aha! Men jag klantade mig och aa, du ser. Ljög jag. Justin kom närmare, rörde mig inte men kom nära.

- Sluta ljug, vad hände? Sa han igen.

- Jag sa ju det. Jag klantade mig och fick kaffe i håret när jag råkade knuffa till Sarha. Jag ramlade och hon tappa sitt kaffe på mig. Ljög jag, sämsta löngen genom tiderna men jag kom inte på bättra. Han kom närmare igen. Jag kände hans andetag och tittade honom i ögonen.

- I så fall hade jag fått röra dig, du hade inte varit rädd för mig. Vad hände? Frågade jag igen. Jag suckade och slängde mig i sängen. Jag grät inte som ett små barn skulle gjort. La mig på rygg och tittade upp i taket. Justin la sig bredvid mig. Han suckade högt och tittade på mig. Jag vände på huvudet och tittadein i hans ögon.

Justin: Jag la mig bredvid henne. Jag fattade inte varför jag inte fick röra henne längre. Hon hade varit så glad och sånt när jag släppte av henne i skolan? Jag tittade på henne och hon mötte min blick. Jag tittade djupt in i hennes ögon, ögon som led, ögon som ville gråta. Hon vände bort huvudet och tittade upp i taket igen. Efter kanske tio- tjugo minuter hade hon somnat. Jag lutade mig mot henne och somnade jag också.

Jag vaknade av att någon ringde på dörren. Jag gnuggade mig i ögonen. Smilla hade också vaknat. Hon satte sig upp och tittade på mig.

- Sov du. Jag öppnar. Sa jag. Smilla nickade och la sig ner igen. Jag gick ner för trappan. När jag öppnade dörren mötte jag Sarhas blick.

- Hej är Smilla här? Frågade hon och log stort.

- Aa, gästrummet. Här jag visar. Sa jag coh ledde upp henne till gästrummet. Hon gick in och jag gick till mitt rum. Efter typ en halvtimme kom någon in i mitt rum. Jag låg på rygg i sängen och höll på med mobilen och tittade på personen som kommit in. Det var Sarha. Hon satte sig på sängen och jag satte mig upp.

- Vad har hänt med henne? Frågade jag.

- Jag vet inte. HOn bara stck från skolan. Jag hann inte se något och de andra tjejerna ville inte säga vad som hänt. Jag stack hem till henne men hon var inte där, så jag gick hit. Har du fått något ur henne? Frågade hon. Hon log inte men något med hennes ögon fick henne att nästan le.

- Nej, Du da?

- Bara att hon fått Kaffe i håret av någon. Hon hoppade närmare mig.

- okej. Sa jag. Hon hoppade lite närmare igen.

- Gud Justin! Jag borde varit där! Jag borde ha sett vad som hänt! Jag är hennes bästa vän! Jag borde inte ha gått iväg för att prata med några killar! Jag känner mig som världens sämsta kompis. Sa hon och en tår rann ner för hennes kind. Jag torkade bort den med handen, jag gillade inte när tjejer grät. De såg så sårbara ut, som om det var mitt fel att de grät liksom. Hon grät bara mer.

Jag drog in henne i en kram. Hon grät lite mer så jag kramade henne hårdare. Hon vände på sig och kramade mig tbx. Hon tittade sen upp på mig och jag mötte hennes blick. Hon la snabbt händerna på min nacke och kysste mig. Jag hoppade snabbt bort men hon hängde liksom på mig.

- Du behöver inte hoppa undan. Log hon och kysste mig igen. Jag knuffade undan henne. Då såg jag vem som stog i dörren. Smilla stog i dörren och såg. Hon fick tårar i ögonen men lät dem inte komma ut från ögonen.

- Kolla Smilla! Jag och Justin är ihop! Log Sarha stort. Hon blundade i några sekunder innan hon vände sig om. Sarha släppte inte taget om min hals förens det smällde i dörren där nere.

- Men släpp! Sa jag argt.

- Så säger man väl inte tills sin flickvän? Sa hon lömskt.

- Stick! Skrek jag åt henne. Hon gick rakryggad ut från rummet och sen ut ur huset. Jag rusade ut några sekunder efter det för att se om jag kunde hitta Smilla men jag såg bara Sarha. HOn gick iväg mot skolan. Jag gick mot Smillas hus. Men hon bodde en bit ifrån mig. Jag gick dit men ingen öppnade när jag plingade på. Jag kände på dörren, det var öppet. Jag gick tyst in. inget hördes. Jag knackade på Smillas dörr men ingen sa något. jag gick försiktigt in men Smilla var inte där. Jag lämnade huset och gick mot centrum, oppades att hon kanske satt nån stanns och rökte.

Efter typ en halvimme var jag inne i centrum. Jag hittade Smilla sitta och stula med någon kille. Det var som att hon slängde en kniv rätt in i järtat på mig, hon visste ju!

- Smilla. Sa jag och hon tittade upp.

- Hej. Log hon och gjorde plats åt mig på bänken. Jag satte mig vid henne och de andra killarna suckade men gjorde inte mkt mer.

- Känner du hur önskad du är? Frågade hon vasst.

- mm, Tack för stödet. Sa jag och fejkade ett leende till de andra killarna. Smilla tog ett bloss av ciggen och blåste ut det i mitt ansikte. Jag hatade när hon gjorde så, för att inte tala om att hon rökte också.

- Sluta göra sådär. Sa jag lät irriterrat.

- Nej. Sa hon och blåste ut mer på mig.

- serriöst lägg ner. Sa jag och tittade rgt på henne. Hon höjde utmanande ögonbrynen och log ett överlägset leende.

- Sure, ciggen var ändå slut. Tobbe, kan jag få en cigg? Frågade hon och han räckte fram en till. Jag drog snabbt åt mig den.

- Vad fan Biever! Ge hit! Sa hon nästan förbannat.

- Nepp, kom hem ist för att hänga med folk som bara skadar dig.

- Som du alltså. Sa hon surt och gick iväg. Jag suckade och himlade med ögonen medans jag gick efter henne.

- Smilla, Jag och Sarha är inte ihop. Sa jag när jag kommit upp bredvid henne.

- Visst, det är därför ni klängde på varann som värsta kåta äckel. Sa hon argt utan att titta på mig.

- Sluta, det var hon som kysste mig, jag backade undan men hon liksom hängde kvar. Sa jag sorgset. Det gjorde ont i mig när jag änkte på Smillas min när hon kom in i rummet. Då minndes jag Sarhas belåtna min. Jag drog snabbt tag i Smilla och hon vände sig snabbt om och borrade in ögonen i mig, hat var allt jag såg i dem.

- Sarha, det var hon som gjorde något i skolan, du ramlade inte, hon hällde kaffet över dig! Sa jag. Smilla bara borrade ögonen i mig igen.

- Tro inte att du hjälper mig genom att hänga på mig. Jag hade det bra innan du dök upp, jag hade kompisar, sen dök du upp och bara sabbar! Du är bara jobbig! Jag hatar dig! Skrek hon upp i mitt ansikte. En tår rann ner för ansiktet på mig men jag brydde sig inte om den.

- Hatar du mig verkligen? Frågade jag och tittade ner i marken. Jag ville inte visa att jag grät.

- Justin, jag hatar dig av hela mitt hjärta. Sa Smilla och vände sig om och gick mot hållet hon bodde. Jag bodde åt andra hållet. Jag tvingade undan tårarna och började gå hem.

Väl hemma gick jag in till gästrummet och tog Smillas väska. Jag packade ner alla hennes saker och gick sen in på mitt rum.

Smilla: Jag gick hemåt men så kom jag efter ett tag på att mina saker var hos Justin. Tårarna rann ner för kinderna på mig. Om jag hatade Justin? Nej! Jag gillade honom! Men jag kunde bara inte säga det till honom, jag kunde inte göra så mot mig själv igen.

Jag gick in på gästrummet och där var mina väskor redan packade. på dem låg en lapp. " Kan inte hålla dig här om du hatar mig. Älskar dig, men du vill ju inte ens vara i samma stad som mig. Så håller dig inte kvar om du inte vill<3" En tår rann ner för kindne på mig. Jag torkade snabbt bort den och tog väskan. Det var två, en resväska på hjul och en handväska. Jag började rulla ner resväskan och hade handväskan på armen. Jag gick ut till hallen där Pattie stod. Hon kollade frågande på mig.

- Så du åker nu? Sa hon tonlöst.

- A. Sa jag lika tonlöst och tog på mig skorna. Pattie följde mig ut.

- Vill du ha skjuts hem? Frågade hon. Jag tittade på henne och nickade. Jga fick hoppa in i hennes bil och så körde hon mig hem. Vi sa inte något på hela vägen, tystnaden räckte. Jag visste ändå vad hon hade sagt om vi pratat: Du vet att Justin älskar dig? eller typ: Han gjorde det för din skull. Jag gick ut ur bilen, hämtade mina väskor och gick in i huset. Jackob var väl på dagis och mamma på jobbet. Jag gick upp på mitt rum och började packa ur väskan. När jag drog upp en tröja ur väskan trillade ett brev ut. Jag tog upp det lilla kuväret och tittad epå framsidan. på framsidan stod det: I want you.

need

LOVE

Jag sprättade upp kuväret och tittade på brevet inuti.

Lyssna medans ni läser<3

När du sa att du hatar mig så tänkte jag, jag önskar jag kunde säga det samma. Men det gör jag inte.

Du är... du vet... the one. Jag vet bara det! Jag älskar dig och jag kommer aldrig sluta. När jag såg dig för typ

en vecka sen kände jag inte igen dig. Du har förendrats så mycket. Jag trodde det var samma Smilla jag

Skulle träffa när jag kom hit, men det gjorde jag inte. Jag träffade dig. Du är inte den du en gång var

men du är hur du är är, vad du än gör och hur du än ser du, jordens vackratse människa.

Du kanske aldrig kommer gilla mig igen, men jag kommer aldrig sluta älska dig. Jag åker snart från Startford. Jag ska iväg och jobba på albumet, jag är bara hemma några veckor under ett år. Jag önskar jag kunde ta med

dig som jag brukade göra, ta med dig och visa dig världen. Men du hatar mig och jag är ledsen att jag sårade dig så mycket. Du är jordens vackratse människa och behöver inte röka eller dricka för att bevisa att du är

någon. Du är inte min längre, men jag var ändå rädd att förlora dig. Idag visade du för mig att jag förlorat dig. Jag saknar gamla Smilla, hon som brukade krama mig och säga snälla saker. Men du är inte gamla Smilla

du är nya men ändå lika vacker, lika underbar och lika självlysande av liv. Låt inte Sarha eller någon annan

Ta det ljuset ifrån dig, du är den ända som är värd det ljuset. Men om du velat läsa ända hit ska jag väl avsluta snart. Jag älskar dig och kommer aldrig sluta.

// Love Justin<3

Vet att det blev ett ganska konstigt slut men hoppas det funkar ändå.

5 kommentarer till!:)

vad tycker ni?

Något dampar

Något dampar med bloggen så kapitel 68 är under kapitel 67. Har försökte fixa det men det funkar inte. Hoppas ni kan se ivarje fall detta inlägget på rätt plats. Annars fixar jag det på bdb eller något:)

Men bloggen har dampar ett tag, som för ett par dagar sen hade jag ca 4 kommentarer från olika IP: adresser men statestiken låg på 1 så det är ju inte rätt, men hoppas det slutar snart:)

Kapitel 67: I don´t love u, come over it

- Det är lättare än det ser ut. Log han. Jag såg hur Justin sårades av att jag pratade med Hank. Jag tyckte faktiskt lite synd om honom.

___________________________________________________________

Smilla: Jag red upp bredvid Justin som tittade ledset på mig.

- Förlåt, jag vet att det skulle vara du och jag idag. Men tänk logiskt, det är imorgon. Log jag men justin drog bara lite på mungipan, ett synbart fejkleende. Jag lät mig häst svänga lite närmare Justin så jag kunde luta mig över och puss honom på kinden. Det fick honom på bättre humör.

- Men jag är fortfarande inte kär i dig. Sa jag.

- Säg vad du vill. Log Justin och tittade oskyldigt upp bland molnen. Jag suckade och höll mig bredvid honom hela ridturen.

När vi ridit färdigt fick vi hoppa av hästarna och gå och se oss omkring på gården.

- Kolla! Där! Sa jag och pekade på några hästar som lastades.

- Vad händer här? Frågade jag Hank som ledde oss runt gården.

- Dessa hästar ska iväg till marknaden. Om de inte säljs där åker de till slakten. Det är fint kött. Log han. Jag ryckte till när jag tänkte på att den bruna som jag precis ridit kanske skulle slaktas. Jag fick fram till den och klappade den lite på mulen.

- Du kommer klara dig. Log jag och försökte attinte gråta när jag tittade in i hästens ögon. Så himla fin!

- Ska vi åka till hästmarknaden? Frågade Justin och la en arm om mig.

- Vad ska vi göra där? Frågade jag, fortfarande paralyserad av hästens ögon.

- Kolla häst. Sa Justin. Jag tittade upp på honom när han sa det.

- Nej. Du köper inte en häst. Sa jag.

- Jo! Det blir kul. Jag ser att du gillar hästar och jag kan köpa den åt dig, hyra en stallplats här....

- Nej. Justin sure hästar är söta men jag vill inte ha en. Han lade huvudet på sne men nickade. Jag tittade en sista gång in i hästens ögon innan vi åkte hem.

Justin gick in till sitt rum och jag till gästrummet. Jag tackade gud att det fanns en dusch i gästrummet och duschade av mig smutsen. När jag kom ut drog jag på mig trosor, mjukisar och en BH. Jag letade efter ett rosa linne när Justin kom in i rummet.

Justin: Jag hade hört för ett ganska bra tag sen att duschen stängts av och gick in. Jag glömmde såklart att knacka vilket följde till vad jag såg sen.

- Å! Shit förlåt! Sa jag snabbt innan jag var på väg att stänga. Smilla tittade på mig men inte särskilt arg över att jag sett henne i bara BH.

- Har du sett mitt rosa linne? Det jag brukar sova i? Sa hon. Jag stoppade rörelsen som precis skulle stänga dörren och kikade in.

- Nej? Sa jag och visste inte ens vilket linne hon snackade om. Men hallå jag är kille! Den snyggaste tjejen på jorden står här i BH och jag bryr mig inte? Sure!?

- Hepp. Suckade hon och kröp under sängen.

- Hittade det! Tjöt hon och kröp fram med ett rosa linne i handen. Hon drog på sig det. Och tyvärr fattade jag försent att jag stått och stirrat på henne.

- Justin! Jag ryckte till och kollade henne i ögonen.

- Gå och stirra i nån porrtidning ist. Sa hon och gick förbi mig. hon stötte till mig lite mot låret och jag kände att ciggpaket i hennes ficka. Skulle hon ut och röka? Jag följde efter henne och hon gick ut i trädgården och tände en cigg. Jag stod bara vid dörröppningen och tittade på henne med trött blick. Var hon verkligen tvungen att röka?

- Justin, om du vill ha så kom, men om du bara ska stå och glo så kan du gå. Sa hon kallt. Jag suckade och gick fram till henne och tog hennes cigg.

- Men för fan Justin! Sa hon surt och försökte ta den.

Smilla: Jag smällde till honom på axeln för att han skulle ge mig ciggen men han brydde sig knappt.

- En puss för en cigg. Retades Justin. Jag hade tröttnat på att spela, orkade inte mer. Någon i mitt huvud tryckte på ctrl+alt+delete. Så jag inte skulle se hur sårad han skulle bli.

- Justin, sluta. Du skadar bara dig själv. Jag älskar inte dig längre så sluta tro att jag gör det. Du älskar inte mig heller för den delen. Du älskar gamla Smilla som bara stod och nickade, det är inte jag längre! Jag röker och jag dricker och du vill inte veta allt jag gjort de senste året! Jag komme raldrig bli den samma Smilla igen. Så du älskar inte mig, du älskar förra Smilla. Och jag älskar inte dig hur du än är. Jag kommer aldrig att ens gilla dig igen. Jag kan bo med dig emn jag orkar inte spela. Sa jag och Justin fick tårar i ögonen. Han fimpade ciggen och gick in. Jag tände en ny och märkte inte att Pattie kom mot mig och satte sig bredvid mig i en av solstolarna.

- Du behöver inte vara så hård mot honom. Sa hon och tittade på mig med mjuka ögon.

- Pattie, jag är ledsen att jag är den ända tjejen på hela denna planeten som inte tycker Justin är universums snyggaste, men så är det bara. Jag förde ciggen mot munnen och tog ett bloss.

- Jag menar inte så. Men du måste inte såra honom.

- Han såra mig. Sa jag och reste mig upp.

- Inga cigaretteter i huset. Påminde Pattie mig med bestämd röst. Demonstratift fimpade jag den på trappsteget precis innan jag kom in i huset. Jag hörde hur hon suckade men det var bara skönt att höra det. Orkade inte göra henne nöjd hela tiden. Jag gick upp till gästrummet. Jag la mig i sängen. Sen sjönk jag ner med ryggen mot väggen. Jag grävde ner ansiktet och började gråta.

Det gjorde ont att vara nära dem, att vara nära Justin. Undrar om han fattade hur ont det gjorde att vara nära honom? Jag skulle aldrig kunna krama honom utan att det gjorde ont. Då kom jag på att de kunde komma in när som helst. Jag kollade på dörren, det fanns ett lås så jag letade rätt på min cykelnyckel och vred om i det gamla låset. Såna lås behövde ingen särskild nyckel. När det var låst lät jag tårarna rinna hur mkt de ville. Jag hörde steg utanför, de kom från Justins rum. Men han gick bara förbi min dörr. Jag suckade lättat och lät tårarna rinna igen. Efter kanske en halvtimmes gråtande reste jag mig upp. Jag gick in på toan och tog bort resterna av sminket och la på nytt, borstade håret och stoppade in ett tuggumi i munnen. Jag kollade mig en sista gång i spegeln innan jag gick ut. När jag öppnade dörren stod justin och tittade rätt in i mina ögon...

______________________________________________________________
Förlåt, jag har varit i ullared under två dagar och har inte kunnat komma ut på internet. Därför har kapitelen varit ganska trista, jag skrev dem på en kväll innnan vi åkte.:)

kommentera!:D

Kapitel 68: Just live him alone

Efter kanske en halvtimmes gråtande reste jag mig upp. Jag gick in på toan och tog bort resterna av sminket och la på nytt, borstade håret och stoppade in ett tuggumi i munnen. Jag kollade mig en sista gång i spegeln innan jag gick ut. När jag öppnade dörren stod justin och tittade rätt in i mina ögon...

_____________________________________________________________________

Smilla: Jag skulle precis bara gå förbi honom när han sträckte ut en arm så jag inte kunde gå förbi. Jag suckade högt och backade ett steg så jag kunde se in i hans ögon.

- Får jag gå? Frågade jag irriterat.

- Nej, jag hörde att du grät. Sa Justin och tittade oroligt på mig.

- Gjorde jag inte alls det. Sa jag.

- Jag vet vad jag hörde Smilla. Sa han mjukt. Jag suckade och gick och satte mig på sängen. Han kom efter och la ett täcke kring mig. Hur kunde han veta att jag frös? Jag drog det om mig och hoppade åt sidan så jag inte skulle behöva sitta så nära honom.

- Det är som om du är rädd för mig? Du kan leka med mig hur enkelt som helst när du är med dina kompisar men när vi är ensama vill du inte ens vara nära mig. Sa Jusitn sorgset. Varför var han tvungen att slå till nu? När jag gråtit? Då var det ju så lätt att brista igen!

- K? Sa jag och hoppade lite åt sidan. Han hoppade efter mig och drog in mig i en kram bakifrån. Han drog in mig så jag låg lutad mot honom och det verkligen brändes mot huden.

- Justin släpp! Jag slår dig! Nästan röt jag åt honom men han släppte inte. Han drog mig närmare och det sved i hjärtat. Jag armbågade honom i sidan men lyckades bara sätta mig upp för att se att jag satt i hans famn. Jag suckade och visste inte hur jag skulle ta mig ur kramen. Jag la en hand bakom hans nacke och kysste honom. Han släppte taget om mig och snabbt drog jag mig iväg från honom.

- Du vet att jag inte gillar dig. Sa jag och gick. Jag kunde nästan höra hur sårad Justin blev, men jag kunde bara inte vara kär i honom igen. Kom igen nu! Jocke från skolan var ju snygg! Honom kunde jag sattsa på men inte Justin! Jag gick ner och tog ett äpple ur kylen och tittade på klockan. Dags att sova...

Nästa dag!

På morgonen väckte Justin mig, jag hade glömt sätta på alarm.

- Skola. Sa han i mitt öra och jag kunde nästan spy på det ordet. Jag hörde hur Justin skrattade åt mig och satte sig på sängkanten. Jag hade rivit ner mina kuddar under natten så jag lutade huvudet mot hans lår ist. Jag slog upp ögonen ordentligt och kollade upp i hans.

- Vill du ha skjuts till skolan? Frågade Justin glatt.

- mm. Sa jag trött.

- Då får du bli min kompis. Log han.

- På riktigt. Snälla förlåt mig, vi behöver inte bli tsm men snälla bara förlåt mig. Fortsatte Justin. Jag satte mig sakta upp och tittade in i hans ögon.

- Om vi bara är vänner. Bara. Sa jag och han nickade glatt. Jag fnissade och skakade på huvudet.

- Bra. Men gå ut, jag behöver byta om. Sa jag. Justin reste sig och gick ut. Jag tog en svart t-shirt och en jeansjacka, som var utan ärmar.

Justin körde mig till skolan i sin bil. Elina och dom såg oss komma. Han öppnade dörren som en riktig gentleman och jag skrattade åt honom.

- Men gud Justin! Du behöver inte låtsas vara artig jag vet redan hur oförskämd och jobbig du är. Skrattade jag åt honom och han log ett stort skratt leende.

- Man kan ju alltid försöka. Log han. Elina och dem slöt upp bakom mig. Jag vinkade hejdå till Justin och han körde iväg.

- Så du och Justin är kompisar nu? Frågade Sarha. Jag log stort mot henne och nickade. Jag tittade in i hennes ögon och hennes leende försvann plötsligt. Hon fick en ondskefull blick i ögonen och jag tänkte precis backa undan när det var försent. Jag fick hennes skoll heta kaffe rätt över huvudet. Det brände till i varje liten hudcell jag hade.

- Fan! Sarha varför gjorde du... Mer hann jag inte säga innan hon knuffade omkull mig och gav mig en hård spark i magen.

- Håll dig fan borta från Justin! Du sa att han var ful och äcklig! och helt plötsligt är ni kompisar, kanske KK:s? Sa hon och spottade på mig. Sen gick alla, ingen stannade kvar för att se hur jag mådde. Jag reste mig upp och kände hur smärtan steg i magen. Då kom en blond tjej upp mot mig. Hon hade glasögon och lite av en nörd, jag kände igen henne från matte lektionen.

- Shit! Hur gick det? Frågade hon och räckte mig handen. Jag tog den och hon hjälpte mig upp.

- mm, det gick väl okej. Jag har varit med om värre.

- Och dem kan man kalla kompisar. Sa hon och tittade surt bort mot dem som gick in till entren.

- Mm.

- Du jag följder dig hem. Sa hon. Jag suckade och nickade. Men då kommer Elina ut springandes. Hon hade ett glass med iskallt vatten som hon kastade över mig och gick sedan väldigt nära.

- Kom ihåg, rör inte Justin. Då är ju livet lugnt. Du kan va med oss, bara du inte rör Justin. Sa hon. Tjejen med glassögonen puttade ilsket bort henne.

- Så du vill fajtas eller! Sa Elina argt.

- Om du vill det så. Sa Tjejen och lutade sig framåt mot Elina. Elina var rädd för att slåss så hon backade. Tjejen fick ett belåtet flin på läpparna och lutade sig tillbacka för att se Elina gå iväg mot entren. Hon la en hjälpande hand på min rygg och så gick vi hem mot mig.

- Vad heter du? Frågade jag efter en stund.

- Lynn, Du da? Frågade hon snällt.

- Smilla, men det är så jävla svårt att utala så kom på nåt smeknamn bara. Log jag och log tbx. Hon började leta i sin väska efter något. Sen efter ett tag fick hon upp vad hon letade efter. Sminkborttagnings-servetter.

- Här, du har smink... överallt. Log hon och jag små skrattade. Jag tog en servett och började dra dem över kinderna och ögonen. Efter ca en halvtimme var vi hemma hos mig. Jag stannade vid dörren och kramade hennne så gott jag kunde, jag ville inte att hon skulle lukta kaffe.

- Tack. Log jag och gick in.

- Ä! Det var inget. Log hon och så började hon gå tbx till skolan. När jag gick in kom Justin ut till hallen. Han hade suttit i köket.

- Men gud Smilla! Vad har hänt! Frågade han oroligt. han skulle just lägga armarna om mig när jag mindes Sarhas ord och Elinas förtydligande ord: Rör honom bara inte. Jag ryggade snabbt åt siddan så Justin inte fick tag i mig. Sen sprang jag upp för trappan och in på gästrummet. Jag stängde dörren och låste den. Sen gick jag in i duschen. Drog inte av mig kläderna. Satte mig bara i duschen, lät vattnet rinna över mog och blandas ihop med mina tårar. Jag som trodde att Sarha var äkta. Att hela gänget var äkta, att jag kunde lita på alla. Justin knckade på dörren i gästrummet. Det sved i mig. Jag sårade honom så mkt just nu! Jag stängde av vattnet och drog av mig kläderna. Satte på mig nya rena kläder, trosor, BH, mysisar och en pösig tröja. Sen öppnade jag. Justin nästan rusade in och såg mig. Jag hade failat ganska stort med att försöka få bort mitt smink tidigare och nu var jag svart kring ögonen och ganska utmojsad på kinderna. Håret hängde stripigt ner och droppade på sidorna om mig. Justin gick fram till mig.

- Varför får jag inte röra dig? Frågade han.

_______________________________________________________________________

Drama!

kommentera!

och sorry för lite bilder:)

Kapitel 66: The white one

- Vad fan är det för dag vi ska på imorgon? Frågade jag.

- det får du ju se. Log han.

______________________________________________________________

Nästa dag!

Justin väckte mig klockan 9 på morgonen.

- KOm igen solstråle, vi ska upp nu. Jag satte mig upp i sängen. Jag suckade och chasade ut honom så jag kunde välja kläder. Det fick bli ett vitt linne under en gammal rutig shorta och ett par shorts. När jag kom ut ur rummet såh jag på Justin att han inte heller hade klätt upp sig.

- Kom igen frukost. Och du måste vara possetiv idag. Annars blir det inte kul. Log han.

- Justin, du har träffat mig. Jag är inte possetiv till mkt. Log jag. han slog mig löst på armen och så gick vi ner. Justin proppade i mig massa mat och körde mig sen så långt ut han kunde komma tydligen. Plötsligt åkte vi förbi ett stort fält med hästar på. Sen satte justin på mig någon slags cowboy hatt.

- Justin, du kan inte mena allvar! Sa jag förvånat.

- Jodå. Log han. Han parekrade bilen och jag gick till några hästar som stod vid staketet.

- Vad tycker du? Frågade Justin. jag var på bra humör, jag gillade hästar. Fast jag berättade aldrig det för någon.

- Det är as fint. Kolla den där hästen! gud vad vacker! Sa jag och pekade på en vit häst med flygande lång man en bit bort.

- Nästan lika fin som du. Log justin och tittade ner på mig. Jag såg det bara i ögonvrån för mina ögon var fast spända på den vackra hästen.

Efter ett tag skulle vi rida också. Jag fick tyvärr inte rida den vita, den var för vild. Men jag var helt kär i den. Det var synd att jag aldrig mer skulle få träffa den bara. Jag fick rida en brun. Den var också fin och snäll sa killen som ledde oss. Jag tittade länge på den bruna också. Justin märkte det och stötte mig i sidan.

- Är du så såld på hästar? Log han. Jag ryckte till och tog tbx mig kaxighet.

- Nej, men ibland ser man något fint bara. + Om jag tittar på hästen behöver jag ju inte titta på dig. Log jag och gick in till den bruna hästen. Justin fick rida nån svart häst. När vi skulle upp på dem hjälpte de mig lite. Hna hivade upp mig men jag ramlade tyvärr av på andra sidan. Jag reste mig snabbt upp.

- Jag är okej! Sa jag utan att se det komiska i det hela.

- Bra. Försök igen. Log han och hivade upp mig. Jag lyckades stanna på hästen denna gången. När vi skulle iväg trivdes jag bättre än någonsin. Tyvärr var hästar inte en sport som skulle göra mig poppis. Jag suckade för mig själv och tittade ner på den fina bruna hästen.

- Hur är det Smilla? Du verkar helt borta. Sa Justin och red upp på sidan om mig.

- Nej det är inget. Log jag och tittade in i hans ögon. Det var svårt att inte titta in i dem. Vi red neråt mot en strand där vi fick gå precis vid vatten brynet. Killen som ledde oss var typ 20 och rätt så snygg. Jag red upp vid sidan av honom och började prata. Han hette Hank ( annorlunda nanm?) och hade jobbat med hästar sen han var liten. Den vackra vita hästen var hans och han ägde inte gården men ägde fem hästar på gården. Deb vita 3 till och den typ gula som han satt på.

- Gillar du hästar? Frågade Hank.

- Jag lite. Log jag.

- Du har talang. Vi ska ha lägerbål imorgon. Några kompisar kommer hit och så rider vi ner till en eld och grillar och har kul. Kom med om du vill. Log Hank.

- Gärna! Men jag kan inte rida. Visst detta kan jag men inget annat.

- Det är lättare än det ser ut. Log han. Jag såg hur Justin sårades av att jag pratade med Hank. Jag tyckte faktiskt lite synd om honom.

___________________________________________________________

Nu är jag nog snart hemma från ullarde och då ska jag se om jag orkar med ett inlägg:)

Kapitel 65: Just one day!

Varför fan grät jag! Jag tog upp huvudet på kudden och lät tårarna rinna. Då kom Justin in i rummet....

_____________________________________________________________
Smilla: Jag drog snabbt bort tårarna och vände mig ifrån honom. Jag hörde hur dörren stängdes och Justin la sig mitt emot mig. Jag ville inte vara svag så jag tittade in i hans ögon, men han tittade bara på mina blöta kinder och röda ögon, inte in i ögonen.

- Varför gråter du? Frågade han mjukt. Han hade ivarje fall vett att inte röra mig.

- Har inte du med att göra. Sa jag.

- Säkert? Frågade han. Jag höjde ögonbrynen.

- Trodde du att jag grät för dig? Du är lite väl självgod! Jag skulle aldrig gråta över dig. Sa jag. Han suckade och tittade mig i ögonen. Jag råkade släppa en till tår. Han torkade bort den.

Jag lät honom, orkade inte bråka med honom. Han höjde förvånat ögonbrynen.

- Du låter mig röra dig? Sa han smått förvånat.

- Vänj dig inte. Svarade jag och försökte vända på mig men Justin tog tag i min arm.

- Snälla frys mig inte ute så. Sa han och jag suckade men lät bli att vända mig om. Han tittade in i mina ögon.

- Varför gråter du? Frågade han igen.

- 1: Det har du fortfarande inte med att göra 2: Jag gråter inte längre. Jag mår bra! ljög jag.

- Jag ser att du ljuger. Sa han. Jag himlade med ögonen och reste mig upp. Torkade ögonen och la på nytt smink. Efter lite brunkräm på det syntes det inte att jag gråtit. Justin ställde sig bakom mig och la händerna på mina höfter. Jag drog snabbt bort dem. Han suckade bakom mig och jag vände mig om.

- Justin, inse, jag kommer aldrig att gilla dig igen.

- Varför skulle jag?

- För att du inte kan leva i nån dröm. Sa jag och satte upp håret i en tofs.

- Var ska du? frågade han mig när jag drog med ett cigg-paket i fickan.

- Nånstanns, tänkte röka lite, hänger du med?

- Vill du det?

- Nej, men annars måste jag hem nio, och det orkar jag inte med. Suckade jag och Justin förlorade en gnista han haft i ögonen.

- Sure. Sa han och gick med mig.

Jag ahde redan tänt en cigg utanför dörren. Och Justin tittade äcklat på mig.

- Ska vi dra till Sarha? Ryan brukar alltid hänga där. Sa jag och Justin nickade och låste upp bilen. Men innan jag kom in i bilen stoppade han mig.

- Inga cigg i bilen. Sa han. Jag suckade och tittade på honom med " Du-måste-skoja-blicken" men slängde ciggen på gatan. Jag gick in i bilen och så åkte vi till Sarha.

Sarha öppnade dörren och såg mig.

- Hej snygging! Log hon och kramade mig.

- Japp, tyvärr så hängde odjuret med också. Suckade jag och tittade menande på Justin. Han himlade trött med ögonen.

- Okej, men Ryan är ändå här.

- Bra, då slipper jag min barnvakt. sa jag och tog upp ciggarna ur fickan.

- Vill du ha? Frågade jag Sarha tog en cigg och tände på den. Justin tittade lika äcklat på mig som vanligt. Vi tog med ciggarna in och Justin hade redan satt sig bredvid Ryan.

- Måste ni röka här inne? Frågade Ryan.

- aa? Sa jag och Sarha samtidigt. Justin suckade och satte sig en bit ifrån oss. Sarha satte sig i Ryans knä. Jag kollade på klockan.

- Sarha, kan jag ta lite äppel-cider-vinäger? Frågade jag. Sarha såg ut att komma på samma tanke som jag. vi gick ut i köket och hällde upp två matskejdar i fyra glas. Sen gick vi ut med dem.

- Äppel-cider-vinäger till alla! Ropade vi glatt. Justin tittade frågande på mig. Jag och Sarha hade vant oss vid den vidriga smaken och skålade.

- Man måste halsa, annars känner man inte det goda. Log vi. Ryan och Justin tog varsitt glas och så skålade vi.

- 1...2...3! Log vi och drack våra glas. Jag och Sarha. gjordeinte ens några miner, till skillnad till Justin och Ryan. De sprang till toan och man kunde höra hur de spottade och fräste där ute. Vi skratatde bara åt dem och satte oss i soffan igen. Efter ca tio minuter kom killarna tbx.

- Vad fan var det!? Nästan skrek de.

- Äppel-cider-vinäger. Log vi.

- Hu kunde ni drickat? Frågade Frågade Justin.

- Vi är vana, och det är bra för huden, håret och förbränning av kalorier. Sa jag.

- Men ändå. Sa han och skakade på huvudet. Sen tog vi ciggarna och rökte lite till innan de tog slut.

- Fuck! Det var mina sista! Sa jag. Jag tittade besviket på Sarha.

- Nej! Justin? Sa hon och log sitt flörtigaste leende.

- Du kan ge upp, han är mr: perfekt. Du har större chans hos Jultomten. Sen tittade vi på förväntansfulla blickar på Ryan.

- Tro inte något. Sa Ryan och vi suckade.

- Justin! Snääääääääääääääääääääääääääääääälla!!!!!!!!! Bedjade jag.

- Nej. sa han, smått road av att jag bad sådär.

- KOmigen! jag gör vad som helst!... typ. Sa jag efter att jag såg hans min efter att jag sagt det.

- Nej.

- Fuck u! Sa jag surt och reste mig från soffan.

- Sarha ajg ska bara ringa några kompisar och se om de är i affären. Log jag och gick iväg med mobilen. Justin följde suckade efter mig. Jag slog ett av numren.

- Hej det är Jake. Sa en kille, runt 20 som gjorde det mesta man bad honom om.

- Hej Jake, kan du köpa lite cigg i affären och komma över med dem till Sarha. Vi betalar dig här. Sa jag.

- Sure. Sa Jake och la på. Jag log och vände mig om för att möta Justins besvikna blick. Jag försökte gå föbi honom men han lät mig inte.

- Snälla Smilla. Kan jag bara få en kväll med dig?

- Varför? Jag gillar dig ju inte ens. Sa jag argt. Jag kände till och emd hur mkt jag skadade honom när jag sa så.

- Snälla? Sa han igen.

- Vad får jag för det? Frågade jag. jag ville ha övertag, ingen svagis längre!

- Jag vet inte, Kul? Sa han med en bedjande blick.

- Okej, en dag. Vilken?

- Imorgon. Log han.

- Sure. Sa jag och han log stort.

- vad är det för blick du kör med!? Skrattade jag.

- Den söta blicken. Log han och jag himlade med ögonen och gick in till Sarha. När klockan närmade sig tolv åkte jag och Justin hem. I bilen log han sådär igen.

- Justin, jag ser att du är äckligt glad över något.

- Vi ska ha riktigt kul imorgon. men ta vekrligen inte på dig något som är ömtåligt, ett par jeans som du halvgillar och nån gammal tröja.

- Vad fan är det för dag vi ska på imorgon? Frågade jag.

- det får du ju se. Log han.

______________________________________________________________________

Detta var tidsinställt inlägg och det är därför uppdateringen är så dålig idag, just nu är jag nämligen på ullared!:D

Så ni behöver inte känna er tvingade att kommentera, det komme rupp idag ändå:)

Kapitel 64: I miss the old

- Vi delar hus men ge fan i att dela säng. Justin drew Biever, håll dig borta från mig.

________________________________________________________________

Smilla: När jag kom hem från Sarha låg justin i min säng och löste en rubixkub. Jag tittade på byron vid sängen och såg att det var hans femte.

- Justin stick från min säng. Sa jag trött och damp ne rpå andra sidan, Det var en 90 säng och inte mkt plats till två.

- Varför? Frågade han glatt och vände sig mot mig. Jag mötte honom med en argblick.

- För att det är min säng. Suckade jag och försökte putta bort honom men han var beredd. Jag var trött, klockan var 4 på natten och jag ville bara sova. jag drog täcket över mig coh la huvudet på kudden. Justin tittade på mig.

- Vad har du gjort? Frågade han. Jag tittade upp på honom sjukt arg.

- Det har du inte ett skit med att göra, testa leva lite själv så behöver du inte fråga andra om deras liv så mkt.

- Jag kan inte leva mitt liv för jag är upptagen med att hålla koll på DITT! Sa han.

- Din jävla bög! Jag har inte bett dig komma in i mitt liv igen! Jag behöver inte dig emn du verkar ju vara beroende av mig så jag kan inte komma bort från dig! Skrek jag till honom. Han suckade och tittade på mig med lyfta ögonbryn.

- Du vill inte ha mig här, okej jag fattar. Men du behöver mig här... Mer hann han inte säga innan jag knäade honom i magen och knuffade ner honom från sängen. Han låg sedan på golvet några sekunder i ren smärta innan han reste sig. Jag reste mig också upp och ställde mig nära honom. Jag kunde se hans ena blodådra skjuta ut från halsen, den kom bara upp så när han var riktigt förbannad. Jag tittade rätt in i hans ögon. Han spände käkarna mot mig. Jag ville hitta på något riktigt kul, något att hälla över honom men jag kom inte på något och kunde inte hitta något. Han la en hand på min nacke och kysste mig. Först besvarade jag den, men sen kom jag på vad jag höll på med och puttade bort honom så hårt jag kunde. Han åkte in i väggen med en hård smäll och blundade hårt när smärtan ilade till i ryggen på honom.

- Vad är det Biever? Klarar du inte av lite smärta? Frågade jag honom. Han sjönk neråt med ryggen lutad mot väggen. Först tittade han ner i golvet och sen upp i mina ögon.

- Jga vet att jag sårade dig. Jag vet att det gör ont, men kan du inte bara förlåta mig? Frågade han. En tår rann ner för kinden på honom. Jag veknade inte utan bara skakade på huvudet och la mig ner i sängen för att sova. Senare kände jag hur han kröp upp hos mig. Jag orkade inte streta emot utan gjorde plats för honom. Han fick stryk imorgon ist.

Nästa dag!

Justin: Jag vaknade av att Smilla sov precis bredvid mig. Jag fattade att hon skulle få cp-damp/mens-ryck om hon skulle vakna och se mig så jag smög ut ur sängen och ut ur rummet. Mamma hade redan vaknat och satt vid köksbordet.

- Morgon Justin. Log hon. Jag gick och tog en macka och la på lite smör och ost.

- Så hur går det med Smilla? Frågade mamma.

- Sämst, jag vet inte ens vem hon är längre.

- Det blir snart bättre.

- Jag tror inte det. Hon röker, dricker och gud vet vad. Suckade jag och tryckte in mackan i munnen.

- Men hon är ju samma Smilla, bara förendrad.

- Inte samma Smilla, hon är inte bara förendrad, hon är helt uppochner. Suckade jag och gick till mitt rum. Jag satte mig vid Twitter när det knackade på dörren. Smilla kom in.

- Har du cigg? Frågade hon. Jag höjde ögonbrynen.

- Varför skulle jag ha det?

- Justin, jag såg dig röka igår. Du hade spytt eller åt minstone hostat om du inte var van. Du har rökt förut. Jug suckade och gick fram till henne.

- Jag röker inte, och har inte gjort det. Men ja, jag har provat förut, som vem som helst!

- Inte det jag frågade om, right? Sa hon kaxigt.

- Vad är det med dig? Frågade jag smått irriterad.

- Du klarar ändå inte att höra det. Har du cigg?

- Nej, om jag haft hade du ändå inte fått. Hon suckade djupt.

- Öl då? Sprit? vad som helst! Gnällde hon.

- Mjölk. Sa jag. Hon himlade med ögonen.

- Nåt gott.

- Cola.

- Men idiot! Sa hon och tittade mig djupt i ögonen innan hon gick.

Smilla: Jag gick till mitt rum för att kolla min resväska en gång till. Jag hade haft ett paket hemma, jag måste packat det! Jag kollade noga igenom resväskan och hittade paketet i min sminkväska. Jag ahde gömt det där för att Justin inte skulle hitta dem. Jag gick ner till deras baksida och tände en cigg. Jag stog lutad mot väggen och sög in röken. Då kom Pattie ut och såg vad jag höll på med.

- Smilla! Vad håller du på med!? Frågade hon förvånat. Jag var inte rädd för Pattie över huvudtaget, jag kunde kaxa lika mkt med henne som med Justin.

- Röker? Sa jag och lyfte ena ögonbrynet.

- Jag menade VARFÖR röker du? Frågade hon.

- För att det är gott.

- Och giftigt.

- K? Sa jag coh drog in lite mer rök. Hon tog ciggen från mig och slängde den i marken och trampa på den.

- Va fan! Sa jag argt.

- Du kommer tacka mig senare.

- Men inte nu, så jag går nån annan stanns och röker. Sa jag coh gick.

- Smilla, att röka hjälper inte något eller någon.

- Men det är gott så du kan skita i vad jag gör. sa jag och gick förbi henne. Jag mötte Justin i dörröppningen men plöjde honom bara ur vägen.

- Det finns något som kallas stanna elelr bara säga förlåt. Sa han surt.

- Finns något som kallas inte bry sig. Sa jag surt och gick ut ur huset.

Justin: Jag gick fram till mamma.

- Ser du vad jag har att jobba med. Suckade jag och satte mig i en av ute stolarna.

- Hon är verkligen helt förendrad. Sa mamma och tittad epå mig.

- jag vet. Sa jag.

- Hon stack ut för att röka mer va? Frågade mamma.

- aa, men jag tror jag vet var hon är. Sa jag och gick. Jag tog bilen och körde längst gatan men såg ingen Smilla. Så efetr en halvtimme körde jag hem igen. Jag gick upp på mitt rum och la mig på sängen. Jag ringde hennes mobil och kände hur det vibrerade under min rygg. BRA! Tjejen hade glömt mobilen i mitt rum! Jag kastade mobilen i soffan som stod i mitt rum och satte mig vid datan. Då ringde Ryan.

- Tja Ryan! Sa jag och satte mig i soffan.

- Tja Biebs! Hur är det?

- Sämst typ. Saknar gamla Smilla.

- jag har aldrig träffat gamla Smilla men nya Smilla är helt okej.

- Vafan! Ryan! Hon dricker och röker! Det är inte okej!

- ta´t lugnt Biebs. Hon är tonåring, right? Det är normalt.

- Men ändå.

- ta och lär känna den nya Smilla ist för att jaga den gamla.

- Den nya Smilla hatar mig.

- Men få henne att sluta då.

- Oj vad lätt!

- Men kompis kämpa på! jag måste sticka.

- Okej ses nån dag.

Smilla: jag kom på att ajg inte hade någonstanns att ta vägen direkt efter att ajg gått ut från rummet. Men när jag var i trappan kunde jag se Justin gå ut för att leta efter mig. Trappan var bra placerad så han såg inte mig. Jga gick upp på ahns rum för atts e om det fanns något kul där. Men allt jag hittade var hans knäppa gitarr som är för vänsterhänta personer. Jag höll den upp och ner och började spela lite. När jag hörde någon i trappan. jag satte snabbt tbx den på sin plats och gömde mig under sängen. jag kom som tur på att om han skulle ringa mig skulle han ju komma på att jag gömde mig i hans rum så jag kastade upp mobilen på sängen. Han skulle aldrig fatta något. Han kom in och efter ett tag ringde Ryan. Justin hade högtalaren på så jag hörde allt. Tårarna rann lite på mig. jag visste inte varför men det gjorde bara det. Jag saknade Justin lite, men inte mitt gamla jag. Justin lämnade rummet och efter ett tag kunde jag smyga ut. Jag la mig i sängen och gömde mig under täcket.

Varför fan grät jag! Jag tog upp huvudet på kudden och lät tårarna rinna. Då kom Justin in i rummet....

_______________________________________________
Ville ha in lite spänning i slutet:)

Kommentera:)

Kapitel 63: Go away

Nu var hon sån bara för att inte bli sårad. Jag suckade och körde upp på min uppfart. Men så tänkte jag efter lite. Jag beövde träffa henne mer, så hon såg att jag inte ville playa henne. Men hur skulle det gå till? Fan! Men så kom jag på en grej och stratade bilen. Jag körde upp mot hennes hus och stannade på uppfarten.

____________________________________________________________

Smilla: Jag hoppade till när jag gick in i mitt rum och en person satt där inne. Justin satt på mig säng och log ett äckligt glatt leende.

- Justin, innan jag hugger huvet av dig. STICK! Fräste jag åt honom.

- Sure, vi drar. Log han och plockade fram en väska och började packa mina saker.

- Vad fan håller du på med! Skrek jag till honom. Hon tittade upp och log leendet igen.

- Din mamma tycker att du borde komma ifrån lite, du vet, rökningen, drickandet och sånt. Så jag kom med iden att du kunde bo hos mig ett tag. Log han. Han var helt jävla sjuk i huvudet.

- Biever, tro inte att du kan bestäma sånt med min morsa. Sure, jag kan bo här, jag kan tillåta dig bo i samma stad som mig. Men i samma hus kan du bara drömma om. Han fortsatte packa mina kläder. Jag gick fram till honom och puttade iväg honom från min garderob. Sen gav jag honom den hårdaste örfilen jag någonsin gett någon i hela mitt liv. Han hoppade till och kved. Sen gick han mot mig och jag puttade undan honom igen.

- Biever gå! Röt jag till honom. Han gick mot mig igen och när jag tänkte ge honom en till örfil så tog han min hand och brottade ner mig på golvet. När han sedan låg över mig kom jag att tänka på möjligheterna om jag bodde hos honom. Hur mkt jag skulle kunna göra mot honom. Jag slutade kämpa och ryckte på axlarna.

- Sure, om du vill att jag ska bo i samma hus som dig. Varför inte? Men jag kommer inte göra det lätt för dig Biever.

- Okej bra. Och det är Bieber. Han släppte taget om mig och jag hjälpte honom att packa ner mina kläder. Vi gick ner. Då kom Jackob efter oss.

- Sjmilla! Smilla! Vaj ska dju!? Frågade han. Han grät.....

- Jake, jag ska bara sova hos Biever i några nätter. Du vet denna killen som lovade dig glass. Sa jag. Jake nickade och tittade sedan surt på Justin.

- Glass! Sa han. Justin tittade bedjande på mig. Jag log triumferande.

- Kan vi spara det tills imorgon? Frågade han. Jake suckade och nickade. Sen fick jag ge honom en riktigt stor kram. Jag satte mig i blien och log ett falskt leende mot honom.

- Sluta fejka. Sa han och tittade mig i ögonen.

- Sure, Jag hatar dig och kommer aldrig sluta. Du är den elakaste personen jag någonsin känt och som sagt, jag hatar dig. Sa jag och tittade hon i ögoen, borrade in blicken i ögonen.

- tack. Sa han och körde hem till sig. Hans mamma var hemma så jag skyndade upp till gästrummet. Jag satte mig i sängen och tittade mig runt omkring. Inte jätte stort men helt okej.

- Gillar du det? Frågade Justin mjukt. jag reste mig upp och drog tag i hans tröja med ena handen. Och tryckte honom mot väggen.

- Bara för att du tagit hit mig kommer jag inte vara trevlig, hoppas du fattar det. Sa jag ilsket. Justin drog loss mig från hans tröja.

- Sure. Log han och höll kvar min hand i sin. Jag drog snabbt undan den och knuffade in honom i väggen igen. Han suckade och gick mot mig igen.

- Du vet att du inte behövde slå mig, putta mig eller hälla saker över mig.

- Det gör jag för skojs skull. Sa jag och började plocka upp mina kläder.

- PS/ Du är en idiot. Sa jag och tittade upp på honom. Han suckade sorgset och fortsatte plocka upp mina kläder. Jag älskade att såra honom, det var så skönt att se honom lika sårad som jag en gång var.

Plötsligt knuffade han ner mig i sängen.

- Vad fan gör du! Fräste jag åt honom.

- Har kul! Du borde testa. Log han och la en hand mot vid sidan om mig. Jag hade trist så att leka lite med honom blev en rolig sysslesättning. Jag satte mig upp så nära jag kunde komma hans läppar. Jag drog ner honom bredvid mig i sängen och lät honom komma närmare med sina läppar. Sen drog jag upp en fot mot hans mage och puttade ner honom från sängen.

- Vi delar hus men ge fan i att dela säng. Justin drew Biever, håll dig borta från mig.

________________________________________________________________

Har ni tröttnat?:)

Kommentera vad ni vill ska hända:)

och förlåt för kort kapitel:)

Kapitel 62: let it burn

- aa, men du kom ajldrig hejm. Sa han och tittade lite smått oroligt på mig. Så liten och ändå så stort hjärta!?

- Om jag berättar vad som hänt ikväll, lovar du att sova då? Frågade jag. han nickade så följde jag honom till hans rum.

_________________________________________________________

Smilla: Jag brättade inte allt för Jackob, såklart! Jag berättade att jag och Justin pratat och att det var koej mellan oss, vilket var halv sanning. Sen att allt var bra och sånt. Då somnade han till slut och jag gick upp på mitt rum. Jag hade fått ett mess från Justin. " Bieber?" Frågade han. "Biever" Svarade jag surt och la mig ner i sängen. Efter en suck mot mobil skärmen där alla våra gamla mess fanns somnade jag.

På runt två ringde Sarha.

- Hej Smilla! Ska vi dra till stan? Jag har precis skaffat mer cigg!

- Lita på att jag kommer! Vi möts vid rökväggen? Frågade jag.

- Japp! Och så stängde vi av. Rökväggen var i utkanten av stan och egentligen brukade vi inte sitta där, men det var där jag tagit min första cigg så därför kallade vi den för det. Jag tog på mig ett vitt linne som hade fransar i slutet så halva magen syntes och ett par jeans, helt okej stil.

I stan fick jag en cigg av Sarha.

- Nu fan! Log hon och stoppade in den i munnnen och gjorde sitt efterlängtade halsbloss.

- Mä! Gud! Där är du för feg! Skrattade jag och sög in röken för att stänga munen och andas ut den genom näsan.

- Du ser ut som Mrs: Swopps när jag svarar fel på en fråga som jag borde kunna! Fnittrade Sarha. Jag skrattade ut den sista röken. Sen kom Elina och Lina och tog en cigg de också. Vi gick runt på stan och kollade kläder och flörtade med killar. Sarha var värst av oss alla då hon skulle flörta med varje kille hon kunde få syn på.

- Om Justin går förbi dig kommer du säkert göra likadant med honom! Av ren vana! Fnittrade jag Sarha himlade med ögonen.

- Kankse, hur snygg är han på en skala 1-10? Frågade hon med lite ironi i rösten.

- 0 Sa jag snabbt och så satte vi oss vid en vägg. Efter en timmes flams så såg jag Justin gå förbi oss ca 20-30 meter ifrån oss. Han såg mig och tittade på mig med nån konstig blandning av blick, en orolig och sur.

Han drog upp något han hade i innerfickan.

- Ska vi dra innan han kommer hit? Frågade Elina. Svagis!

- Nej, varför? Då vinner ju han. Log jag och reste mig upp. Jag drog in ett djup bloss från ciggen och när han stog framför mig blåste jag ut det på honom. Jag såg i hans blick hur äcklad han var.

- Så du röker nu också? Frågade han.

- A, problem? Frågade jag. Han suckade och drog fram en ros.

- Jag ville bara säga förlåt, för igår och det senaste året. Jag kom på att jag hade en tändare i fickan. Jag drog ner ciggen i marken och trampade på den.

- Aww. Log jag och tog den. Han log ett snett leende innan jag tog fram tändaren och tände eld på den. han suckade och tittade trött på mig.

- Så kan man också göra. Suckade han.

- När rosen kommer från dig är det det ända man kan göra. Sa jag och tttade honom djupt i ögonen. Han bröt ögonkontakten och jag tittade ner på Sarha som räckte mig en till cigg. Jag tände den och blossade in ett bloss.

- Vill du prova? Frågade jag med utmanande blick. Han lyfte på ögonbrynet.

- Varför skulle jag? Frågade han irriterat. Jag ryckte på axlarna och drog in ett till bloss och blåste ut röken på honom.

- För att det är gott. Sa jag.

- Du är ju för fan drogad. Fräste han åt mig. Jag tog ett kliv nära honom. Riktigt nära! Våra läppar möttes nästan.

- Nepp, inte än. Jag har inga drogor för tillfället, men har du några så kanske jag får låna dem? Sa jag. Han suckade oc himlade med ögonen.

- Vad får jag om jag tar ett bloss då? Frågade han ointresserat. Jag funderade.

- En puss, på munnen. Sa jag med utmanande blick. Några killar hade samlats runt oss och sa ett typiskt: oooo.

- Sure. sa han och tog ciggen. Han drog in ett djup bloss och blåste ut det på mig på samma sätt som jag gjort på honom.

- Snyggt. Du verkar du kunna detta. Sa jag och tog ciggen från honom. Han lyfte på ögonbrynen och jag suckade. Jag ställde mig riktigt nära honom igen och denna gången kysstes vi. När jag avslutade kyssen log han ett snett leende.

- Inget att hälla denna gången.

- Ora dig inte Bievs, det kommer. Jag satte mig ner igen bredvid De andra och blossade in röken. Han suckade och gick sin väg.

- Shit! Du leker med honom mer än jag trodde jag möjligt! Sa Sarha.

- Vadå? Frågade jag.

- Men ser du inte att han gjorde det bara för att få en puss eller?

- Då får han väl längta, nästa kommer. Men då komemr väl lite mjölk i håret på honom med det.

- Det tror jag han kan offra. Sa Sarha.

- Men lägg ner. Han kommer tbx nu när jag inte vill ha honom läängre. Du kan ha skylla sig själv. Vi gick därifrån mot en annan butik. Sarha hade fått slut på cigg så vi skulle kolla med några killar om dom kunde köpa åt oss.

Justin: Jag satte mig i bilen och körde hem. Jag kunde inte fatta att Smilla blivit såhär. Men det var mitt fel också. Jag hade sårat henne, djupt och hon hade bestämt sig för att aldrig emr bli sårad igen. Nu var hon sån bara för att inte bli sårad. Jag suckade och körde upp på min uppfart. Men så tänkte jag efter lite. Jag beövde träffa henne mer, så hon såg att jag inte ville playa henne. Men hur skulle det gå till? Fan! Men så kom jag på en grej och stratade bilen. Jag körde upp mot hennes hus och stannade på uppfarten.

_____________________________________________________________

Vad tror ni kommer hända där?

Kapitel 61: I still don´t like you

- Jaj skyddar dij. Sa han. jag log lite för vi hade precis sett ett sånt pogram där prinsen skyddade prinssessan så det var väl därför han blev sån. Jag log mot honom och öppnade dörren. Och där utanför stod Justin...

___________________________________________________________

Smilla:

- Vi skulle la träffas på festen? Sa jag. Justin log ett snett leende.

- Kunde inte hålla mig. Log han och tittade ner på Jackob som stod som en riddare framför mina ben. Justin tittade mot mig.

- Är det din lillebror? Frågade han.

- Jaj Heter Jackob. Jag skjyddaj Smilla! sa han stolt och bestämt. Justin log och satte sig på huk.

- Får jag låna Smilla ikväll? Frågade Justin. Jag blev nästan röd om kinderna för min lillebror var verkligen världens sötaste och vem som helst smälter ju för killar som kan prata gulligt med små barn.

- Kommej du vara snäll? Frågade han bestämt.

- Jadå.

- Kanske. sa han och tänkte efter.

- Om jag får låna henne ikväll kan jag köpa glass till dig imorgon.

- Lågt spelat Justin! Riktigt lågt! Skrattade jag. Jackob nickade glatt och lät mig gå ut.

- Din lillebror är jätte gullig! Skrattade Justin. Jag log.

- Jag vet, han är inte ett dug lik dig! Sa jag. Justin suckade och tittade på mig.

- Bli inte sån nu igen! Suckade han.

- Jag var sån hela tiden, men jag ville inte visa det framför min bror. Justin suckade och körde mig till Sarha. Innan jag gick in tog Justin tag i min arm.

- Snälla var trevlig, bara för ikväll?

- Justin, jag kommer aldrig attt vara trevlig mot någon som ber mig vara trevlig. jag är shysst mot dem som förtjänar det. Sa jag. Justin suckade men släppte taget om mig och gick ut. Festen hade redan börjat men jag orkade inte med att komma så där tidigt hela tiden. jag gick in och grappade snabbt en flaska med sprit. Justin hann stoppa mig innan jag satte den vid läpparna. Han tittde på mig med lyfta ögonbryn och en blick som sa: serriöst?-dricker-du-den-skiten?. Jag ryckte iväg min arm och tryckte flaskan mot läpparna och började halsa flaskan. När flaskan var slut tog Justin tag om min handled.

- Vi skulle prata? Inte bli fulla? Sa han och drog iväg mig till kösbordet. Jag satte mig bekvämt med fötterna uppsatta på en annan stol. Jag tittade frågande på honom. Det var han som ville prata, inte jag.

- Varför kan du inte bara vara shysst mot mig?

- För att du fortfarande har sårat mig, djupt. Men jag är inte ledsen för det längre. Men jag förlåter dig inte.

- Men Smilla. Jag gjorde ju egentligen inget fel...

- Inget fel! Fy fan Justin! Jag trodde serriöst att du mognat men när du inte ens kan se vad du gjorde mot mig! Röt jag åt honom. Men musiken var så hög att ingen mer än Justin hörde. Jag tog ett glas med nån sprit elelr något och hällde det över honom. Han var en idiot!

Justin: Jag sa verkligen helt fel sak där! Jag kände det med en gång. men Smilla hade redan hört det. jag såg hur såred hon blev. Men direkt när hon visat det gömde hon det inom sig som vanligt och hällde nån äcklig sprit blandning över mig. Jag hann inte reagera innan hon hällt ut allt över mig.

- Vad fan Smilla!

- Du förtjänar det! Skrek hon och gick sin väg. Det var så mkt människor i huset att jag inte kunde hitta Smilla. Sen såg jag henne. Hon verkade inte så ledsen. Hon stod och verkligen grovjånglade med någon kille. Hoppas det var hennes pojkvän...

Det verkligen kändes när jag såg henne stå sådär. Grovhångla med en annan kille. Även fast det var jag som gjort slut. Jag kunde bara inte vara kär i henne igen, det gick inte? Jag var trött så jag var på väg hem, men så kom jag på att jag hade haft med Smilla hit och hon kunde inte gå hem. Jag gick till dem och knackade Smilla på axeln. Hon avbröt strulet och tittade ointresserat på mig.

- Vad?

- Jag tänkte dra hem, men hur kommer du hem iså fall?

- Jag kan köra dig. Log killen hon strulat med. Både hon och jag kände doften av sprit om honom.

- Det gör du inte alls. Sa hon strängt och han ryckte på axlarna. Hon suckade.

- Jag följer väl med då... Suckade hon och följde med mig. Killen hon strulat med toh hennes arm.

- Du håller dig bort från killen! Röt han åt henne. Nu tittade alla på dem. Jag stog på avstånd.

- Vad fan! Släpp mig! Sa hon surt.

- Du åker med mig hem! Röt han igen.

- Inte en jävla chans! Vet du vad!? Det är slut! Skrek hon till honom. Han blev helt nollställd och släppte greppet om henne. Hon gick med mig ut i bilen. Hon satte sig i sättet och kollade mobilen. Hon log medans hon gjorde något.

- Och du säger att jag är hjärtlös? Du gjorde precis slut med din kille och du sitter här och ler? Sa jag lätt irriterad.

- Japp, Justin kom över det! Jag gillar inte dig och det är ditt fel. Jag gillade inte ens Joe...

- Så det är därför du stog och grovhånglade med honom? Avbröt honom.

- Nepp, det var mest för att reta dig. Log hon. HOn var ju sjuk! Vad hade hänt med henne!? Jag låste bilen och körde ut från vägen på en ficka.

- Nu berättar du varför du är en sån bitch! Du har ändrats hela du! Jag kände inte ens igen dig när jag såg dig!

- Synd för dig då. Sa hon bitchigt. Jga tog hennes mobil och stängde ner det hon höll på med.

- Ge ge mig mobilen din jävla idiot! Sa hon argt. Jag tittade på henne och väntade på att hon skulle tröttna och berätta.

- Justin, jag är inte samma tjej som du var ihop med en gång. Jag ger mig inte. Du ger mig mobilen, jag ger mig inte. Sa hon och släppte mig inte med blicken. Jag sa inget. Hon suckade och höll kvar ögonkontakten. Det var något i det hon sagt. Hon gav sig inte...

- Berätta bara. Suckade jag och tittade irriterat på henne.

- Du ser, du börjar redan vekna. Jag har gjort detta längre än du kan fatta Justin. Sa hon och höll kvar ögonen på mot.

- Säg bara varför du är en sån bitch. Sa jag. Hon sa inget.

- Okej, jag ville inte göra detta men visst. Sa jag och drog upp hennes mobil.

- Oj ett SMS från Joe? Vill du att jag ska läsa högt eller tyst?

- Biever, lägg ner. Sa hon trött.

- Tja Joe saknar dig<3 Sa jag med tjejröst. Hon suckade och himlad emed ögonen. Hon fixade sätet så hon fick det bekvämt. Sen drog hon upp bältet.

- Läs på du, inget betyder något för mig ändå.

- OM jag läser våra gamla mess då? Frågade jag mjukt.

- Den ändå du sårar är dig själv. Jag plockade upp våra gammla mess i historiken och började läsa. Tårarna rann ner för kinderna på mig. Det fanns så jävla mkt minnen där!

- Justin jag ser ju att du gråter. Sluta läsa dem, jag har kommit över dig. Om jag så ska dö i denna bilen ska du inte vinna igen. Du vann en gång, du vann över mig i ett halvår. Du vinner aldrig igen. Sa hon och tittade mig i ögonen.

- Är det därför du bitchar? För att jag ska bli sårad? Frågade jag med våta ögon.

- Nepp. Jag är bitch mot dig för att du förtjänar det. Jag förlåter dig inte Justin. Sa hon. Hon var helt oberörd av stunden. Hon nästan log, log av att se mig ledsen över det vi en gång hade.

- Men varför är du så förendrad? Frågade jag igen. Hon suckade och satte sig skräddare på sätet. Jag hade redan satt mig lutat mot rutan så jag kunde se henne mittemot mig.

- Du kommer inte klara sanningen. Så du får ha det som ditt livs stora fråga. Sa hon iskallt. Jag suckade och startade bilen. Vi hade stannat i två timmar. Jag släppte av henne vid hennes uppfart. Innan hon gick behövde jag veta en ända sak.

- Hatar du mig fortfarande? Frågade jag.

- Jag vet inte, jag vet bara att jag verkligen inte gillar dig. Sa hon och klev ut ur bilen. Det var en spark i magen men jag visste varför hon var så sluten i något hon inte var. HOn var rädd att bli sårad igen. Jag körde hemmåt.

Smilla: Jag gick in genom dörren och möttes av en ganska trött och ensam Jackob.

- Jake, du ska ju sova! Sa jag och satte mig vid honom.

- aa, men du kom ajldrig hejm. Sa han och tittade lite smått oroligt på mig. Så liten och ändå så stort hjärta!?

- Om jag berättar vad som hänt ikväll, lovar du att sova då? Frågade jag. han nickade så följde jag honom till hans rum.

_______________________________________________________

Inget roligt avslut men ändå:)

Kapitel 60: Thats wrong whid u!?

- Hur vågade du? Frågade Elina förundrat.

- Mr: Biever lekte med mig. Nu är det dags för honom att känna hur det känns. Tro mig, detta var bara försmak. Sa jag onskefullt.

__________________________________________________________

Smilla: Efter skolan drog jag till stranden. Jag åkte hem till mig och hämtade bikini. Jag tog en med USA flaggan på. Jag drog den under tröjan och strumpbyxorna som jag bytte till ett par shorts. Sen drog jag till stranden.

Jag la min handduk i solen och la mig för att sola. Det var en helt okej varm dag så jag var inte sugen på att bada. Efter nån timme eller så blockade någon solen.

- Vem du än är så blockar du solen. Så gå någon annan stanns! fräste jag utan att titta upp. Personen slängde något kallt på mig.

- Men för fan!... Jag slutade prata när jag såg vem som stog där. Det var Justin.

- Å, hej Biever. Sa jag och kollade vad han slängt på mig. Det var en flaksa solskyddsfaktor. Jag tittade på den och slängde den sen i huvudet på honom.

- Aj! Vad är ditt problem!? Sa Justin irriterat.

- Du. Sa jag och tittade rätt in i hans ögon. Hade det varit för ett år sen hade jag knappt vågat titta på honom, eller brytit ögonkontakten. Men det var inte jag längre.

- Kul att se dig också. Suckade han och satte sig bredvid mig.

- Gå Biever. Sa jag surt och solade med magen uppåt ist.

- Vad har hänt med dig? Du är så annorlunda? Sa Justin. Jag tittade på honom som om jag såg ett skithög, vilket jag gjorde.

- Jag växte upp. Du kanske borde prova. Sa jag surt och tittade inte på honom.

- Du ser! Varför säger du så? Frågade han sorgset.

- För att du förtjänar det. Justin, du sårade mig. Jag grät, länge. Men jag bryr mig inte längre. Så bara lägg ner. Gå och va en manshora någon annastanns. Det sista fick honom vekrligen förbannad. Han gav mig en ganska hård örfil. Jag hade fått hårdare och brydde mig faktiskt inte så mkt.

- Så du har börjat så tjejer nu också? Frågade jag kaxigt och satte mig upp.

- Du är ju helt sjuk i huvet. Asså, bara för att andra tar sånt där så tänker jag fan inte spela snäll och bara skita i det. Smilla, du var inte sån för ett år sen? Sa han och tittade in i mina ögon. Jag bröt inte ögonkontakten nu heller. Jag såg ett tillfälle att göra bort honom igen. Jag lät honom komma närmare. Spelade lite osäker men kom lite närmare jag med. När han kysste mig drog jag av korken på solskyddet och Sprutade in det i hela hans ansikte.

- Du lekte med mig Bievs. Du kommer inte undan. Sa jag argt.

- Smilla! Lyssna, jag älskade dig. Men du såg ju hur fansen hatade dig. Jag ville inte att något skulle hända dig.

- Som om jag bryr mig. Sa jag och la mig till rätta på handuken igen.

- Vad har hänt i ditt huvde de här månaderna? Sa han och reste sig upp. jag tog solskyddet och kastade det i ryggen på honom.

- Men ta och ge dig! Sa han iriiterat och gick iväg. Sen började det regna. I bilen fick jag ett mess, det var från Ryan. Justin sa att ni snackat efter kaffet. Men serriöst Smilla? Kaffe? Jag suckade och ringde upp Ryan.

- Hallå?

- Hej Ryan...

- Bra att du ringer. Men Smilla kom igen, inte ens du kan väl sjunka så lågt till kaffe i håret?

- Jo tydligen. Men vad sa Biever om detta då? Sa jag med lite ironi i rösten.

- Att något sjukt måste hänt dig de senatse månaderna för att du verkligen inte verkade helt okej.

- Säg till honom att jag inte bryr mig ett skit om honom! Så han kan gå och va med nån slampa ist för mig!

- Sluta, allvarligt. Justin brukade säga att du var något speciellt. Han undrade var det tog vägen.

- ärligt nu. Jag bryr mig inte ett skit om honom. Han sårade mig. Jag grät i ett halvår! När jag äntligen kan vara normal och gå i skolan och ha vänner ska han komma tbx! Han gjorde slut med mig och två dagar senare skickade han nåt jävla tröst mess! Det stog bara: Det är bäst så här...! Hur jävla fint är det? Å! tack justin! Ett mess jag känner mig så speciell!

- Men lägg ner! sa Ryan. Jag klickade av samtalet och körde sista biten hem. När jag kom in var Jackob hemma.

- En kille ingde dig! Sa han. Jag tog upp honom och gick ut till mamma som var i köket.

- Jake säger att en kille ringde. sa jag. Hon tittade upp från tidningen.

- Ja, Justin ringde. Han sa att du skulle ringa upp honom. Att det var viktigt. Sa hon och kollade mig i ögonen.

- Jag tänker inte. Sa jag bestämt.

- Jag tycker du borde det. han lät ganska ledsen. Sa mamma. Jag suckade men tog telefonen.

- Jake, när du blir stor ska du vara snäll mot Tjejer, right? Sa jag.

- A! Sa han. Jag pussade honom på kinden och gick upp på mitt rum. Sen satte jag mig vid skrivbordet och funderade. Skulle jag ringa skithögen? Han ville ju att jag skulle ringa. Ingen sa ju att jag skulle vara trevlig mot honom? Men jag ringde honom till slut. Jag kollade historik på telefonen och kände igen hans nr.

- Justin? Sa han.

- Du ringde? Sa jag avvaktande.

- Aa, vi måste träffas. Helst utan att du ska ha något att kasta eller hälla på mig. Sa han.

- Jag kommer alltid hitta något att kasta eller hälla på dig Biever. Men sure, var?

- Hos mig?

- Nej! Aldrig! Din mamma kommer se mig och bla bla bla! Nej.

- Dig da?

- Absolut inte! Då kommer ju Jackob träffa dig och han kommer tycka du är cool bara för att du är kille och 19 och göra som du och min lille bror ska inte bli en player när han blir stor!

- MHÄ! Lägg av! Jag är ingen player!

- Nene

- Skolan då?

- Nepp, då kommer folk tro saker och jag tänker inte va tsm med dig igen!

- Gud vad du är jobbig! Suckade Justin.

- Men Sarha ska ha fest ikväll. Det är studiedag imorgon så hon ska ha fest i kväll innan studiedagen. Vi möts där.

- okej, Och du?

- Vad?

- Det är Bieber.

- För mig heter du Biever tills du förtjänar något annat. Sa jag och klickade av samtalet. Efter någon minut plingade det till i min mobil. Jag förtjännar Bieber, tro mig<3. Jag suckade och kastede mobilen på sängen. När jag äntligen funnit mig själv!? Jag suckade och kollade igenom min garderob. Det fick bli ett par leggjeans, ett rött linne med ett linne med en uggla övanpå, ett par röda convorse och ett röd keps. och så ett pat örhängen och ett armband.

Innan jag drog iväg såg jag också en röd NY keps som jag drog på mig. Jag kollade klockan. Om en timme skulle jag dra. jag gick till Jackob som satt och lekte med sina små bilar.

- Vill du vaja med? Frågadehan. Jag log och satte honom i mitt knä.

- Nejdå. Men jag ska snart dra till kompisar. Kan vi inte titta på lite TV innan jag drar? Frågade jag. jag älskade min bror. Han var så himla söt och underbar!

- Ja! Tjöt han och kramade mig. Jag bärde honom till TV där vi satte oss och tittade på bolibompa. Tio minuter innan jag skulle dra plingade det på dörren. Jag satte Jackob i soffan för att gå och öppna men han följde efter mig.

________________________________________________

Ganska trist slut men ville ju ha liiiiiiiiite spänning i det:)

Kommentera om ni inte tröttnat på novellen:)

Kapitel 59: I have mist u

- Men bubben! Kom! sa mamma och öppnade famen för mig. Jag kramade henne och sen så fick jag gå in till henne. Hon fick mig att förklara hela historien och jag grät hela tiden.

LIVET SÖG!

________________________________________________________________________

1 år senare

Smilla: Jackob väckte mig genom att hoppa i sängen.

- Smilla vakna! Tjöt han av glädje. Jag öppnade ögonen och suckade högt.

- Jackob det är lördag! Gnällde jag.

- Ja! Kom! Tjöt han. Jag slängde en kudde lite löst på honom. Han kastade tbx den och hoppade i sängen igen. Varje lördag burkade han vilja leka med mig i typ två timmar innan jag drog iväg för att va med kompisar och bli full. Jag suckade och satte mig upp i sängen.

- Sure Jake, jag ska bara byta om. gäspade jag. han sprang ut ur rummet och lät mig välja kläder. Det fick bli ett par gröna shorts ett vitt linne och ett snyggt halsband.

När jag sminkat mig och sånt gick jag ut till Jake.

- Vad vill du leka idag? Frågade jag och log ett fejk leende som Jake var för liten för för att fatta att det var fejk.

- Kurragömma! Skrek han högt. Yes! Då kunde jag messa medans jag "letade" efter honom.

Vi lekte kurragömma i två timmar sen tog jag bussen till Sarha. Hon öppnade dörren och log mot mig.

- Hej snygging! Kom in. Log hon. Jag skrattade åt henne och gick in. Jag drog av mig mina klackadeskor och gick in. I vardagsrummet satt redan människor. jag kollade klockan på väggen. den var halv fyra. Jag tittade sedan på människorna i soffan. Elina och hennes kille Zack. De hade redan börjat hångla och skulle väl snart käka upp varann, jag bara väntade på den dagen då de skulle käka upp varann. Ryan, Sarhas kille. Det tryckte till i mig. Ryan var kompis med Justin och även om jag kommit över honom för länge sen så hatade jag fortfarande Justin. Sen såg jag Joe. Joe och jag hade varit ihop i snart två månader. Jag satte mig bredvid honom och kysste honom snabbt på läpparna. Sen tog jag en av spritflaskorna som stog på bordet och drack direkt ur den.

- När kommer alla andra? Frågade jag. Sarha skulle ha fest och vi var de första som kom. Runt 6 tror jag väl. Sa hon.

KLockan sex var det smockfullt i Sarhas hus. Jad trivdes på fester. Där var alla fulla och det var bara kul. Jag kände alla på hela skolan, och de kände mig. Jag var med de populära tjejerna i skolan, mest för att jag varit ihop med Justin. Jag gav dem typ stjärnstatus. Tack för det Justin! Du var bara bra för mig när du lämnat mig. Joe stog och snacka med några andra tjejer lite längre bort. En av dem stog lite väl nära. Hon var ganska snygg också så jag gick fram och började grovhångla med honom. Joe besvarade det och tjejerna som han pratat med suckade och gick sin väg. Jag avslutade strulet.

- Skulle du bara markera revir eller? Frågade han och log sitt flörtiga leende.

- Å! Du är mer än mitt revir! Du är min bank också! Skojade jag och pussade honom snabbt på munnen.

- Visste väl det. Log han och pussade mig på kinden. Sen gick han och hämtade lite mer sprit. Jag drck upp min sjunde flaska och hämtade en till. Jag satte mig ner och kände hur allt gungade. Jag somnade till och vaknade klockan tre på natten. Festen hade ändå inte slutat. Några killar ställde sig runt mig och vi prata med varann. Jag hade en vana att alltid le flörtigt åt killar. Det var ett sätt för mig att alltid veta att jag hade makten över dem. Om jag inte gillade dem så kunde jag krossa dem utan problem. En kille la en hand på min rumpa.

- Pervo. Suckade jag på skoj och drog bort hans hand. Han satte inte tbx den igen. Jag hann dricka typ tio flaskor vin innan klockan blev 7 och jag fumlade mig hem med bussen. Jag kunde inte köra när jag var full så det var lite jobbigt. Jag gick direkt upp och la mig.

Måndag

Jag vaknade klockan fem på måndagmorgonen. Jag hade sovit bort hela söndagen, igen. Jag la mig i sängen igen och försökte sova igen. Jag vaknade igen klockan 7. Då gick jag upp och gjorde mig iordning. Jag hatade egentligen skolan men det fanns alltid något kul med dagen. Nån kanske hade gjort något super kul så man kunde reta dem, trycka ner dem i smuttsen lite. Min mobil plingade till, det var Sarha. Ryan har med sig en kompis till skolan idag:) Han ska tydligen vara sjukt snygg! Nån att sattsa på?;). Jag skrattade åt hennes Sms och skrev tbx: Ja, det låter ju kul! Den killen kanske man kan ha!;) Jag tänkte på att jag och Joe var ihop, men jag var faktiskt inte kär i Joe. Men det hörde till att man hade en kille. Jag fick inget svar på det sista utan åter gick till mina kläder och sminkning. Jag tog ett grått linne med ett snyggt halsband. Sen ett par svarta strumpbyxor och sminkade mig snyggt. jag gillade att sminka mig så det inte syntes så jätte mkt att jag var sminkad: fejkad-naturlig-skönhet.

Jag åt min frukost ensam. Jackob var redan på dagis och mamma jobbade väl som vanligt. Jag tog bara ett äpple som frukost och fortsatte sedan ut mot bilen. Men så kom jag på att jag snart nog skulle få bakissmällen så jag proppade i mig en huvudvärkstabllet innan jag drog till skolan. Min bil var inte speciellt flachig eller så, liten och röd. Ganska okej för mig, jag ville inte ha nåt som stack ut, ivarje fall inte när det gällde bilar.

När jag parkerade bilen utanför skolan hade det precis ringt in till nästa lektion. Jag skynade in till klassrummet och hann precis i tid till lektionen.

- Kapplöpning som vanligt? Retades Sarha.

- Typ. Log jag och gick in och satte mig. Det var geografi. Jag sög såklart på det men jag hade en sån sjuk tur! Vid min högra sida var Sarha som jag alltid snackade med på lektionstid och på min vänstra en tjej som alltd pluggade men inte kunde säga nej till att låta mig kolla hennes svar. I smyg så klart.

- Fröken Fors skulle du kunna säga frankrikes huvudstad? Frågade läraren.

- Paris. Svarde jag snabbt, tack gud för en så jävla enkel fråga! Sarha himlade med ögonen och skakade på huvudet. Efter en timme fick vi gå från lektionen.

- Gud! Han skämmer bort dig! Gnällde Sarha.

- Hahah! Han gillar mig bara för att jag är så trevlig, du kanske borde prova det? Skojade jag.

- Men då tappar jag ju meningen med livet? Suckade Sarha på skoj och jag skrattade åt henne. Vi gick ner för trappan och jag råkade stötta till en kille med brunt hår men orkade inte titta mer än så på honom. Jag hörde hur han suckade men jag orkade inte bry mig. Vi ställde oss vid våra skåp.

- Smilla? Såg du inte killen du stötte in i eller? Frågade Elina som hade fått upp farten på mig. Jag tittade mig runt omkring. Hela gänget var här. Elina, jag, Sarha, Sindy och Lina.

- Va? Nej? varför skulle jag? Frågade jag och tittade frågande på henne. Hon höjde ögonbrynen mot mig. Jag höjde mitt ena. Då hörde jag hans röst. Jag tittade mot trappan och där stog idioten själv. han pratade med Ryan. han tittade mot mig och tittade sedan bort.

( lyssna medans ni läser)

Som om han inte kände igen mig. Sen sa Ryan sa något. Säkert nåt i stil med: Hallå? Det är Smilla? Eller något. Han tittade tbx på mig. jag tittade inte bort. jag var inte den gamla Smilla längre. Inte nån jävla svagis. Han log ett provande leende. Då fick jag en kul idé.

- Får jag låna ditt kaffe lite bara? Frågade jag Elina. Hon gav mig kaffet och jag tog en klunk och hade det sedan kvar i handen. Sen log jag mot Justin. Han log sitt vidriga leende igen och gick bort mot mig.

- Tja. Log han. Jag log mitt leende igen.

- Saknat mig? Frågade jag glatt.

- Alltid. Log han och kramade mig. Jag kramade honom tbx. Sarha såg helt förvånad ut.

- Inte ens en puss på kinden? Frågade jag och lekte ledsen.

- Jo det klart. Log han och skulle precis pussa mig på kinden när jag drog kaffet över huvudet på honom. Tjejrna pep förvånat till min jag stog bara där och flina.

- Vad fan?

- Kul att du saknat mig. Men jag har inte saknat dig ett skit. Sa jag och log ett iskallt leende. Jag vände mig om och gick iväg.

- Hur vågade du? Frågade Elina förundrat.

- Mr: Biever lekte med mig. Nu är det dags för honom att känna hur det känns. Tro mig, detta var bara försmak. Sa jag onskefullt.

__________________________________________________

Kommentera om ni vill ha mer! :)

PS/ Glömde berätta att hon och hennes mamma flyttade till Canada när hennes mamma fick barn:)

och vad tyckte ni om bakgrunsmusik?:)

Kapitel 58: What!?

- Tydligen, men jag tror inte det håller så länge. Sa Scooter. Jag ville bara döda honom. Jag gick till nattduksbordet och drog förskiktigt ut en låda. Justin tittade vad jag gjorde. Jag tog upp en ask där jag visste att ringen låg. Jag öppnade den och trädde den på fingret. Då slog det mig.

- Justin! Vi har glömt giftcellsbehandlingarna! Sa jag.

__________________________________________________________

Smilla: Vi åkte direkt till sjukhuset och förklarade vad som hänt.

- Ja, jag ska ta några blodprover och se vad som hänt i dig. Sa han. han stack in nålen och sög ut blod. Bara att han gjorde det fick mig spänd, jag hade väldigt svårt att lita på folk sen Oscar och mamma slagit mig.

- Du behöver inte spänna dig flicka lilla. Log doktorn. Jag ville så gärna snäsa av honom men höll mig för det, jag skulle bara skämas.

Efter ca en timmes väntan kom doktorn tbx med ett leende på läpparna.

- Din kropp måste vara något av ett mirekel! Du är frisk!

- VA! Skrek jag. Han log och jag hoppade runt på stället. Bästa dagen i mitt liv! National dag! FLaggdag! Idag skulle vi äta tårta och hissa flagg! För alltid och alltid!

- Men du verkar ha mask i magen eftersom du är så smal, men det är helt lugnt. Vi ger dig en sprita och så är de borta på ett kick. Log doktorn.

- Blä! Mask i magen! Fy fan! Sa jag och räckte äcklat ut tungan. Justin skrattade åt mig och doktorn var nog lika road.

- Jaja. Sa han. Han fick sticka in en nål till i armen på mig sen fick vi gå. Jag var så jäjva lycklig! I hissen slängde jag mig i Justins famn. Jag tror han var ganska beredd för han tog emot mig hur enkelt som helst. Jag tittade på honom och sen kysstes vi. I hissen är det typ så himla typiskt att man ska kyssas för man tror att man är ensama för all framtid när det vid nästa våning ska komma in typ en gammal tant. Inte idag! Idag kom det in en tonårig tjej som blev helt galen när hon såg mig kyssa Justin. jag kunde se det i hennes ögon.

- OMG! Justin bieber! Skrek hon. Justin avslutade kyssen och log mot henne.

- Tja. Sa han helt naturligt. Han fick skriva en aoutograf och sånt. Medans Justin skrev på pappret lutat mot väggen med ryggen mot oss pekade tjejen fuck u till mig. Jag nickade åt henne. Hon tittade förvånat på mig men sen så hade Justin skrivit klart och vi skulle gå.

Justins fans stod utanför hotellet när vi kom. Alla skrek. Justin och Kenny gick lite framför mig. En tjej tannade mig med ett fint flin i ansiktet.

- Kan jag få din aoutograf!? Frågade hon. Det var något i hennes ögon som bara sa mig att hon var falsk men jag skrev ändå på pappret. Snart hade Justin och Kenny gått in till hotellet och glömt att jag stod där ute. Jag skulle precis gå när några tog tag i min arm. De ryckte mig mot en vägg och några började sparka mig på bennen.

- AJ! Tjöt jag. En till spark och en box i magen. De skrek åt mig att hålla mig borta från Justin. Plötsligt stog han runt oss. Några skrek andra sprang från stället.

- Vad fan gör ni!? Röt han åt de kvarstående tjejerna. Ingen svarade. Han hjälpte mig upp och tog mig mig in. Jag hade nog några blåmärken och det blööde från näsan men annars mådde jag hyffsat. Justin sa inget på vägen upp till rummet. När han stängde dörren fällde han en tår. Jga gick fram till honom och torkade bort den.

- Jag är okej. Tröstade jag. Men han tog bort min hand.

- Ja, idag ja! Men det kanske händer igen! Jag vill inte att det ska hända Smilla. Han fällde några tårar.

- Vad menar du? Frågade jag, helt förvirrad.

- Smilla, jag älskar dig men jag vill inte att någon ska skada dig...

- Så du gör slut? Avbröt jag. Justin stirrade enr i golvet och nickade. Jag grät hysteriskt men lät inte ett ljud.

- Gör det då! Skrek jag till honom och vände mig om för att gå.

- Smilla...

- Rör mig inte! Och du kan ta ringen, den betyder ju fan inte ett skit för dig ändå! Skrek jag till honom och kastade ringen på hans bröstkorg. Jag vände mig om och sprang ut.

Jag ringde mamma på flyget och bad henne sätta in pengar på mitt konto och att jag snart skulle komma hem. Hon satte in tillräckligt för en flybiljet och sen tog jag första bästa flyget hem till Malibou.

Mamma väntade på mig vid flygplatsen. OMG! Hennes mage var enorm! Vad var hon inne i nu?... Sista månaden?

- Hej gumman! Sa hon och gav mig en hård kram. Jag höll inne med tårarna tills vi var hemma. Där kunde jag gråta i mammas famn.

Hemma brast allt.

- Gumman berätta vad som har hänt! Sa mamma när hon såg mig gråta som ett småbarn.

- Justin gjorde slut för ca 4 timmar sen! Tjöt jag och mamma kramade mig.

- Vi verkar båda två hittat en player, vi glömmer dem gumman. Sa mamma och strök mig över ryggen. Jag nickade och satte mig i soffan. Tårarna rann fortfarande. Mamma kom in med ett stort lass men glass till mig med allt som man kan tänka sig ovanpå: kolasås, chokladsås, jordgubber, strössel, gummibjrönar m.m.

- Du behöver lite mat i magen. Sa mamma och gav mig glassen. Jag lyckades trycka i mig hela glassen utan att spy. Sen somnade jag i mammas famn men en ända tanke i huvudet: Justin, jag hatar dig!

Justin: När Smilla lämnade hotellet kändes livet så hopplöst! Jag torkade tårarna och gick över till mammas rum. Hon såg att jag grät.

- Men gubben vad är det? Frågade hon oroligt.

- Smilla och ajg gjorde precis slut. Snyftade jag och tittade ner i golvet.

- Men bubben! Kom! sa mamma och öppnade famen för mig. Jag kramade henne och sen så fick jag gå in till henne. Hon fick mig att förklara hela historien och jag grät hela tiden.

LIVET SÖG!

_____________________________________________________________________

Nu har de gjort slut på riktigt.

vad tycker ni?

kommentera!:)

Världens bästa tack!

Världens största tack till Ida som gjorde denna grymma designen! Helt sjukt snygg, love it!

Ida har också en helt grym novellblogg! Sjukt kul och spännande att läsa och världens snyggaste design!

här är länken! <3333333333333333333

http://justindbstoriees.blogg.se/

Kapitel 57: Revenge

- Justin! Nu går jag ut i media om att ni offesiellt gjort slut! Röt han. Han tittade på mig.

- Sluta skrika på Smilla när jag gör saker fel. Sa Justin. Han röt inte som Scooter men man hörde på rösten att han var förbannad.

- Men fint att ni gjort slut då. Log Scooter överlägset.

___________________________________________________________________

Smilla: Scooter lämnade oss och stängde dörren. Jag kunde inte låta bli utan gick till hans sovrum och kollade om han hade något av värde. Jag såg att han hade en väldigt fin tekopp i mkt fint porslin där det stog " Scooter" på med guldbokstäver. Jag log och tog upp koppen. Justin kom bakom mig och tittade vad jag gjorde.

- Visst är den fin? Sa Justin halvft intresserad.

- Mm. Sa jag coh slungade den sedan till golvet. Koppen gick i tusenbitar och spred sig över hela sovrumsgolvet.

- Arg? Frågade Justin med en glad ton.

- Ganska. Log jag och vände mig mot honom. Han kramade mig och flinade lite.

- Vi väntar en timme eller så, så hinner han säga till tidningar och sånt. Sen drar vi ut på stan. Vilken mat gillar du?

- Hemlagat. Log jag och Justin skrattade.

- Då får det bli pizza! Tjöt Justin glatt. Jag himlade med ögonen och skakade på huvudet.

- Men varför ska vi vänta i en timme så han hinner gå ut med det? Frågade jag.

- Så han ser riktigt dum ut när han sagt det och det ploppar upp bilder på oss när vi är på dejt. Log Justin och smekte min kind. Jag fnissade och la armarna om hans nacke och kysste honom. Vi satte oss vid TV. Scooter hade redan fixat en TV intervju där han berättade att vi gjort slut. Vi skrattade och Justin tog min hand. Vi sprang ut till Justins bil. Pappsen omringade oss, men det var för första gången bara kul! Nu skulle Scooter få! Jag hoppade in i bilen och Justin hoppade in på andra sidan. Pappsen tog sina bilar och körde efter oss. Justin körde till en pizzeria där vi beställde en pizza. Medans vi väntade på pizzan drog vi till ett litet café där vi beställde en cola att dela på. Vi satte oss utanför och Justin drog ner mig i sitt knä. Han pussade mig på kinden och lät mig dricka lite av colan.

Plötsligt blev vi helt omringade av papps.

- Du tycker inte att de är jobbiga va? Frågade Justin i mitt öra.

- Nejdå, men vår pizza är klar. Log jag.

- Hur vet du det? Frågade Justin. Jag pekade mot pizzerian där pizzabakaren stod och vinkade åt oss att komma. Vi reste oss och gick mot honom.

- Jag är så glaad, så glaad! Ni vilja äta hos oss! Log han och pratade med en super söt italiensk brytning. Vi satte oss vid ett bord och började käka på pizzan.

- Du gillar italienska va? Frågade Justin med hela munnen full av ost.

- Det är gulligt. Log jag och Justin skrattade.

- Nästa språk jag får lära mig alltså. Log han.

- Franska är finare. Log jag.

- Je t'aime. Sa Justin.

- Vad betyder det? Frågade jag och torkade mig kring munen med en servett.

- Jag älskar dig. Log Justin.

-Aww! Yeh taiene. Log Jag och försökte härma Justin.

- Je t'aime. Fnissade Justin. Jag himmlade emd ögonen och pussade honom på kinden ist. När vi ätit klart gick vi på bio. De var titanic. Jag grät inte som jag brukade göra på titanic för jag såg knappt slutet för Justin och jag kysstes hela tiden. En gång var det en riktigt kaxig tjej bakom oss som frågade om vi kunde sluta. Men en sån där överlägsen ton som fick mig att vilja slå till henne.

- Bara för att du inte har någon att smcka med. Kaxade jag tbx och hon blev helt förbannad men sa inget. Justin kramade mig hand och höll sig för skratt. När vi kom hem till hotellet slängde jag mig i soffan.

- Trött? Frågade Justin och la sig bredvid mig. Jag la mig upp och ner och slog på TV. Det var en intervju med Scooter igen.

- Så Scooter, vi har fått se en hel del bilder på när Justin och Smilla är ute på dejt. Är de ihop igen?

- Justin! Vi har glömt giftcellsbehandlingarna! Sa jag.

_________________________________________________________________________

Kommentera om ni vill ha mer! :)

Kapitel 56: You two have just break´t up!

- Party! Skrek plötsligt Selena från andra sidn rummet. Hon kom ut från köket med typ tre falskor sprit.

- Selena! Hur fick du tag i dem!? Sa Smilla och reste sig.

- Några snygga killar bara!

_______________________________________________________

Smilla: Jag gick fram till Selena och försökte ta flaskan.

- Dfen är min! Slöddrade hon fram.

- Selena, gå bara och lägg dig igen. Suckade jag trött. Justin plockade fram mobilen och knappade in ett nr. Han gick ut ur rummet och lät mig tampas med Selena.

- Bra! Justtrin är inte här! Vi drar till en fesrt! Slöddrade Selena.

- Nej. Sa jag surt och puttade ner henne i sängen. Justin kom ut från köket och nickade åt mig.

- Hennes maneger kommer snart och hämtar henne. Sa han trött och drog handen genom håret. Jag nickade och tittade tbx på Selena.

- Drick! Sa hon glatt. Jag tog flaskan och hällde ut resten i handfatet i köket.

- Vad gör du! Skrek Selena när hon såg mig. Justin ställde sig bakom henne och försökte ta resten ifrån henne.

- Gå och lägg dig. Suckade han. Selena pussade honom på läpparna. Han puttade snabbt bort henne. Det stack till i mig av smärta. Han gick fram till mig.

- Det är dig jag älskar. Ingen annan. Sa han och pussade mig på hjässan.

- Tror dig. Sa jag och sneddade ett leende. Vi gick tbx till Selena som somnat i sängen. Vi hörde hur det knackade på dörren. Selenas maneger stog utanför och ville hämta henne. Vi väckte Selena som lojt följde med sin maneger ut.

- Kom. Sa jag och drog ner Justin i sängen igen. Vår säng. Han la en arm kring mig. Sen somnade vi så.

NÄSTA DAG!

Justin: Smilla väckte mig som hon brukade. Hon gav mig en puss på kinden och viskade något i mitt öra.

- Dags att vakna törnrosa. Viskade hon. Jag skrattade och vände huvudet i kudden.

- Okej, du valde. Sa hon. Jag skulle precis titta upp från kudden när hon puttade ner mig från sängen.

- Vad var det bra för!? Gnällde jag och reste mig upp.

- För du sover alltid utan tröja och när du ramlar ur sängen visar du dina abs. Log Smilla och tittade överlägset ner på mig. Jag reste mig upp och spände mig.

- Snyggt. Log Smilla och kastade en kudde på mig. Jag log och kastade tbx den.

- Kom vi äter frukost. jag har dukat fram. Sa Smilla och gick in i köket. Jag följde efter. Hon hade dukat fram nutella,bröd och massor av annat. Efter att vi ätit vår mat drog vi till Scooter. Han skulle ha ett snck med oss. Anragligen bara berätta massa skit. Jag ville inte gå, men var liksom tvungen.

- Är du säker att du vill gå? Frågade jag Smilla.

- Jadå. Log hon medans hon drog på lite macara på ögonfransarna. Sen plockade hon fram brunkräm och massa andra saker.

- Det där behöver du ju inte ens! Skrattade jag.

- Jo. Sa hon och försökte sätta på lite eyeliner. Jag gick fram och tog resten av sminksakerna.

- Nu ska vi lära oss om hur Bieber vill ha det! Skratatde jag och började dela upp sminket.

- Detta behöver du inte när du ändå kan sola. sa jag och pekade på brunkräm, rosce och massa annat grejs.

- Detta är det bara du som bryr dig om. Sa jag och pekade på en hög med läppglans och ögonskugga. Nån kräm fanns också där men jag visste inte vad det skulle användas till.

- Detta behöver du inte för du har redan bra ögonfransar. Sa jag och pekade på mascaran och eyelinern.

- Detta är allt du behöver. Log jag och gav henne en lipcyl.

- Bla bla bla! Suckade hon och drog åt sig sminket igen. När hon blev klar så gick vi bara över till hans rum. Han öppnade och såg typ sur ut när han såg Smilla.

- Du ville träffa oss båda så se inte så sur ut när du ser mig. Sa Smilla surt. Hon kramade min hand. Hon var duktig på att spela kaxig och självsäker, men jag visste att hon fejka.

- Kom in. Sa han surt och vi gick in. Han ledde oss till köket där han hade massor av högar av papper.

Smilla: Vi satte oss mittemot honom och tittade på honom.

- Jag har försökt att acceptera allt detta men nu går det inte längre. Smilla är överallt med dig och alltså, du tappar fans. Jag tror inte på att det finns ett annat sätt än att ni fejkar ett uppbrott eller kanske, så kan du sluta att hänga runt Justin hela tiden. Sa han åt mig. Vi sa inget. Väntade på honom att fortsätta.

- Så vad väljer ni? Frågade han strängt. Jag kramade Justins hand hårt. Jag ville att han skulle välja.

- Och ni väljer!? Suckade Scooter.

- Att jag slutar hänga på Justin. Sa jag och tittade ner i golvet.

- Bra! Då sticker crewet till studion och du stannar hemma. Sa han glatt och reste sig. Justin drog mig mot honom. Han pussade mig på pannan. Scooter gick förbi mig och "råkade" dra i min axel med sin. Jag kved till lite, för det gjorde verkligen ont! Justin märke det och släppte tahet om mig. Han ställde sig bakom Scooter. När Scooter vände sig om fick han en hård smäll i magen.

- Vad fan Justin!? Kved han och vek sig dubbelt. Jag backade tyst bort. Men Justin bara stod där, kvar, redo att ta vad som nu väntade honom.

- Justin! Nu går jag ut i media om att ni offesiellt gjort slut! Röt han. Han tittade på mig.

- Sluta skrika på Smilla när jag gör saker fel. Sa Justin. Han röt inte som Scooter men man hörde på rösten att han var förbannad.

- Men fint att ni gjort slut då. Log Scooter överlägset.

_____________________________________________________________________

Kommentera! :D

Kapitel 55: Dance whid me

Jag gick förbi hallen precis när Justin öppnade dörren. Selena stod där ute med en tom flaska vin i handen. När hon såg att det var Justin som öppnade slängde hon sig om hans hals och kysste honom...

_________________________________________________________________________

Smilla: Jag tappade Bunken och trots att Justin snabbt backade undan från Selena kändes det verkligen som om han besvarde hennes kyss.

Jag hann bara se kyssen i en milli sekund innan jag tappade bunken och sprang iväg.

Jag gick in på toan och låste sen klättrade jag ut genom fönstret.

Det fanns en brandstege där så jag kom snabbt ner. Justin hade nycklar i fickan så han fick snabbt upp låset och när jag var nere på marken hade han kastat sig ut från fönstret och började klättra ner för stegen. Jag visste inte åt vilket håll jag sprang. Bara att jag vill bort från allt. Jag sprang åt höger och kom till slut till en park.

Där orkade inte benen bära längre utan bara föll ihop. Justin hade inte varit långt ifrån mig men jag lyckades sätta mig upp luta mig mot en trä stamm och dra upp knäna mot hakan innan jag hörde steg mot asvalten lite längre bort. Jag lutade huvudet neråt och grät. Jag grät tyst, Tårar som forsade snabbt ner för kinderna utan ett ord. Efter ett tag hittade han mig och satte sig bredvid mig. Jag tittade inte på honom. Visade inte ansiktet för jag såg alltid hemsk ut när jag grät. Han kramade mig från sidan. Han sa inte heller sågot, vad skulle han säga? Förlåt för att Selena var full och kysste mig och jag knuffade bort henne för segt? Nej. Jag drog bort armarna och kramade honom ist.

- Förlåt, men jag kunde bara inte stå kvar.

- Det är okej...

- Nej det är det inte! Du verkar kunna ta hur mkt som helst utan att bli upprörd, men jag kan inte ta ett skit. Sa jag och tittade ne ri marken. Jag kände hur det började regna. Skönt! Jag äslkadee regn. Inom några få minuter började det ösa ner. Justin försökte täcka mig men jag knuffade förskiktigt bort honom.

- Jag gillar regn. Log jag. Han log snett tbx. Jag såg hur en vattenpöl bildades längre bort. Jag drog av mig strumporna och sprang dit. Justin kollade förvånat på mig när jag stod och dansade i pölen.

- Vad gör du? Skrattade han.

- Har kul! Skrattade jag och började hoppa omkring. Justin kom fram till mig och så började vi bugga, mitt i en vattenpöl! Efter ett tag slutade det regna och vi gick tbx.

- Så du är inte ledsen längre? Frågade Justin och tvingade bort sitt leende. Jag skakade på huvudet.

- Det var ju inte ens ditt fel. Log jag. JUstin log tbx och så skyndade vi till hotellet för det var faktiskt iskallt ute. När vi kom till korridoren satt Selena där och typ halvsov.

- Hon kan inte gå hem. Vi får bara ha henne här inatt. Och berättar inget om kyssen. Sa jag och tittade på justin. Han nickade och bärde upp Selena. Hon fick sova i stora sängen, så sov Justin i soffan och jag på en madrass. Justin ville egntligen att jag skulle ta soffan eftersom den var uppenbart bekvämare än madrassen men jag totalvägrade. Selena somnade med en gång. Jag och Justin orkade inte duscha så vi bytte bara kläder. Jag tog Justinströja som jag brukade sova med och några nya underkläder och bytteom på toa.

Justin: Jag drömde en hemsk mardröm om att Smilla såg mig och Selena kyssas igen. Jag ville knuffa bort henne men kunde inte. Sen blev Smilla arg och började grovstrula med Nån annan.

Jag vaknade v att någon hyshde mig och smekte mig på kinden. Öppnade ögonen och såg att det var Smilla. Hennes vackra blå ögon tittade rätt in i mina. Jag kände mig lugn av henne.

- vad var det? frågade smilla.

- Bara en dröm. Sa jag och tog hennes hand och pussade ovansidan.

- Party! Skrek plötsligt Selena från andr sidn rummet. Hon kom ut från köket med typ tre falskor sprit.

- Selena! Hur fick du tag i dem!? Sa Smilla och reste sig.

- Några snygga killar bara!

__________________________________________
Vet att det var ett JÄTTE kort kapitel men aa. Tänkte att ni säkert ville ha ett så snabbt som möjligt:)