justinkiss -

Chapter 17: breakup to makeup

Jag var snabbt vid hennes sida och stötte upp henne för att hon inte skulle falla. Jag lade min hand på hennes höft så jag kunde stötta upp henne ordentligt och log stöttande mot henne. HOn la armen om mina axlar och besvarade leendet. Som om det inte varit nog med drama de senaste dagarna. Vem dyker inte upp i dörren? Jo, Selena...

Ashley fattade att Selena skulle få ett utbrott om hon inte reagerade och lutade sig snabbt ifrån mig. Jag blev rädd att hon skulle falla till golvet och slå i huvudet igen. Men hon fick tag i väggen och lyckades stödja sig på den. Selena såg däremot inte lika lugn ut som Ashley. Det såg ut som om hon gärna slått till Ashley. Jag ville inte ha henne skrikande på mig på hotellet igen. Det var bara för jobbigt. Vi bråkade dag som natt och sällan kunde vi hålla sams. Jag gick fram till henne och sträckte fram en hand. Som om hon var en aggresiv hund.

- Selena, snälla lugna dig. Det händer inget här. Lovade jag och tittade bedjande på henne. Om hon skulle få ett utbrott visste jag verkligen inte vad jag skulle göra. Varken jag eller Ashley ville nog se det. Eller höra vad hon hade att säga för den delen.

- Inget händer!? Du lägger handen om tjejen du dissade mig för? Justin jag trodde dig när du sa att det hände en olycka men detta ä ju bara löjligt. Och vad gör hon såhär tidigt på morgonen? Hon sov väl inte hos dig va? Eller sova kanske är fel ord. Jag menar hon håller väl... Mer han hon inte innan jag inte orkade höra mer. Visst hon kunde gnälla på mig. Att glömma Selena var hemskt men jag kunde inte hjälpa att Ashley skadade sig. På samma sätt nu, vad skulle jag gjort? Bara låtit henne falla?

- Selena lägg av. Hon trodde det var frukost här för det var det igår. Jag hade armen om henne för att hon var nära att ramla och du vet vad som hände igår. Fräste jag trött till henne.

- Du verkar ha svar på allt Justin. Men hur vet jag att det inte bara är lönger? Snäste hon tillbaka. Jag suckade och drog handen genom håret.

- För att vi är ihop och du borde lita på mig? Sa jag och väntade på ett svar. Nu var vi igång igen. Samma visa. Hon ville ha "respekt", eller mig isolerad från all kvinligkontakt som inte var hennes och jag ville ha tillit.

- Men vi bråkar ju bara hela tiden!? Inte konstigt att du kanske vill ha någpn annan. Fräste hon. Jag suckade och slog näven i väggen.

- Inte är det mitt fel att vi bråkar iallafall och jag är inte otrogen! Röt jag. Hon ryggade skrämt tillbaka och en tår rann längst hennes kind.

- Då blir du nog glad när du hör detta... Det är slut Justin! Skrek hon och rusade till sitt rum.

Jag hatade när hon grät. Det kändes som om allt var mit fel och att jag verkligen skadat henne. så jag sprang efter henne.

Hon öppnade dörren till sitt rum och kastade det efter sig för att få den att hårt slå igen. Men min fot hann före och tryckte sig mellan. Jag drog snabbt upp dörren, beredd på att hon skulle rusa för att stänga den. Men hon hade gått till soffan och låg och grät med kudden tryckt mot ansiktet.

- Sel, gör inte såhär. Mumlade jag och satte mig bredvid henne.

- Gå Justin. Det blir alltid såhär. snyftade hon och tittade på mig. Jag torkade bort en av henne tårar. men det kom bara fler.

- Jag vet. Men par måste bråka. Annars blir inget löst. Alla par har sina upp och ner gångar men de löser sig alltid. Mumlade jag och koncentrerade mig på att torka hennes tårar och lägga hennes hår bakom örat.

- Justin jag älskar dig. Men vi kan inte hålla på såhär. Snyftade hon. Jag nickade och närmade mig henne och pussade henne på kinden.

- Jag vet. Men Ashley är bara en vän. Konstaterade jag och hoppades på att hon skulle lyssna. Hon nickade efter ett tag.

- Lovar du? Viskade hon. Såhär blev det dock alltid. vi bråkade. Jag sprang efter. Vi lovade och sen hände något och det blev bråk. Idag kanske det blev makeup-sex och imorgon kommer hon klaga över att jag bara utnyttjar henne.

- Jag lovar. Log jag och kysste henne. Hennes händer åkte upp till min nacke och drog i topparna av mitt hår. Men de där fjärilarna man känner för någon man älskar. De var borta. Nu gjorde vi bara det som vi alltid gjorde. En rutin så upprepad att jag kunde den i sömnen....

Hoppas ni gillar kapitlet.

Chapter 16: Nice couple

Jag orkade inte tänka mer utan bestämde mig för att försöka sova. Klockan var mycket och imorgon skulle jag ha en till konsär innan vi sedan åkte dagen efter. Jag gick in i mitt sovrum och tog av mig kläderna innan jag la mig i sängen. Tröttheten tygnde min skalle och så fort jag lade ner huvudet på kudden somnade jag.

Alfredos Perspektiv:

Jag trodde inte en sekund på det där tramset om att Justin och Selena var perfekta för varandra längre. Jag var väldigt bra vän med dem båda men Selena gick ju bara över styr! Hon behandlade Justin som en... Jag vet inte vad, och lät honom inte ha vänner. Ashley där emot verkade lugna Justin. Han blev så harmonisk med henne och de liksom spelade på samma strängar och hade blivit väldigt goda vänner. Jag tvekade inte på att det skulle kunna bli något mellan dem, om det nu inte varit för att deras liv kom emellan. Ashley behövde någon som var där för henne 24 timmar om dygnet, någon som kunde rädda henne när hon mådde dåligt eller var sugen på alcohol. Justin kunde inte, hur mycket han än ville, vara den killen. Han var på turné och hann inte svara henne hela tiden. Det var synd, de hade blivit ett väldigt fint par...

Jag ville gärna lära känna Ashley mer än vad jag redan gjorde. Men hur visste jag inte. Hur hon och Justin kommit så nära så snabbt måste vara något slags mirakel för någon annan i crewet har inte fått dela vänskap med henne. Pattie och hon var väl ganska bra vänner men Justin var nog den som verkligen tytt sig till. Detta gjorde hela Selena grejen värre och jag, precis som alla andra förstod att detta bara skulle sluta på ett sätt. Katastrof...

Justins perspektiv:

Jag vaknade utav alarmet som skrek ut en hög singal och tvingade mig att gå upp ur sängen. Idag hade jag inte så mycket koll på vad jag skulle göra. Vilket betydde att jag inte hade något stort att minnas under dagen. Om jag hade det skulle jag komma på det under frukosten. Jag tog mig till min resväska och drog fram kläder för dagen. Jag tog en vit tröja, skorta över det och ett par vanliga jeans. Idag kände jag inte för att ha på mig något som stack ut ur mängden.

Klockan nio knackade det på dörren och jag rynkade pannan. Hade vi något planerat idag på morgonen? Nej, vi skulle äta lunch klockan 1 och gå igenom vad vi skulle göra under dagen. Jag gick mot dörren och öpnnade, rädd att det skulle vara en papparatzi eller något. Men tack och lov så var det bara Ashley.

- Hej. Log hon trött. Jag skrattade inombords. Denna tjejen var så knäpp. Det syntes tydligt att hon var helt slut, varför kom hon så tidigt?

- Hej, vad gör du här? Log jag. Hon tittade oförstående på mig.

- Det är la frukost hos dig klockan nio? Sa hon och rynkade pannan. Då klickade det till och jag fattade att hon trodde vi åt frukost hos mig varje morgon.

- Haha, nej det gjorde vi bara igår. Men det va bra att du kom för det är trist att äta själv. Log jag och släppte in henne. Hon gick in och lutade sig mot väggen. Så mindes jag att det måste vart jobbigt för henne att ta sig hit eftersom hennes huvud måste snurrat en del. Jag var snabbt vid hennes sida och stötte upp henne för att hon inte skulle falla. Jag lade min hand på hennes höft så jag kunde stötta upp henne ordentligt och log stöttande mot henne. HOn la armen om mina axlar och besvarade leendet. Som om det inte varit nog med drama de senaste dagarna. Vem dyker inte upp i dörren? Jo, Selena...

Hur ska Justin lösa detta tycker ni? Ideer?

Kommentera babes! <3

Chapter 15: I love Selena

-Har du känslor för henne? Frågade Fredo och tittade på mig med orolig blick. Jag suckade.

- Nej jag älskar Selena. Morrade jag och tittade trött på Fredo. Men orden kom inte för att jag menade det längre. Hade jag tappat mina känslor för Selena? Nej, vi hade det bara jobbigt just nu. Det var inget farligt, det blir snart bättre.

Justins Perspektiv:

- Nej. Jag älskar Selena... Bara för att jag bryr mig om Ashley betyder det inte att jag inte har kvar mina känslor för Selena. Sa jag bestämt. När orden lämnade min mun lät det bäst så. Ashley kom inte hit för ett förhållande. Ett förhållande skulle nog inte hjälpa hennes situation alls.. Hon kom hit för att laga det som fanns kvar av en trasig bakgrund. Jag suckade och banade min väg ut ur sovrummet. Allt för att komma ifrån detta. Jag ville inte tänka sådär. Tänka att om det varit på ett annat sätt, en annan situation med andra förhållanden hade det funnits en chans. Det fanns ingen chans och även om det gör det, är det Selena jag älskar.

- Bro förlåt! Det var inte meningen att säga sådär. Jag bara reagerade efter vad jag såg. Sa Fredo som kommit efter mig. Han såg på mig med typ " Bro jag är ledsen men du överreagerar"-blicken. Jag nickade trött och började gå mot dörren.

Jag gick in i mitt Rum på hotellet. Alla hade egna rum fast mitt var först och lyxigast. Jag tänkte sällan på det men ingen klagade och vi hängde väldigt ofta hos mig ändå. Jag satte mig trött i soffan och försökte reda mina tankar. Selena, Ashley, fans och rykten. Allt bara blev så jobbigt. Selena trodde på nästan alla rykten om mig och litade ungefär lika mycket på mig som en katt gör på en hund... Ibland kunde vi dock ha det jätte mysigt. Det var de stunderna jag klamrande fast mig vid. Det var dem stunderna som var värda alla bråk.

Hoppas ni gillade denna, ni är verkligen snabba på att kommentera, det ä jag som suger på att uppdatera. Grejen är bara den att det händer väldigt mycket just nu och jag har svårt för allt samtidigt. Hoppas ni står ut. Men hur vill ni att det ska bli i novellen? Snälla inte bara massa, "mera" kommenterar nu utan också lite om vad ni vill ska hända, PLZ!!!! <3

Kapitel ikväll!

Ikväll lovar jag att ni kommer få ett nytt kapitel! Var just på konsären, åkte dit den 23 och kom hem den 24. Konsären var helt amazing och jag kommer nog aldrig få bort fjärilarna i magen efter detta! Men ett kapitel kommer ikväll!

skolan tar för mycket plats

skolan tar läskigt mycket plats. hade matteprov idag, religionsprov imorgon och ett svenska test på måndag. hänger väldigt löst i tre ämnen och måste därför jobba väldigt hårt nu de senaste dagarna. hoppas ni inte hatar mig men är verkligen helt slut och energin är sällan där..

Chapter 14: flashback

En BH med rosa leopardmönster låg slängd över sängen och jag tog snabbt bort den och slängde den mot stolen i sovrummet. Jag skulle inte direkt klä av henne utan lade bara ner henne på madrassen och drog täcket över henne och bäddade det så hon inte skulle frysa. Varför jag brydde mig så mycket om henne vet jag inte. Men utan att tänka på det satt jag mig på huk, pussade henne på pannan och tittade sedan på hennes fridfulla ansikte.

- Bli bra snart. Vi åker om två dagar. Viskade jag och gick bort från henne. Men utan att jag märkt det hade Alferdo ställt sig i dörren och tittade chokat på mig. Hur mycket hade han sett?

- Har du känslor för henne?

Ashleys perspektiv:

Jag vaknade upp på morgonen. Det gjorde inte lika ont i huvudet och trycket i kroppen hade lättat. Men jag mindes inte att jag gått och lagt mig. Jag orkade inte bry mig om att tänka på det mer. Efter kanske ett år av drickandet jag höll på med på den nivån jag gjort, var jag van vid minnesluckor. Jag tänkte tillbaka på första gången jag druckit och blivit full på riktigt. I något år innan hade jag provsmakat men det var den första kvällen jag blev redigt full.

" - Ashley! Prova det här! Jag tror du kommer gilla det! Säger Julia och håller fram en mugg. Jag luktade misstänksamt på muggen. Det luktade jucie och socker och lite alcohol. Jag orkade inte fråga mer om vad som va i utan provade drycken. Det brände lite i halsen när jag svalde den men oj vad gott det var!

- Vad var det!? Det va ju as gott ju! Skrek jag till Julia. Hon skrattade och drog med mig till köket som jag inte ens hittat i detta huset än. Det var min första riktiga fest. Julias kille hade tagit med oss hit men nu hade han gått och gjort nåt annat. Men så hittade vi honom. Han stog i köket och snackade med några andra killar. En av dem var riktigt snygg faktiskt. Han hade blont hår och ögonfärgen såg väldigt annorlunda ut. Nästan gula. Han log mot mig när vi fick ögonkontakt.

- Kan du göra mer av det här? Frågade Julia glatt mot Johan som var hennes kille. Han skrattade åt oss och nickade innan han började hälla i olika flaskors innehåll i två muggar. Jag hann se det. Det var sprit och jucie och någon slags röd saft. När han blev klar gav han våra muggar och den blonda killen började prata.

- Aww, nybörjare. Log han och några av deras kompisar log mot oss. Julia fnittrade och jag följde hennes exempel.

- Här, jag ska visa dig något som du kommer gilla. Säger den blonda killen och ställer sig vid bänken och tar en till mugg. Han tar en flaska vodka och redbull. och gav mig sedan blandningen. Jag svepte ner min tidigare dryck och provade det han gav mig. Detta var minst lika gott men jag började känna mig lite rund om fötterna och vinglig."

Mer mindes jag inte än att jag och den blonda killen låg i soffan och grovhånglade. Någon månad senare förlorade jag min oskuld till honom och två månader efter det visade det sig att han varit otrogen mot mig i en helmånad. Jag suckade åt minnet. Efter det hade jag börjat dricka väldigt mycket och slutade tänka mig för. Nu för kanske tre-fyra månader sen hade vi träffats på samma fest igen. Han var sig lik och det slutade hemma hos honom innan jag smög iväg från honom när han sov på morgonen. Inga samtal eller sms, jag hade inte väntat mig något annat heller. Jag väntade mig inget sånt från killar längre.

Justins perspektiv:

-Har du känslor för henne? Frågade Fredo och tittade på mig med orolig blick. Jag suckade.

Hoppas ni gillade detta korta och tråkiga kapitlet. vet inte när nästa kommer upp faktiskt. är ganska upptagen just nu men jobbar så mycket jag kan. Ideerna är helt slut. Några underbara läsare som har några ideer? Skulle verkligen vara super bra!

Chapter 13: Game night

- Nej! Låt henne vänta. Visa att du också kan vara arg. Jag menar, just nu beter du dig som en hund. Oj förlåt, allt är mitt fel liksom. Visa att du också har egen vilja. Låt inte hennes avundsjuka styr ditt liv. Vi bjuder hit nån och har värsta myskvällen med godis och vin. Log jag. Ja, jag hade sagt det där bara för att få det att låta som en jätte bra ide att ta in vin i skiten. Iden var att jag skulle få lite sprit, jag var läskigt sugen.

- Allt det där lät as bra. Men, inget vin. Jag är inte dum, du får inget. Log han. Tjurigt lade jag armarna i kors över bröstet och plutade med läppen.Han skrattade bara och plockade upp mobilen. Han såg ut att skicka ett sms men jag var för långt bort för att se vem det var till.

Justins Perspektiv:

Fredo hade kommit in till Ashley med chips, godis, cola och allt man kunde bli fet på. Han hade också haft med sig något som klingat utav glas. Ashley hade genast gått upp i taket och trott Fredo hade med sig vin eller liknande. Men det var bara en hallonsoda. Surt hade hon hasat sig tillbaka till soffan med sin väldigt långsamma gång och satt sig för att öppna flaskan. Nu spelade jag och Fredo TV-spel och Ashley fixade naglarna.

De senaste dagarna hade faktiskt varit jätte mysiga. Ashley och jag hade kommit varann mycket närmare och allt kändes mycket bättre mellan oss. Den första gången vi setts var som bortblåst och jag tror till och med att man kunde se oss som bra vänner.

- Justin. Sa Ashley och väntade på att jag skulle svara. Men jag var helt inne i spelet där jag var tvungen att köra massa special grejer för att kunna klå Fredo.

- Mm. Svarade jag bara och gav henne inte en blick. Inte för att jag var ett arogant rövhål som Selena tyckte. Jag visste bara att Ashley inte brydde sig om det, bara hon fick ett svar.

- Du kanske vill kolla min twitter. Log hon. Denna gången gav jag henne en blick innan jag pausade spelet för att kolla min telefon. Jag sökte upp Ashleys profil och kollade vad hon gjort. Uppe som hennes senaste uppdatering var en bild på mig, Fredo och lite av hennes ben. " Chilli´n with some idiots ;)". Stog det. Jag skrattade och kastade en kudde på henne. Jag hoppades fansen skulle fatta skämtet och inte gå på henne för hårt för att hon kallat mig och Fredo idioter. Vissa av mina fans var verkligen inga att skämta med. Efter några timmar hade Ashley somnat i soffan och Alfredo tyckte vi skulle dra och låta henne sova. Men jag kände bara inte för att lämna henne som ett däckat fyllo på soffan med en filt över sig. Hon skulle få ont i ryggen om hon sov i den ställningen, och ont någonannanstans var det sista hon behövde. Istället lyfte jag försiktigt upp henne och rörde mig mot hennes sovrum. En BH med rosa leopardmönster låg slängd över sängen och jag tog snabbt bort den och slängde den mot stolen i sovrummet. Jag skulle inte direkt klä av henne utan lade bara ner henne på madrassen och drog täcket över henne och bäddade det så hon inte skulle frysa. Varför jag brydde mig så mycket om henne vet jag inte. Men utan att tänka på det satt jag mig på huk, pussade henne på pannan och tittade sedan på hennes fridfulla ansikte.

- Bli bra snart. Vi åker om två dagar. Viskade jag och gick bort från henne. Men utan att jag märkt det hade Alferdo ställt sig i dörren och tittade chokat på mig. Hur mycket hade han sett?

- Har du känslor för henne?

Varse goda. Ett till kapitel. Försöker hålla dem i rullning så ni får dem med jämna mellanrum men ibland går det inte. Vad tycker ni? Ideer?????

jobbar på nästa

förlåt att det inte kommit några nya kapitel. jobbar så mkt jag kan på bloggen men tiden räcker inte till. sorry...

Chapter 12: Phonecall

- Vad var det som hände? Frågade jag. Hon öppnade trött ögonen igen och andades in ett djupt andetag.

- Jag vet inte. Jag slog i huvudet när jag ramlade av lådorna. Sen kastade de ut mig. Sen minns jag inte mer. Sa hon. Hennes röst var både svag och hes. Jag tog hennes hand och sökte henne blick igen.

- Vad gjorde du på lådorna? Frågade jag. Jag kunde varkligen inte begripa varför hon skulle upp på lådorna för. Men jag fick inget svar. Hon bara tittade på mig innan hon stängde ögonen igen. Varför var hon så utmattad? Det kunde väl inte hänt något annat där ute? Något ännu värre?

Aschelys perspetiv:

Jag hade fått vila väldigt mycket sen jag kom hem från sjukhuset. I två dagar hade jag legat i soffan och bara vilat. Det var skönt för mitt huvud att fått en ordentlig smäll i det där fallet. Jag visste inte vad som funnits i de där lådorna men ont hade det gjort.... Det knackade på dörren och jag tog mig långsamt upp från soffan. Det snurrade i huvudet om jag rörde mig för fort och jag ville heslt stå upp utan att falla ihop. Utanför stod som jag trott, Justin. Han hade hälsat på mig flera gånger varje dag. Jag vet inte hur många gånger jag fått honom att kolla på tjejfilmer, måla mina naglar, fläta mitt hår eller fixa choklad till mig. Många gånger hade det blivit iallafall. Han log mjukt när han såg mig.

- Hej, hur mår du? Frågade han och gick in som om det vore självklart. Och det var det, han fick alltid komma in.

- Helt okej men jag kommer ju inte framåt fort precis. Log jag. Han skrattade och la en arm om min midja och hjälpte mig tillbaka till soffan. och satte sig i den bredvid.

- Vill du ha hjälp med nåt? Frågade han. Han ville alltid hjälpa till och det kändes bra. Men innan jag hann komma på en bra grej att utsätta honom för ringde hans telefon. Han tittade på skärmen. Han tittade på mig med en " jag är ledsen"-blick och gick iväg för att svara.

- Hej... Nej?... Förlåt... Ashley-..... Så är det inte alls!.... Lägg av Selena.... Mer hann jag inte uppfatta innan han lämnade rummet för att gå in i köket. Jag fattade inget men skulle säkert få reda på det senare.

Justin kom efter kanske en halvtimme in i rummet. Han såg inte alls lika glad ut längre. Selena verkade inte direkt vara världens bästa flickvän om man säger så. Man ska väl bli glada av att snacka med den man älskar? Och om man bråkar ska man kunna reda ut det för att ens kärlek är starkare än ilskan? Det var därför jag inte orkade med förhållanden, alltid gick nåt fel.....

- Är du okej? Frågade jag. En ganska självklar fråga Ashley....

- Jadå. Det bara blir så mycket skit med Selena just nu. Sa han och drog en hand genom håret. Tro inte att jag hade känslor för honom nu. Jag hade inte det, men han var extremt sexig när han var frustrerad.

- Vaddå då? Svarade jag och fortsatte förska få honom att avslöja mer.

- Nej. Kvällen du skadades och behövde åka in till sjukhuset hade jag och Selena bestämt att vi skulle gå på date. Men när mamma berättade att du hade skadat dig och åkt in till sjukhuset glömde jag helt bort att Selena väntade på mig på andra sidan arenan. Men på vägen dit skickade jag ett mess eftersom hon inte svarade när jag ringde och nu säger hon att jag har slutat respektera henne...

- Shit... Mumlade jag. Tjejen var fan besatt..... Jag fattade att hon blev sur när han missade allt de hade bestämt. Men eftersom det hänt en olycka måste hon väl ha översenede? Tydligen inte....

- Mm. Mumlade han och drog ännu en gång handen igenom håret.

- Jag borde ringa henne igen. Be om ursäkt.Sa han efter en stund.

Ideer för vad som ska hända under spelkvällen eller senare i historien!? Ganska tom på ideer och vill ju få upp kapitlenså fort som möjligt. Kom med ideer babes! :D

Chapter 11: somthing worse

Jag hade rusat runt nästan hela arenan och det kändes som om mitt huvud höll på att ramla av. Jag vinglade och kunde knappt stå upp. Flera gånger var jag tvungen att stanna för att inte falla ihop. Men ingen frågade hur det var med mig. Alla var så upptagna med att skrika och puttas. När jag kände att jag inte klarade det längre kom det. Spya, jag behövde spy. Jag sprang snabbt bort till en kontainer och spydde bakom den. Detta var botten. Jag visste inte vad som hänt men något hade gjort mig galen och nu kunde jag inte ens stå upp. Jag gick några meter ifrån spyan för att sätta mig lutad mot en vägg och försöka samla mig. När jag kände hur utmattad jag var. Allt blev svart och jag föll i vad som lika gärna kunde varit sömn eller medvetslöshet.

Kennys Perspektiv:

- Kenny! Ropade Pattie efter mig. Jag vände mig tvärt om för att se in i hennes panikslagna ögon.

- Du måste hjälpa mig hitta Ashley! Jag kan inte hitta henne någonstans. Hon sprang ut ur Justins loge för att ta luft och ca 5 minuter efter det sa någon att de kastat ut ett fan från arenan. Jag är så rädd att det var hon och om det har hänt henne något kan jag aldrig förlåta mig själv.. Rabblade hon snabbt upp. Jag la mina händer på hennes axlar.

- Pattie lugna ner dig. Vi hittar henne. Hon har tagit hand om sig själv förut och jag är säker på att hon bara sitter någonstans och chillar. Och om hon nu blivit utkastad måste hon hållit sig här omkring. Annars kanske hon tog en taxi tillbaka till hotellet. Jag går ut och letar efter henne och du fortsätter leta här inne. Men låt inte Justin få reda på det. Vi vill ju inte att han ska hetsa upp sig över inget. Pattie nickade och jag började stega mot närmaste utgång. Innan jag gick ut drog jag upp min luva över huvudet och drog ner min keps över ansiktet. Det var en sån där gammaldags golfkeps och ingen skulle nog märka att det var jag. Jag tog mig ut ur arenan och ingen av fansen såg mig då kön var några meter bort. Jag började gå längst arenan, köer och ingångar. Jag kom till den ingång där jag skulle stått om jag inte fått leta upp Ashley men ingen Ashley var det. Hoppet började sjunka inom mig. HOn kanske var där inne trotts allt? Eller kanske åkt hem?

- Ursäkta!? Hörde jag en vuxen röst. Jag vände mig om för att möta en vuxen mans blick. Ca 30 år skulle jag tro.

- Jobbar du här? Frågade han mig. Jag nickade och väntade på vad han hade att säga. Jag hoppades verkligen att det inte var en av de där föräldrarna som försökte få in sina barn backstage eller något liknande.

- Det ligger en flicka där borta vid kontainrarna. Hon verkar inte må så bra. Jag tänkte om du kanske hade tid att se hur hon mår och sådär. Sa han. Jag nickade igen och började gå mot kontainrarna. Som genom ett under låg Ashley där. Men hon verkade inte må bra. Hon låg ner i vad som verkade vara medvetslöshet och hon stank spya. Jag ruskade om henne men fick inget svar. Jag gjorde det igen och denna gången fick jag svar.

- Snälla sluta. Det gör så ont. Viskade hon med hes stämma.

- Ashley vad har hänt? Frågade jag oroligt. Bilder om våldtäkt och misshandel for igenom mitt huvud och jag gjorde mitt bästa för att inte skrika att hon skulle svara.

- Jag smällde i huvudet. Sen kastade de ut mig. Allt gör så ont. Viskade hon. Jag nickade och drog upp min mobil. Detta kunde inte vara bra för henne. Det rann blod ifrån hennes huvud och hon kunde knappt prata. jag ringde 911 och fixade så en ambulans skulle komma och hämta henne.

Justins Perspektiv:

Jag steg av scenen och började gå mot min loge. Det jag inte väntat mig var att se mamma stå där med tårar rinnande ner för kinderna.

- Mamma, vad har hänt? Frågade jag snabbt och sprng fram till henne.

- Ashley fick åka till sjukhuset. Hon slog i huvudet och blev sen utkastad för de trodde hon var ett fan som smugit in. Hon slog i huvudet så hårt att hon där ute spydde och sen svimmade. Kenny hittade henne och ringde ambulansen. Scooter har redan åkt iväg men jag tänkte om du ville med också? Sa hon med gråten i halsen. Jag nickade snabbt och kastade mig efter mammas jacka.

- Kom igen. Sa jag snabbt och glömde helt bort att jag skulle möta upp Selena på andra sidan arenan direkt efter showen.

På sjukhuset hittade vi ganska snabbt scooter och Kenny.

- Hur är det med henne? Frågade jag snabbt. Scooter ser på mig med en lugnt blick. Genast förstår jag att det inte är någon fara.

- Hon mår bättre men vi får inget ur henne. Doktorerna säger att hon fått en hjärnskakning och sen när hon blivit utkastad hade det blivit så mycket ljud och rörelse att hon helt enkelt spytt. Men lättast skulle det ju vart om hon kunde berättat själv men hon är både trött och man kan nästan tro att hon tagit något. Kan du försöka prata med henne? Säger Scooter. Som om jag skulle få ur henne något? Men jag gick tyst in till hennes rum där hon låg. Hon hade ett bandage om huvudet och såg väldigt trött ut.

- Hej. Log jag och försökte hålla rösten lugnt och tyst så hon inte skulle känna sig sämre. Hon mumlade ett "mm" tillbaka. Jag satte mig vid en av stolarna vis sängen och såg på henne. Hon orkade inte hålla ögonen öppna så länge utan stängde dem efter ett tag och såg ut att sova under några sekunder.

- Vad var det som hände? Frågade jag. Hon öppnade trött ögonen igen och andades in ett djupt andetag.

Ni kanske inte får ett till kapitel förens typ måndag eller nåt. Är upptagen hela helgen men vi får se :)

men ni kommaneterar bra, och jag älskar era förslag och ideer, fortsätt så!

Chapter 10: hard hit

- Justin och Selena har varit ihop i snart två år nu. Men Selena hatar när Justin umgås med andra och när det gick rykten om att Justin var otrogen mot henne blev hon väldigt överbeskyddande. Men Justin låter henne hålla på såhär för han inte vill förlora henne. Hon tänker inte på att hon dödar deras förhållande när hon håller på sådär. Jag nickade och började äta av godiset igen. Jag tyckte faktiskt lite synd om Justin. Jag menar, vem vill dras med en liten bitch som inte låter en träffa nya kompisar?

Ashleys Perspektiv:

Jag satt i Justins loge i flera timmar. Scooter hade kommit med en väska som innehöll en dator och tre skolböcker. Jag skulle plugga här borta också för att komma ikapp med mina betyg och gå ut nian med en bra grund så jag kunde söka vidare till ett bra gymnasium. Det var så både Pattie och Scooter sa men jag kunde inte bry mig mindre. Hela grejen med det här med att plugga gjorde att hela min hjärna bara stängde av.

- Plugga nu innan showen. Så kan vi gå ut och titta på den när du är klar. Lockade Pattie. Men jag skulle vara här i en månad. Jag tvivlar på att jag inte kommer hinna se några utav Justins konsärer ändå. Men för att inte göra Pattie besviken satte jag mig och började plugga. När jag pluggat i kanske en halvtimme kom suget. Suget efter alcohol, suget efter fest. Jag visste knappt vad jag skulle ta mig till. Allt blev som en slags beroende framkallning och det kände som om jag bara kunde lägga mig på golvet och skaka. Jag ville röra på mig samtidigt som jag ville sova.

-Ashley är du okej? Frågade Pattie oroligt. Jag skakade på huvudet.

- Jag behöver lite luft. Kved jag och kastade mig ut ur logen för att ta mig till närmate fönster. Närmaste fönster var 100 meter bort och ca två meter över marken. Men jag lyckades flytta lite lådor så jag kom upp och öppnade fönstret. Jag andades in långa andetag av de friska luften. Det blev genast bättre i huvudet och jag kände mig inte lika yr längre.

- Hallå där! Skrek en ilsken röst så jag tappade balansen på de uppstaplade lådorna och föll ner. En hård smäll i huvudet fick jag också. En av lådorna hamnade på mig och allt blev svart för några sekunder. Men jag hann knappt få tillbaka synen innan den ilskna röstens ägare slet upp mig från marken.

- Fansen ska va där ute! Här inne har ni snorungar inget att göra! Skrek hon och drog mig ut från arenan. Smällen i huvudet och allt skrik och snabba rörelser gjorde mig oförmögen att kunna säga ett enda ord. Jag bara släpades bort från Justins loge och plötsligt nådde vi en dörr. En hård knuff och så ramlade jag ut. Jag slog i mina knän och händer men lyckades hålla huvudet från marken denna gången.

- Fan. Mumlade jag när jag fattat vad som hänt. Jag hade blivit utkastad. Det snurrade fortfarande i huvudet och allt skrik från tjejerna några meter bort gjorde mig galen. Det kändes som om huvudet skulle explodera och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag ställde mig upp och började titta mig omkring för att komma in i arenan igen. Men såklart fanns det ingen väg in utom de utsatta ingångarna. Men så tänkte jag att om jag kunde hitta Kenny, skulle han släppa in mig. Genast började jag gå mot ingång efter ingång. Varje ingång hade en kö på kanske en halvtimme innan man ens kunde se vart man skulle in. Men jag såg ingen Kenny vid första ingången. Jag rusade bort för att gå till den andra.

Hur tror ni det komemr gå för Ashley nu? Kommer hon hitta tillbaka in eller har ni några andra ideer? Kom med förslag vetja!

och måste det vara bilder på varje lapitel? För ibland är det svårt att hitta passande bilder, ni väljer, kommentera vad ni tycker.

Chapter 9: Selena

- Jasså, kan du sjunga? Det visste jag inte. Skrattade jag och han puttade till mig som svar. Resten av frukosten var mest planering om vad som skulle hända under dagen men jag brydde mig inte så mycket. Jag lyckades snappa upp att jag skulle hänga med Justin och Scooter till studion för att jobba lite på Justins album och senare ikväll så skulle jag vara med Pattie backstage på Justins konsär. Det skulle bli coolt att få gå backstage på en så stor konsär men Justin sa att den var liten gemfört med det andra han brukade göra. Jag tittade på honom med stora ögon. Detta var en anrena som fick plats med 15 000 pers och det tyckte han var lite? För mig var det massivt.

Ashleys Perspektiv:

Vi träffade Pattie snabbt på hotellet innan konsären så jag skulle kunna byta "barnvakt". Dagen i studion hade varit skön då Justin visat mig en aoutomat med godis som man bara behövde lägga i några poletter och sedan snabbt sparka på för att poletterna skulle komma ut som ogiltiga. Men aoutomaten skulle inte märka av det utan ge en det man beställt. Jag älskade det och hade säkert ätit hela min kroppsvikt i godis och chips. Justin hade bara skrattat när han senare väckt mig eftersom jag somnat i den bekväma soffan som fanns i studion. Men jag fick däremot inte vara inne i själva studion där de spelade in. Eftersom de gjort så en gång och då en hel skiva läkt ut. Istället satt jag utanför, åt, kollade mobilen och sov.

- Så hur var det i studion? Log Pattie när vi satte oss i bilen för att ta oss till arenan. 4 timmar innan den skulle börja...

- Helt okej. Men lite långtråkigt kanske. Log jag ursäktande. Pattie tittade förskräckt på mig.

- Nej men gud! Jag hade helt glömt bort att du inte får gå in i själva studion! Jag är så ledsen Ashley. Började hon men jag hann stoppa henne

- Ta det lugnt Pattie. Justin kom ut ibland och jag sov väldigt mycket av tiden. oroa dig inte. Log jag och Pattie andades ut.

-Men jag ber om ursäkt för det ändå. Log hon. Jag log stort tillbaka och sen blev det tyst. Det var en bekväm tystnad och jag lyssnade på de låtar som den påsatta radion spelade. Just nu var det nån trist låt jag inte kände igen.

väl i arenan leddes jag in till ett rum. Fullt med kläder, tre speglar, godis och energidricka. Jag tittade frågandes på Pattie innan hon log och berättade att det var Justins loge. Jag nickade och fortsatte kolla runt i rummet innan jag hittade vad jag sökte. Swedich-fish. Jag log och tog hela skålen för att sätta mig i soffan. Att provucera folk var något av det roligaste jag visste och jag hade svårt att sluta. Att ta Justins godis kanske inte var så provucerande men jag var nöjd iallafall.

- Ey, ät en till och du kommer ångra det! Hörde jag en röst i dörren. Jag tittade dit och såg hur Justin stog där. Han såg seriös ut men hans ögon flinade så jag jag skrattade bara åt honom och stopade in en till i munnen.

- Jag sa, du kommer ångra det. Sa han och steg närmare mig. Hans ansikte var nära mitt när han lutade sig ner. för att ta skålen ifrån mig.

- Ska vi brottas om det eller? Sa jag högt för att låta kaxig. Justins flin sprack igenom det seriösa ansiktet och han skrockade.

- Du skulle inte klara två sekunder mot mig. Log han. Jag ställde ifrån mig skålen och kastade mig på honom. Tyvärr var Justin otroligt stark och snabb. Han fick ner mig på kanske en sekund.Jag morrade när jag kände golvet mot min rygg och Justin skrattade.

- Ursäkta? Säger en sur tjejröst. Jag och Justin tittar upp mot dörren där Selena Gomez står. Okej, jag har fått många giftiga blickar under min tid på jorden. Men den där lär bli svår att toppa!

- Justin? Sa hon surt och tittade på Justin. Vaddå? Hade hon problem med att Justin hade andra tjejkompisar? Detta var inte direkt så att vi kysstes eller något. Vi bara lekte?

- Sel, det... Mer hann han inte säga innan hon surt gick iväg från oss. Justin ställde sig upp och sprang efter henne. Jag tittade frågandes på Pattie som suckade och klappade på platsen bredvid sig.

Förlåt för tråkigt och kort kapitel men mina ideer är helt slut! Har en ide kvar och sen är det tomt :(

Kom med förslag babes! jag vet att ni tänker på något och då kan ni bara skriva! Alla förslag är bra förslag och även om jag inte kan ta med dem just nu så är det toppen att ha i framtiden!

Chapter 8: no makeup

Jag tittade mig trött i spegeln för att se att mitt hår låg över allt på mitt huvud och mitt smink hade kletat ut sig. Jag suckade trött och gick till badrummet för att torka bort sminket som låg under ögonen.

Jag började dra borsten genom mitt hår som kändes flötigt och torrt eftersom jag somnat med både hårspray och en slags gel i håret igår som gjorde att det kändes otroligt äckligt. Trött satte jag upp det i en hög toffs på huvudet och började borsta tänderna istället.

Justins Perspektiv:

Jag och Selena hade pratat i telefonen i någon timme när mamma knackade på dörren. Vi skulle äta frukost tillsammans för att kunna lära känna Ashley bättre och se hur hon var som person. Tydligen kunde man se det om man åt tillsammans hade min kommentar mot det varit. Jag hatade att gå upp tidigt och allt det bara för att äta frukost tillsammans? Något som typ aldrig skulle hända igen? Jag trode hela iden med att Ashley skulle komma hit var att hon skulle bli omgiven av äkta människor som inte begärde något av henne. Inte falska grejer som att vi åt frukost såhär varje morgon? Vi brukade stress äta i bilen om vi skulle iväg tidigt....

- Justin, vad är det, varför svara du inte? Hörde jag Selenas mjuka röst klinga i bakgrunden. Jag log åt hur den rösten tillhörde den presonen som jag ansåg var min. Hon tillhörde mig inte, det visste jag. Det var mer som ett lån på obstämd tid, jag hoppades på för alltid.

- Nej förlåt mamma kom in. Vi ska äta frukost tillsammans för att välkommna Ashley. Sa jag snabbt och slutade tänka så mycket.

- Jaha. Hörde jag från andra änden. Jag suckade trött i mitt huvud. såhär blev hon alltid när jag hängde med andra tjejer, att jag skulle bo med en helt ny tjej var som ett bombnedslag för Selena.

- Sel, du vet att jag bara har ögon för dig. Sa jag med den mjukaste rösten jag kunde åtsakomma.

- Är hon inte söt då? Frågade hon. Jag visste svaret på det, jo, hon var det sötaste flickan jag sett sen jag sett dig. Jag är nästan livrädd över att jag tycker hon är vackrare än dig. Men det slapp inte ur min mun. Istället undankom jag frågan.

- Älskling, jag vet inte, för jag kollar inte ens efter sånt längre. Allt jag kan tänka på är dig. Sa jag. Hon skrattade så det klingade i andra änden.

- Hahah. tack älskling. Men ät nu, vi snackar senare. Puss. Sa hon.

- Hejdå. Puss. Sa jag och vi la på. Det var inte likt mig att ljuga för Selena. För några dagar sedan var hon verkligen allt jag kunde tänka på. Den ända tjejen för mig. Nu med Ashley här, var det så annorlunda. Allt blev så nytt, så spännande. Varför tyckte jag så? Jag visste att Ashley inte var att lita på. Hon lekte och krossade utan att bry sig om spillororna och jag ville inte sluta upp krossad av henne. Därför var det bara att intala sig själv att hon inte var i närheten av Selenas skönhet, eller Selenas sätt att se på mig. Ashley skulle vara en i mängden helt enkelt tänkte jag och tittade ner på golvet......

Ashleys Perspektiv:

Jag gick över till Justins rum genom korridoren. Jag kollade hur jag såg ut mobilen en sista gång innan jag insåg hur hopplös jag såg ut och knackade på dörren. En ganska vaken Justin öppnade dörren coh log mot mig.

- Godmorgon. Sa han med ett flin på läpparna när han tittade på min outfit. Ett par mjukisar och en stor hoodie, väldigt snyggt....

- Sluta retas. Mumlade jag och skrattade jag också. Han släppte in mig och tittade mig runt omkring.

- Köket är här borta samrtskalle. Skrattade Justin och rörde sig mot en dörr. Jag skrattade och följde honom. Grejen med att han sa smarto var nog för att han trodde att jag började leta efter mat i hallen/ vardagsrummet ( det fanns ingen vägg som skillde dem åt) när jag bara sett mig omkring. Samt för att vi bodde i edentiska rum och jag antagligen borde veta var köket låg då.

Jag gick in till frukosten där 5 personer redan satt och åt. Justin slog sig ner på en plats bredvid Scooter. Den enda lediga platsen var den emellan Justin och Pattie så jag slog mig ner bredvid dem.

- Så hur var din första natt? Frågade Pattie glatt och hade tydligen glömt bort att presentera de restenade vid bordet.

- Jätte bra, jag somnade fasktiskt ganska tidigt. Jag märkte hur Justins blick var mer intensiv och sökande än de andras. Antagligen ville han veta hur jag egentligen reagerat igår och ville ha lite svar på sina frågor. Men jag valde att inte möta hans blick... Jag ville fortfarande inte prata om det som sades igår.

- Men vilka är ni? Jag vet bara vem Scooter, Justin och Pattie är. Sa jag och log mot resten av bordet. Alla log stort mot mig och en stor mörkhyad man började prata.

- Jag heter Kenny, Justins livvakt. Jag bor i rummet precis intill dig, åt höger. Log Kenny. Jag Log stort tillbaka.

- Jag är Ryan, Justins stylist. Men du kan säkert hjälpa mig, Justin kan inte bli värre än vad han redan är. Skämtade Ryan och jag skrattade. Justin mumlade något om att han kunde fråga hans miljoner fans om det men vi skrattade bara högre åt att han blev sur. Nästa person var en lite äldre dam på kanske 50 år med blont kort hår.

- Jag är jan, men alla kallar min Mama jan. Jag hjälper Justin med att värma upp rösten och sådär. Log hon. Jag log tillbaka och tittade på Justin.

Sorry för så tråkigt kapitel. Har knappt kommit igång men vill ju att varje kapitel ska vara super bra. Några ideér? Älskar när ni kommenterar för trodde verkligen inte att ni skulle göra det eftersom jag bara slutade skriva på förra sådär, stort tack! <3

förlåt

förlåt för att uppdateringen inte är den bästa just nu. Men gör så gott jag kan. Jag försöker skriva så mycket som möjligt så jag kan lägga ut men ibland räcker tiden inte till. Men ikväll kommer det inte komma upp något tyvärr. Men ska skriva så mycket jag orkar och sen lägga ut imorgon kväll.Imorgon kväll blir även en speciell kväll för mig, önska mig lycka till :*

Chapter 7: next 2 you

- Jaha... oj, Jag hade typ glömt bort att man kunde tänka så... Mumlade hon och tittade ner på sina händer. Jag försökte fånga henne blick och när jag fick tag i den såg hon nästan bedrövad ut. Vad hon upprörd över att jag inte festade? Nej, det måste varit något annat. Jag tänkte igenom det hon sagt innan jag kom på det. Hon hade glömt bort att man kunde tänka som jag. Att man kunde leva ett liv utan alcohol och drogor, det hade inte funnits i hennes värld.

Ashleys Perspektiv:

- Är du okej? Frågade Justin. Jag gick genast ifrån mina tankar och nickade.

- Ja, jag är bara trött. Sa jag och log så brett jag orkade. Men jag ville inte le. Jag ville fundera på det Justin väckt inom mig. Gamla minnen som bara bubblande upp i mig. Att playa honom fanns inte längre i mina tankar och jag tappade allt var flörtande innebar. Nu ville jag bara vara själv och tänka, utan honom runt mig.

- Vet du vad? Jag tror jag ska sova nu. Sa jag och rete mig upp för att ställa min kopp på diskbänken. Jag såg ingen diskmaskin, så jag började diska koppen lite halvt. Jag hörde hur det rörde sig bakom mig men tänkte inte så mycket på det. Jag ställde in koppen i skåpet och vände mig om när Justins ansikte var ca en cm från mitt.

Jag ryggade tillbaka men diskbänken stod precis bakom mig och hindrade mig från att komma på ett tryggare avstånd.

- Och den riktiga anledningen är? Frågade han med lugn röst. Precis som alla andra på denna jorden just nu var hans röst öm, fast bestämd. Något alla andra inte var. Det var egentligen ingen fråga, mer en befallning.

- Inget. Sa jag kort. Han flyttade sig inte utan stod kvar på sin plats i väntan på ett mer korekt svar.

- Snälla Justin. Bad jag och la huvudet på sne. Han suckade och tog ett steg åt sidan så jag kunde gå och lägga mig. Något jag gjorde utan att tveka. I början var jag rädd att han skulle komma in i mitt sovrum för att säga godnatt men när jag hörde att dörren stängdes kände jag mig trygg och la mig bekvämare för att somna.

Jag vaknade senare och drog mig i sängen länge och la mig på mage redo att somna om. Jag kände mig totalt utvilad men ville ändå inte ta mig ur sängen. Men såklart var någon tvungen att förstöra det genom att ringa till min mobil. Totlat livrädd hoppade jag i ren refelx upp på alla fyra, beredd på att fly när jag insåg att det inte var något farligt utan min ringsignal suckade jag och svarade.

- Hallå? Sa jag. Nej jag var inte en uppfostrad person som sa hela mitt namn när jag svarade. Jag antog att om de ringde mig visste de att det var jag som svarade.

- Hej Ashley det är Pattie. Skulle du kunna vara klar för frukost hos Justin om en halvtimme? Frågade hon hurtigt. Jag drog i panik telefonen från örat och tittade hur mycket klockan var, 08.30? Hur kunde jag vakna såhär tidigt? - Pattie, jag vaknade precis och har inget smink på mig. Jag tror inte jag hinner på en halvtimme... Sa jag nervöst. Det kändes pinsamt att det var första morgonen och jag redan försovit mig....

- Men kära barn! Det rä bara att gå över, inte ska du göra dig iordning för det. Det är bara att komma. Skrattade hon. Jag kliade mig nervöst i nacken men ville inte vara till besvär så jag mumlade ett okej och reste mig ur sängen.